Klimatoptimerat byggande av betongbroar - Daniel Ekström, Chalmers och WSP.
•
0 gostou•823 visualizações
Klimatoptimerat byggande av betongbroar. Presenterat av Daniel Ekström, Chalmers och WSP, på Betongdagen den 13 oktober 2016 i Stockholm.
Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Destaque
Destaque (14)
Semelhante a Klimatoptimerat byggande av betongbroar - Daniel Ekström, Chalmers och WSP.
Semelhante a Klimatoptimerat byggande av betongbroar - Daniel Ekström, Chalmers och WSP. (6)
Mais de Svenska Betongföreningen
Mais de Svenska Betongföreningen (20)
Klimatoptimerat byggande av betongbroar - Daniel Ekström, Chalmers och WSP.
- 1. Klimatoptimerat byggande av betongbroar -utmaningar, hinder och möjligheter? Daniel Ekström BETONGDAGEN 2016
- 2. Agenda Projektöversikt • Bakgrund • Syfte och mål • Genomförande Tider och leveranser Ca 15 min + frågor 2016-10-13 2/19
- 3. Klimatpåverkan av byggprocessen i Sverige* 2016-10-13 BAKGRUND 3/19 *IVA, Klimatpåverkan från byggprocesser, 2014
- 4. Här sker utsläppen!* * Klimat- och energikalkyl för Nationell Transportplan 2014 – 2025, WSP (2013) 2016-10-13 BAKGRUND 4/19
- 5. 2020 -15% 2025 -30% 2050 -100% Trafikverkets nya krav 2016-10-13 BAKGRUND 5/19
- 6. Vad avser vi göra? Syfte • Hur klimatsmart kan vi bygga vanligt förekommande betongbroar? • Använda tillgängliga verktyg och teknik Mål • Identifiera åtgärder för reduktion av klimatgasutsläpp • Med trovärdighet och helhetssyn klimatoptimera betongkonstruktioner • Sammanställa och sprida användbara råd och riktlinjer 2016-10-13 SYFTE OCH MÅL 6/19
- 7. Konstruktörsperspektiv – Vad kan jag påverka? 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 7/19
- 8. Konstruktörsperspektiv – Vad kan jag påverka? • Brotyp, statiskt system • Grundläggning • Produktionsmetod, skeden och sekvenser • Detaljutformning • Säkerhet • (Leveransformat) • Mängder (Optimering) • Materialval, sammansättning och hållfasthetsparametar • Analyser, dimensionering och utformning 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 8/19
- 9. Konstruktörsperspektiv – Vad kan jag påverka? • Brotyp, statiskt system • Grundläggning • Produktionsmetod, skeden och sekvenser • Detaljutformning • Säkerhet • (Leveransformat) • Mängder (Optimering) • Materialval, sammansättning och hållfasthetsparametar • Analyser, dimensionering och utformning 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 9/19
- 10. Helhetsperspektivet – Vi kan tillsammans påverka! 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 10/19 Material- och maskinleverantörer - produktutveckling Offentliga och privata beställare - skapa incitament och drivkrafter Minimera klimatpåverkan från infrastrukturens livscykel Entreprenörer och konsulter - hitta nya innovativa lösningar Ställ krav! Följ upp! Samarbeta!
- 11. Val av typfall Brotyp Spännvidd SpännviddTotalt >=2m <2m Plattram 5681 46% 5 5686 46% Rörbro 3455 28% 17 3472 28% Plattbro 1752 14% 1 1753 14% Valvbro 932 7% 0 932 7% Balkbro 376 3% 1 377 3% Balkram 247 2% 0 247 2% Bågbro 3 0% 0 3 0% Spännverksbro 3 0% 0 3 0% Totalt 12449 24 12473 ANTAL BROAR <=20 m Vanliga broar i Sverige Spännvidder ≤ 20m • Ca 75 % av totalbeståndet • Speglas även i nyproduktion 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 11/19
- 12. Val av typfall Brotyp Spännvidd SpännviddTotalt >=2m <2m Plattram 5681 46% 5 5686 46% Rörbro 3455 28% 17 3472 28% Plattbro 1752 14% 1 1753 14% Valvbro 932 7% 0 932 7% Balkbro 376 3% 1 377 3% Balkram 247 2% 0 247 2% Bågbro 3 0% 0 3 0% Spännverksbro 3 0% 0 3 0% Totalt 12449 24 12473 ANTAL BROAR <=20 m Vanliga broar i Sverige Spännvidder ≤ 20m 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 12/19
- 13. Brotyp Spännvidd SpännviddTotalt >=2m <2m Plattram 318 38% 0 318 38% Rörbro 424 51% 0 424 51% Plattbro 62 7% 0 62 7% Valvbro 19 2% 0 19 2% Balkbro 3 0% 0 3 0% Balkram 2 0% 0 2 0% Bågbro 0 0% 0 0 0% Spännverksbro 0 0% 0 0 0% Totalt 828 0 828 ANTAL BROAR <=20 m yngre 10 år Val av typfall Brotyp Spännvidd SpännviddTotalt >=2m <2m Plattram 125 33% 0 125 33% Rörbro 214 57% 0 214 57% Plattbro 29 8% 0 29 8% Valvbro 2 1% 0 2 1% Balkbro 2 1% 0 2 1% Balkram 2 1% 0 2 1% Bågbro 0 0% 0 0 0% Spännverksbro 0 0% 0 0 0% Totalt 374 0 374 ANTAL BROAR <=20 m yngre 5 år 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 13/19
- 14. Val av typfall Plattrambro • Platta på packad fyllning • Spännviddsintervall • 5-8 m • 15-18 m 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 14/19
- 15. Åtgärdsmatris • Åtgärder som påverkar CO2? • Material • Utförande • Mätvärden viktiga • Optimering kontra sub-optimering • EPD –tredjepartsgranskning • Vad mäter vi och i förhållande till vad? • Vem avgör “tyngden”? 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 15/19
- 16. Åtgärdsmatris - material Val av – • stålleverantör • armeringsstål • armeringslösningar • cementleverantör 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 16/19 Ersätta cementklinker med - • flygaska • slagg
- 17. Åtgärdsmatris - utförande • ökad karbonatisering • transportavstånd • transportmedel • konstruktiv optimering • estetik • produktionsmetoder 2016-10-13 GENOMFÖRANDE 17/19 • underhåll • reparation • renovering • återanvändning • återvinning
- 18. Referensgruppsmöte 24 oktober kl 13-15 WSP Stockholm-Globen Alternativt Skype 2016-10-13 TIDER OCH LEVERANSER 18/19
- 19. Slutrapport Mars 2017 För kontakt: daniel.ekstrom@wspgroup.se stefan.uppenberg@wspgroup.se 2016-10-13 TIDER OCH LEVERANSER 19/19
Notas do Editor
- Var sker utsläppen i infrastrukturprojekt? Projekt över 50 miljoner, snitt för väg- och järnväg Broar står för ca 13% av CO2-utsläpp i klimatkalkyl för NTP 2014-2025 (Byggnadsverk ca 50 %) Other: Andra material (aluminium, koppar, bly), kalk (kc-pelare), plaster, salt, sprängämnen.
- KLIMATKALKYLEN Trafikverkets nya krav på minskade klimatgasutsläpp, från februari 2016 (krav på klimatkalkyl från 2015) 15% minskning 2020 jämfört med 2015 För detaljprojektering och byggande (i nuläget) Målet: nollemissioner 2050 Funktionella krav stimulera innovationer!
- Syfte: Projektets syfte är att undersöka hur klimatsmart man kan bygga en vanligt förkommande betongbrokonstruktion som t.ex. en plattrambro för väg. Tanken är att på ett mycket konkret och handfast sätt analysera och beskriva möjligheter för reducering av klimatgasutsläpp som står till buds med dagens bästa tillgängliga teknik för utformning och dimensionering samt materialval. Projektet syftar inte till att utveckla nya sätt att bygga broar, eller att jämföra betong med trä eller andra material, utan att ta fram en användbar vägledning till hur man utnyttjar de möjligheter som står till buds för att bygga klimatsmartare varianter av alla de standardbroar av betong som byggs för infrastruktur i Sverige idag. Ytterligare ett syfte är att förse branschen med praktiskt användbara råd och riktlinjer för att underlätta för anläggningsbranschen att möta de krav på reducering av klimatgaser som Trafikverket planerar att införa för byggande av infrastruktur. Projektet kommer inte kunna täcka in alla varianter av betongbroar utan kommer att fokusera på en vanligt förekommande ”byggsten” i infrastrukturbyggande. Men resultaten kommer givetvis kunna vara applicerbara även på andra betongkonstruktioner. Mål: Att med samsyn i branschen identifiera ett antal handfasta åtgärder som reducerar klimatgasutsläpp från byggande av vanligt förekommande betongbrokonstruktioner för infrastruktur Att med trovärdighet och helhetssyn analysera hur åtgärder kan kombineras för att klimatoptimera betongbrokonstruktioner utifrån dagens bästa tillgängliga teknik Att sammanställa och sprida praktiskt användbara råd och riktlinjer för klimatoptimerat byggande av betongbroar, och hur man kan klara Trafikverkets kommande krav på reducering av klimatgasutsläpp. Ett led i trovärdigheten är att inte jämföra mellan olika material, nu städar vi framför vår egen dörr först. Vilka möjligheter har vi att påverka utan att begränsa drivkraften till vad andra kan.
- Vad är det då som är klimatsmart? Som brokonstruktör har man “ALLTID” på nåt sätt optimerat Till vilken nytta kan man ibland fråga sig. Sker alltid utifrån strikt givna förutsättningar, ändras dessa är det inte längre optimerat….
- Vad är det då som är klimatsmart? Som brokonstruktör har man “ALLTID” på nåt sätt optimerat Till vilken nytta kan man ibland fråga sig. Sker alltid utifrån strikt givna förutsättningar, ändras dessa är det inte längre optimerat….
- För att kunna hantera projektet krävdes också en en del begränsningar. Val av ett typfall för att sätta ramarna för vilket system vi tittar på, vilken är den vanligast byggda bron i Sverige?
- För att kunna hantera projektet krävdes också en en del begränsningar. Val av ett typfall för att sätta ramarna för vilket system vi tittar på, vilken är den vanligast byggda bron i Sverige?
- Baserat på Trafikverkets produktivitetsprogram PIA - Broar med seriekaraktär Sett till antal byggda broar med spännvidd under 20 m domineras dessa av plattramen som utgör ca 46% av det totala beståndet näst följt av rörbron på 28%. Vad har vi för vanligt förekommande betongbroar? De skiljer sig också lite i hur de är lämpliga att bygga. Broar med en konstruktionslängd på 20 m eller mindre utgör knappt 74% av det totala brobeståndet. Siffran speglar också fördelningen för nyproducerade broar och är därmed en rimlig begränsning för identifiering av ett typfall och i linje med broar av seriekaraktär.
- Sett till antal byggda broar med spännvidd under 20 m domineras dessa av plattramen som utgör ca 46% av det totala beståndet näst följt av rörbron på 28%. Val av spännvidder till 5-8 respektive 15-18. Valet av 15-18 är ganska lämpligt för att i fortsättningen kunna göra jämförelser med andra brotyper som plattbro och balkbro som blir konkurrenskraftiga vid dessa spännvidder. Då blir och användningen av prefabelement
- Pågående arbete! Mätvärden blir kritiska och att vi kan ha indikatorer som faktiskt kan tala om för oss (med en rimlig säkerhet) vilket resultat vi kommer att få. Det kan vi på nåt sätt kalla för process-säkerhet kanske. För att vi ska kunna skaffa oss de indikatorerna så är vi helt avgörande beroende av att vi mäter, följer upp och återrapporterar. Erfarenhets- och kunskapsöverföring är en grundbult i detta! EPD – environmental product declaration
- Mätvärden blir kritiska och att vi kan ha indikatorer som faktiskt kan tala om för oss (med en rimlig säkerhet) vilket resultat vi kommer att få. Det kan vi på nåt sätt kalla för process-säkerhet kanske. För att vi ska kunna skaffa oss de indikatorerna så är vi helt avgörande beroende av att vi mäter, följer upp och återrapporterar. Erfarenhets- och kunskapsöverföring är en grundbult i detta! EPD – environmental product declaration CBI utför arbetet och räknar på det som går att räkna på. Här vill vi gärna ha synpunkter på listan!
- Mätvärden blir kritiska och att vi kan ha indikatorer som faktiskt kan tala om för oss (med en rimlig säkerhet) vilket resultat vi kommer att få. Det kan vi på nåt sätt kalla för process-säkerhet kanske. För att vi ska kunna skaffa oss de indikatorerna så är vi helt avgörande beroende av att vi mäter, följer upp och återrapporterar. Erfarenhets- och kunskapsöverföring är en grundbult i detta! EPD – environmental product declaration Ökad effekt vid karbonatisering,
- Här vill vi gärna ha synpunkter på listan!
- Här vill vi gärna ha synpunkter på listan!