Interview about the Dutch experience with euthanasia (Läkartidningen, 2009, in Swedish) by Michael Lövtrup.

1. n aktuellt
dödshjälp. Läkarassisterat självmord delar den svenska
läkarkåren på mitten, visar en nyligen gjord studie.
I Holland står däremot en kompakt majoritet av kåren
bakom läkarassisterad död, 25 år efter att det holländska
läkarsällskapet bytte fot och accepterade eutanasi.
texter: michael lövtrup
Läkare i Holland:
Barmhärtigheten
kommer först
D
omus Medica strax – Grunden i läkargärning- lidandet outhärdligt och att
söder om centrala Ut- en är självklart att skydda li- det saknades rimliga alterna-
recht är en stram ska- vet. Men det finns exceptio- tiv. Högsta domstolen slog
pelse i glas, metall och nella situationer när valet samma år fast att läkare som
mörkt tegel. Sedan två år har står mellan att låta ett hopp- följde riktlinjerna inte riske-
ett 30-tal holländska läkar- löst lidande fortsätta eller att rade åtal.
organisationer sina kanslier i hjälpa patienten att avsluta I debatten brukar ett tungt
byggnaden, däribland det in- sitt liv. I det läget kan det vara argument för dödshjälp vara
flytelserika kungliga neder- tillåtet att välja det minst då- patientens autonomi. Men,
ländska läkarsällskapet liga av två dåliga alternativ. understryker Eric van Wij-
KNMG. lick, i Holland har patienten
Hela ena väggen i den lufti- KNMG har haft en central roll ingen rätt till eutanasi (till
ga foajén täcks av läkareden, i i den holländska eutanaside- skillnad från exempelvis i »Det finns personer i
böljande text likt en uppsla- batten alltsedan de första fal- Oregon i USA, där en döende
gen bok. Visserligen rör det sig len började uppmärksammas patient kan välja läkarassiste-
Holland som tror att
inte om Hippokrates’ 2 500 år på 1970-talet. En milstolpe rat självmord oavsett om al- eutanasi är en rättig-
gamla version – den som var när organisationen 1984, ternativa behandlingar finns het, ungefär som en
bland annat säger att läkaren efter att tidigare ha varit att tillgå). Det grundläggande
inte får ge gift, även om någon emot dödshjälp, svängde och skälet för dödshjälp är inte au- konsumtionsvara.«
Gerrit Kimsma
ber om det – utan en moderni- ställde sig bakom eutanasi tonomi utan barmhärtighet.
serad variant. Ändå kan det och läkarassisterat självmord – Patientens önskemål är
tyckas utmanande i ett land i vissa lägen. Riktlinjer togs utgångspunkten, men i slut- som patient. I det kombinera-
där läkarkåren varje år med- fram för när dödshjälp fick ändan är det läkaren som av- de kontoret och mottagnings-
vetet hjälper över 2 000 per- förekomma och hur det skul- gör. I grunden handlar det om rummet finns knappast en
soner att dö. Plikten att beva- le gå till. De viktigaste kraven barmhärtighet mot patienten horisontell yta som inte täcks
ra liv brukar ju anses som en var att begäran var frivillig, när det inte finns några andra av böcker, lösa papper, medi-
av läkaretikens hörnpelare. lösningar, säger Eric van Wi- cinska instrument, souveni-
Foto: Rick Nederstigt/Scanpix
Eric van Wijlick är ansva- jlick. rer och andra mer eller mind-
rig på KNMG för Support and re odefinierbara föremål.
Consultation about Euthana- Att träda in i husläkaren De flesta av sina 35 år som
sia in the Netherlands, SCEN, Gerrit Kimsmas lilla prak- husläkare har Gerrit Kimsma
ett nätverk av erfarna läkare tik i Zaandijk ett par mil norr varit verksam här i de norra
som kolleger kan vända sig om centrala Amsterdam är delarna av Amsterdam. I dag
till när de får en förfrågan om en lätt svindlande upplevelse. har han ungefär 1 700 patien-
dödshjälp. Han håller inte Läkareden täcker hela väggen i Någon inredningsarkitekt ter.
med om att det skulle ligga de holländska läkarorganisatio- har garanterat aldrig satt sin – Normalt för en husläkare
något provokativt i saken. nernas byggnad i Utrecht. fot här, annat än möjligen i Holland är runt 2 300 pa-
1072 läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106

2. n aktuellt
dagsmorgonen. Hennes make
och dotter var tacksamma,
men själv var jag fullständigt
uppriven.
Flera gånger återkommer
Gerrit Kimsma till detta: eu-
tanasi är inget man utför med
lätt hjärta.
– Jag är alltid tacksam när
patienten avlider naturligt,
för jag tycker inte om att göra
det. Men när man väger sam-
man plus och minus är jag
ändå glad att vi i vissa fall har
den möjligheten.
1976 var dödshjälp fortfaran-
de i strikt mening illegalt i
Holland. Först 2001, 28 år ef-
ter att en prejudicerande dom
för första gången öppnade en
lucka på glänt för eutanasi,
formaliserades straffriheten
för läkare som följer regelver-
ket genom ett parlamentsbe-
slut.
Sedan dess har regeringar
kommit och gått. Men oavsett
färg på regeringspartierna
har det aldrig varit tal om att
riva upp eutanasilagen. Ett
skäl, tror Eric van Wijlick, till
den breda konsensus som rå-
der är Nederländernas mång-
hundraåriga liberala tradi-
tion med fokus på individens
rättigheter. Men han pekar
Många av Gerrit Kimsmas patienter har lämnat ett livstestamente där de beskriver vilken vård de vill
ha i livets slutskede och sin inställning till dödshjälp. Foto: Evert Elzinga/Scanpix
också på ett par andra viktiga
förutsättningar:
– Vi har systemet med fa-
tienter, men jag undervisar i ända fram till dess de avlider. hjälpa en döende patient över miljeläkare som känner sina
medicinsk etik på universite- 85 procent av alla eutanasi- tröskeln. Hur många gånger patienter väl och vi har ett so-
tet i Amsterdam och måste fall utförs också av husläkare, han faktiskt hjälpt någon av cialförsäkringssystem som
ha lite tid för det också. vanligtvis hemma i patien- sina patienter att dö vill han omfattar alla. Det betyder att
tens bostad. dock inte uppge. det inte finns några ekono-
I det holländska husläkarsys- Själv uppskattar Gerrit – Det är en fråga jag aldrig miska faktorer som påverkar
temet behåller allmänläkar- Kimsma att han under sin svarar på. Jag tycker att det individens fria ställningsta-
na ansvaret för sina patienter karriär har fått frågan minst är irrelevant, för oavsett om gande till eutanasi.
genom hela vårdkedjan, ofta ett femtiotal gånger om att processen slutar med eutana-
si eller inte går man igenom Kritiker mot legaliserad döds-
samma emotionella faser. hjälp brukar varna för risken
n fakta Terminologi
Han minns mycket väl för- att det leder till att den pallia-
I denna och nästa artikel Vid eutanasi är det en sta gången han gav en patient tiva vården blir eftersatt. Men
används ordet dödshjälp som annan person (läkaren) som eutanasi. i Holland finns en bred enig-
ett samlingsnamn för åtgär- utför den avgörande hand- – Den första gången var het om att så inte blivit fallet.
der som direkt syftar till att lingen, medan det vid as- 1976, och det var inte ens min Det har tvärtom skett en kraf-
avsluta patientens liv på sisterat självmord är patenten egen patient, utan jag hade tig utbyggnad av den palliati-
dennes egen begäran. själv som tar det sista steget, blivit ombedd att under en va vården de senaste femton
Handlingar som att avsluta exempelvis genom att svälja
helg övervaka en kvinna i åren, säger Eric van Wijlick,
eller avstå från behandling, ett läkemedel. Läkarassiste-
det som brukar kallas passiv rat självmord betyder att det 60-årsåldern som led svårt av något som antas vara en del av
dödshjälp, betraktas inte som sker inom ramen för sjukvår- cancer i hjärnan. Smärtlind- förklaringen till att antalet
dödshjälp i det följande. Inte den efter att läkare skrivit ut ringen fungerade inte och ef- fall av eutanasi och läkaras-
heller att lindra symtom med den dödliga läkemedels- ter att ha konsulterat hennes sisterat självmord gått ned.
påskyndad död som bieffekt. dosen. husläkare på lördagen avslu- – En del säger att vi började
tade jag hennes liv på sön- i fel ände och skulle ha byggt
läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106 1073

3. n aktuellt
dödshjälp
ut den palliativa vården först.
Men det går ju inte att backa
historien.
Han tror dock inte att palli-
ativ vård kommer att göra eu-
tanasi överflödigt i framtiden.
– De som begär eutanasi
och de som får palliativ vård
är olika grupper. För de som
begär dödshjälp är förlust av
värdighet och viljan att vara
vid medvetande när de dör de
främsta motiven. De som får
palliativ vård är i huvudsak
äldre, och hos dem dominerar
fysiska symtom som smärta
och andnöd.
Foto: Robert Vos/Scanpix
Gerrit Kimsma beskriver den
typiske eutanasipatienten
som en patient som har ut-
tömt alla behandlingsalterna-
tiv och som »inte kan dö fort
nog«. I hans eget fall har det Paul Lieverse arbetar i huvudsak som narkosläkare, men ungefär en fjärdedel av arbetsdagen ägnar
uteslutande rört sig om perso- han åt smärtbehandling på sjukhusets palliativa avdelning. Om man ger sig tid att lyssna till vad som
ner med terminal cancer. bekymrar patienten går det oftast att hitta alternativ till eutanasi, menar han.
– De har inte förlorat sin
livsaptit, de skulle gärna leva dödshjälp. Och enligt den se- »Min reaktion är inte att ativa vården att visa att pa-
vidare om de kunde. Men li- naste stora kartläggningen av tienten är värdefull som
vet som det är har förlorat sin tillämpningen av eutanasi sä- erbjuda eutanasi utan människa, trots alla svåra
mening för dem. ger bara 14 procent av de hol- att tillsammans med symtom. Att som läkare säga
Motståndare till dödshjälp ländska läkarna kategoriskt patienten utforska vad att »jag är redo att ta ditt liv«
hävdar ibland att en önskan nej till att utföra eutanasi. är för mig motsatsen till det.
att dö beror på att patienten En av de läkare som tar av- det är som bekymrar Det betyder inte att han
är deprimerad. Men det av- stånd från dödshjälp är Paul honom eller henne …« inte kan förstå patientens
färdar Gerrit Kimsma. Lieverse, specialist i aneste- Paul Lieverse rädsla och oro inför döendet.
– Ibland hör man argumen- si och smärtlindring och – Men min reaktion är inte
tet att varje dödssjuk män- medlem i Nederlands Artsen att erbjuda eutanasi utan att
niska som vill ha hjälp att dö Verbond och Christian Med- vid Daniel den Hoed Cancer tillsammans med patienten
skulle vara en psykiatripati- ical Fellowship. Organisatio- Center, ett högspecialiserat utforska vad det är som be-
ent som borde få antidepres- nerna motsätter sig, på sjukhus med ett hundratal kymrar honom eller henne
siv behandling. Men jag ska medicinsk-etisk respektive sängplatser beläget i de södra och se vad vi kan göra åt det.
berätta en hemlighet: Om du kristen grund, inte bara euta- delarna av Rotterdam. Till På frågan om vilket hans
vill leva och får veta att en nasi utan även abort och sjukhuset, som organisato- främsta argument mot döds-
sjukdom kommer att döda dig forskning på mänskiga em- riskt ingår i Erasmus-univer- hjälp är kommer svaret di-
blir du inte uppsluppen, du bryon. Fast för Paul Lieverse sitetet i Rotterdam, Neder- rekt:
blir sorgsen. Men om du frå- är det eutanasifrågan som ländernas största sjukhus, – Det behövs inte. Det finns
gar en sådan person om gläd- ligger närmast hjärtat. skickas cancerpatienter från enorma möjligheter inom da-
jeämnen i deras liv så kom- – I den frågan är mina åsik- andra sjukhus i regionen när gens palliativa vård.
mer ögonen att skina upp och ter inte teoretiska, utan byg- alla andra möjligheter är ut- Vad är alternativet till euta-
de börjar berätta om sina ger på praktisk erfarenhet av tömda. nasi som du ser det?
barn, om sitt arbete eller om mitt arbete. I praktiken vet de flesta – Det finns inget standard-
resor de gjort. Så reagerar Sedan 20 år är han verksam som kommer hit att chanser- svar på vad alternativet är,
inte en deprimerad människa na att bli botade är små. När det beror på patienten. Min
och det är en tydlig skillnad. EUTANASI … det står klart att det inte erfarenhet är att om man sät-
… av grekiskans eu, »god«, finns något hopp kvar får lä- ter sig ner och talar med pa-
Efter 35 år med legaliserad och thanatos, »död«. Ordet karna inte sällan frågan om tienterna märker man att det
eller halv-legaliserad döds- lär ha myntats av filosofen de kan hjälpa patienten att aldrig bara är en sak, exem-
hjälp är stödet i Holland Francis Bacon i början av dö. Åtskilliga av sjukhusets pelvis smärtan, som bekym-
bland både läkare och all- 1600-talet, för att beteckna läkare gör det också. Men rar utan det finns alltid and-
mänhet kompakt. Opinions- en harmonisk död, fri från från Paul Lieverse blir beske- ra dimensioner. Det kan vara
undersökningar i samband plågor. På 1800-talet fick det att de i så fall får hitta en psykologiska, sociala eller
med att eutanasilagen antogs ordet den nuvarande annan doktor. rent existentiella frågor. Ofta
2001 visade att nio av tio hol- betydelsen av »dödshjälp«. – För mig är en av de vikti- är det så att om man erbjuder
ländare står bakom legal gaste uppgifterna i den palli- hjälp på ett av områdena så
1074 läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106

4. n aktuellt
blir det lättare för patienten Han berättar att det har hänt
att klara de övriga. n fakta SMER vill låta utreda läkarassisterat självmord att läkare efteråt sagt till ho-
Paul Lieverse menar att Statens medicinsk-etiska råd, möjligheten att under vissa nom att om de hade känt till
många patienter som fått en SMER, anser att patienter bör speciella omständigheter de möjligheter som finns
terminal diagnos efter hand få ett ökat inflytande över tillåta läkarassisterat själv- skulle de ha gett andra råd.
omvärderar sin syn på vad vården i livets slutskede. I en mord. Det typfall som nämns – Innan en läkare utför eu-
som är meningsfullt i livet. skrivelse till regeringen från är personer som lider av tanasi i Holland måste man
– Det händer att en patient november 2008 säger man obotliga sjukdomar som alltid konsultera en kollega
säger exempelvis att »den dag bland annat att en patient bör upptäcks långt innan döden för en opartisk bedömning.
få större möjlighet att be- inträffar och som medför allt
jag blir sängbunden vill jag Jag skulle vilja att en döende
stämma när palliativ sedering svårare fysiska eller mentala
dö«. Men när de väl är i den ska tillämpas. symtom. eller svårt sjuk patient hade
situationen har andra saker En majoritet av ledamöter- Däremot avvisar en majori- denna rätt till en andra läka-
blivit viktiga, som kanske att na menade också att tet i SMER aktiv dödshjälp, re redan innan man gör en
få vara med om sitt barn- regeringen bör utreda eutanasi. begäran om dödshjälp. När
barns födelse. det handlar om terminalt sju-
Enligt holländsk lag är det ka skulle det vara någon med
dock inte tillåtet att utföra Vad som däremot bekym- läkaren tillgång till erfarna specialistkunskaper i pallia-
eutanasi efter en enstaka be- rar honom lite är den okun- och särskilt utbildade läkare tiv medicin. Genom att ge rätt
gäran, kanske uttryckt i ett nighet som finns bland be- för att få en så kvalificerad behandling i rätt tid kan man
ögonblick av förtvivlan. En folkningen. bedömning som möjligt. ofta undvika kriser längre
begäran om dödshjälp ska – Det finns personer i Hol- SCEN förmedlar även kon- fram och hindra att lidandet
vara bestående. land som tror att eutanasi är takt med specialister i pallia- blir outhärdligt.
Är inte det en garanti för en rättighet, ungefär som en tiv medicin. En positiv sak har dock eu-
att patienten faktiskt tänkt konsumtionsvara. – En viktig poäng är att lä- tanasidebatten i Holland fört
igenom sitt beslut? karna som kontaktar oss inte med sig, menar Paul Lieverse,
– Hur länge är bestående? Vid sidan av praktiken och kan välja konsulterad läkare och det är att alla – politiker,
replikerar Paul Lieverse reto- undervisningen är Gerrit utan får en utsedd. Det är för profession och allmänhet –
riskt. Det finns inget mått i Kimsma också en av de läka- att garantera läkarens obero- har tvingats fundera över vad
lagen för hur man mäter det. re som är knutna till SCEN, ende, säger Eric van Wijlick. som är syftet med vården i
Två dagar kan vara bestående. det nätverk i KNMGs regi Läkaren från SCEN går ige- livets slutskede.
som Eric van Wijlick leder. nom journaler och talar med – Det har uppstått en bra
I stort sett alla patienter Ger- Regelverket säger att en läka- patienten, anhöriga och be- diskussion om vilken be-
rit Kimsma gett dödshjälp re som utför eutanasi alltid handlande läkare. I ungefär handling som faktiskt har
har varit personer han i egen- måste konsultera en kollega en fjärdedel av fallen säger medicinsk relevans, och hur
skap av husläkare känt i åra- först, och genom SCEN har SCEN-läkaren nej eftersom man ska agera när det inte
tal och haft en nära relation alla alternativ inte uttömts, finns någon sådan behand-
till. Flera gånger har han hört berättar Eric van Wijlick. ling.
kollegor från andra länder »I grunden handlar det Vad händer om en läkare Även Eric van Wijlick tror
säga att de aldrig skulle kun- om barmhärtighet …« går vidare och utför eutanasi att legaliseringen av döds-
na ge dödshjälp åt någon de Eric van Wijlick trots att SCEN-läkaren avrå- hjälp öppnat upp debatten
känner så väl. Men för Gerrit der? kring livets slut.
Kimsma är det precis tvärt- – Det är inte förbjudet, men – Döden är inte tabu. Vi
om: Det är om man inte kän- läkaren kan förvänta sig kan diskutera de här frågorna
ner patienten som det finns många frågor från de regio- öppet med varandra och med
risk för cynism. nala kommittéer som går ige- vår läkare och vi kan vara
– Om du inte känner pa- nom varje fall och avgör om ense om att vi är oense.
tienten blir du mer som en de ska skickas vidare till Kanske blir Paul Lieverse
bödel än en läkare. Gör du det åklagare. – lite ofrivilligt – själv en il-
ändå är risken stor att du Finns det något stöd till lä- lustration av denna intellek-
kommer att känna skuld ef- karna efter att de utfört euta- tuella öppenhet. För mot slu-
teråt. nasi? tet av vårt samtal, spontant,
Foto: Rick Nederstigt/Scanpix
Något man inte kan blunda – Det finns inget organise- säger han plötsligt:
för är att eutanasi och läkar- rat stöd, men SCEN-läkarna – Jag förväntar mig inte att
assisterat självmord är ett uppmanar läkare som kon- jag kommer att utföra euta-
billigt sätt att avsluta livet på, taktar dem att ringa tillbaka nasi någon gång under min
jämfört med palliativ vård. efteråt. Vi vet att det påverkar karriär. Samtidigt känner jag
Men Gerrit Kimsma utesluter läkarna djupt och vi säger all- förstås lidandet och förtviv-
att holländska läkare skulle tid att man inte ska gå tillba- lan hos patienterna och deras
frestas att ta till eutanasi som ka till sin praktik direkt. anhöriga och jag slutar inte
Sedan eutanasilagen infördes
ett sätt att avlasta en an- 2002 har antalet eutanasifall att tänka på frågan. Jag ute-
strängd budget. minskat i Holland. En förklaring Paul Lieverse föreläser regel- sluter inte möjligheten att jag
– Det är en icke-fråga, helt är utbyggnaden av den palliativa bundet för andra läkare om en dag skulle utföra eutanasi.
enkelt för att det finns så vården, en annan att läkare blivit nya metoder för smärtlind- Men jag skulle fortfarande
många trösklar som patien- mer kritiska till de förfrågningar ring. I publiken finns inte säl- tycka att det vore fel.
ten måste passera. de får, menar Eric van Wijlick. lan läkare knutna till SCEN. Michael Lövtrup
läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106 1075

5. n aktuellt
dödshjälp
Myter får vika för fakta när
Antalet länder som tillåter
dödshjälp i någon form växer
långsamt. Senast i raden är
Luxemburg och delstaten
Washington i USA. Samtidigt
riktar forskarna sitt intresse
mot de länder som tillåtit
dödshjälp längst tid – Neder-
Oregon Läkarassisterat självmord, men inte eutanasi, är tillåtet genom
länderna, Schweiz och del- den så kallade Death with Dignity Act. Lagen kom till efter ett medborgar-
staten Oregon – för att under- initiativ och trädde i kraft 1998, efter att ha bifallits i folkomröstningar 1994
söka hur samhället och och 1997. USAs högsta domstol backade upp lagen genom ett beslut 2006,
läkarkåren påverkas. efter att Bush-administrationen försökt stoppa den.
Lagen ger läkare rätt att skriva ut läkemedel i dödlig dos till en allvarligt
sjuk patient. Förutsättningen är att man är skriven i staten Oregon, är över 18
Frågan huruvida dödshjälp i år, är beslutsför och lider av en dödlig sjukdom som förväntas leda till döden
den ena eller andra formen inom sex månader. Patienten måste göra muntlig begäran två gånger med
ska tillåtas är i grunden en minst 15 dagars mellanrum, och en gång skriftligt. Prognosen måste bekräftas
etisk fråga som aldrig kan av- av ytterligare en läkare. Om det bedöms att patienten kan lida av en psykisk
sjukdom som påverkar hans eller hennes omdöme måste psykiater kopplas in.
göras på vetenskaplig väg. Till och med 2008 har 629 recept på dödliga doser läkemedel skrivits ut i
Däremot är många av de skäl Oregon. 401 personer hade avslutat sina liv genom läkarassisterat självmord.
som förs fram för eller emot i
princip testbara. De senaste
åren har ett flertal studier
gjorts för att pröva argumen-
ten i den stundtals känslolad-
dade debatten.
Detta gäller inte minst den
kanske vanligaste invänd-
ningen mot att legalisera
dödshjälp: den att det riske-
U S A
rar undergräva grundläggan-
de samhälleliga värderingar
som människors lika värde Montana I december
2008 fastslog en Montana-
och livets okränkbarhet. Det domare, i en dom som väntar
talas ibland om ett »sluttande på prövning i delstatens
plan« som skulle leda till krav högsta domstol, att terminalt
på legalisering av dödshjälp sjuka patienter har rätt till
läkarassisterat självmord.
även när det inte handlar om
terminalt sjuka eller svårt li-
dande personer – exempelvis
äldre som »bara« är allmänt
livströtta – eller till en oreg- Washington Den 4 mars i år blev
läkarassisterat självmord tillåtet i delstaten
lerad förskjutning i praxis, så Washington, sedan invånarna på valdagen
att tolkningen av lagen görs den 4 november 2008 med 58 procent mot
vidare och vidare. 42 röstat igenom en lag som i princip är
identisk med den i Oregon.
Frågan är i vilken mån utveck-
lingen i de länder där döds-
hjälp praktiseras bekräftar
oron att en legalisering leder
till en skenande utveckling professor i psykiatri vid Ore- Helt andra siffror handlar len om eutanasi och fallen av
där allt fler väljer att avsluta gon Health & Science Univer- det om i Nederländerna. Där utförd eutanasi. I den senaste
sitt liv utan att invänta den sity i Portland, som forskar avlider över 2 000 patienter undersökningen från 2005
naturliga döden. på tillämpningen av den så årligen genom eutanasi eller bröts dock trenden och man
I delstaten Oregon, där lä- kallade Death with Dignity läkarassisterat självmord. var tillbaka på 1990 års nivå-
karassisterat självmord är Act. Sedan 1990 genomförs, med er. Mellan 2001 och 2005
lagligt sedan 1998, har det – I början skedde det vid ett cirka fem års mellanrum, na- minskade andelen av de tota-
skett en långsam ökning av av 1 000 dödsfall, på senare tionella kartläggningar av la dödsfallen som skedde ge-
andelen personer som avlider tid vid två av 1 000. Men fort- tillämpningen av dödshjälp. nom eutanasi från 2,6 till 1,7
genom läkarassisterat själv- farande är fallen mycket få, Dessa visar att i början av pe- procent. Läkarassisterat
mord, säger Linda Ganzini, runt 50–60 per år. rioden ökade både önskemå- självmord svarade för 0,2
1076 läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106

6. n aktuellt
dödshjälp sätts under lupp
länderna är rätten att utföra
Nederländerna I en prejudicerande dom 1973 blev Belgien Trots motstånd från dödshjälp här inte förbehål-
en läkare som gav sin terminalt sjuka mor en dödlig dos landets läkare antog det belgiska len läkare. Vem som helst får
morfin i praktiken frikänd. Sedan dess har dödshjälp parlamentet 2002 en eutanasilag assistera ett självmord (euta-
under vissa villkor de facto varit tillåten i Nederländerna.
1984 slog det nederländska läkarförbundet KNMG fast
motsvarande den holländska. En nasi är inte tillåtet) så länge
skillnad är att omyndiga har mindre
riktlinjer för hur läkare skulle agera vid en förfrågan om det sker utan egenintresse.
möjligheter till eutanasi i Belgien,
dödshjälp. Läkare som följde dessa riktlinjer fick en annan att om sjukdomstillståndet Läkare är ändå i praktiken
åtalseftergift. inte är terminalt ska två oberoende alltid involverade, genom att
2001 reglerades denna praxis formellt i lag. Lagen
säger att dödshjälp inte är straffbar om en läkare följer
läkare konsulteras, varav en med de särskilda organisationer
relevant specialistkompetens. som administrerar dödshjäl-
de kriterier som specificeras i lagen. Enligt dessa måste Antalet personer som ges eutanasi
patienten ha gjort en frivillig, välinformerad och noga i Belgien har ökat varje år sedan lagen
pen samarbetar med läkare
övervägd begäran, antingen direkt eller genom ett infördes. 2007 avled knappt 500 som skriver ut dödliga läke-
livstestamente. Patientens lidande, som kan vara fysiskt personer genom eutanasi. medelsdoser.
eller mentalt, måste bedömas vara hopplöst och
outhärdligt. Inga rimliga alternativ för att mildra lidandet – Det har skett en rätt dra-
ska stå till buds. En oberoende bedömning ska göras av matisk ökning i antalet assi-
en annan läkare, och handlingen ska rapporteras till en sterade självmord under de
särskild myndighet, som kan sända ärendet vidare till senaste 15–20 åren, berättar
åklagare ifall alla kriterier inte är uppfyllda.
Varje år görs ca 10 000 förfrågningar om dödshjälp i
Georg Bosshard, läkare och
Holland. De senaste åren har runt 2 500 av dem beviljats, forskare i medicinsk etik vid
motsvarande 1,5–2 procent av alla dödsfall. universitetet i Zürich. I bör-
jan av 1990-talet assisterade
organisationen EXIT Deut-
Luxemburg Med knapp majoritet
E U R O P A sche Schweiz, som bara hjäl-
per schweiziska medborgare,
röstade parlamentet i Luxemburg 2008
igenom en eutanasilag liknande den i ett 20-tal självmord per år.
Belgien och Nederländerna. Storhertigen Under 2000-talet har siffran
av Luxemburg vägrade av samvetsskäl att varit 150–200 per år, motsva-
underteckna lagen, vilket ledde till en rande 0,3 procent av dödsfal-
konstitutionell kris och till att parlamentet
i december 2008 berövade monarken de
len. Organisationen Dignitas,
sista resterna av formell makt. Lagen som startade år 1998 och
trädde i kraft den 17 mars i år.
Schweiz Enligt den schweiziska strafflagen från 1918 är det inte
främst vänder sig till utlän-
tillåtet att assistera självmord om man själv har någon vinning av det. ningar, assisterar numera ca
Detta har kommit att tolkas så att vem som helst kan assistera självmord, 150 självmord per år.
så länge egenintresse saknas. En grundförutsättning är att personen som Samtidigt som fallen i
begär dödshjälp är beslutskompetent. Eutanasi är inte tillåtet. Schweiz blivit fler har, enligt
Det finns fyra organisationer (EXIT Deutsche Schweiz, EXIT ADMD, EX-
International och Dignitas) som erbjuder den som är medlem hjälp att en färsk studie som Georg
avsluta sitt liv. EX-International och Dignitas hjälper främst utlänningar. Bosshard medverkat i, ande-
Förutsättningen är att man lider av en sjukdom med utsiktslös prognos len personer som inte lider av
som medför ett outhärdligt lidande eller är orimligt livsbegränsande. Om en obotlig sjukdom ökat på-
kriterierna är uppfyllda förskriver patientens egen läkare eller en läkare
som samarbetar med organisationerna en dödlig dos läkemedel.
tagligt [2]. Det handlar ofta
Enligt icke-bindande föreskrifter från den schweiziska akademin för om gamla människor som li-
medicinsk vetenskap får läkare medverka i assisterat självmord endast der av exempelvis benskör-
om patienten är terminalt sjuk och har erbjudits alternativ behandling. het, artros, blindhet eller dia-
Dignitas har enligt egna uppgifter hjälpt ca 950 personer att begå betes.
självmord (varav 9 svenskar) 1998—2008. EXIT Deutsche Schweiz bistår
runt 200 personer årligen. Utvecklingen är särskilt
tydlig hos EXIT Deutsche
Schweiz. Mellan 1990 och
Karta: Jakob Robertsson/Typoform 2000 utgjorde icke dödligt
sjuka 22 procent, en siffra
procent av dödsfallen 2001 åren har varit mycket diskus- tanasi i viss mån ersätts av som i perioden 2001–2004
och 0,1 procent 2005 [1]. sion både här och i andra län- palliativ sedering, som ökar, stigit till 34 procent.
Agnes van der Heide, epi- der om vad som skiljer euta- säger hon. Trenden att fler patienter
demiolog och verksam vid in- nasi från palliativ sedering som inte lider av dödliga sjuk-
stitutionen för folkhälsa vid och annan symtomlindrande Om frekvensen av dödshjälp domar får dödshjälp finner
Erasmus-universitet i Rot- behandling som påskyndar minskar i Nederländerna så man enligt Georg Bosshard
terdam, ledde den senaste döden utan att ha detta som är trenden den motsatta i även i till viss del i Nederlän-
kartläggningen: huvudsyfte. Läkarna kan ha Schweiz, det tredje territori- derna och Belgien.
– Vi blev lite förvånade blivit bättre på att urskilja um där dödshjälp tillämpats – I grunden finns det två
över resultatet. En förklaring vad som är eutanasi och inte. under en längre tid. Till skill- motiv för assisterat själv-
kan vara att det de senaste Det verkar också som om eu- nad från i Oregon och Neder- mord: en utsiktslös prognos
läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106 1077

7. n aktuellt
dödshjälp
och patientens autonomi. När skedde det i 0,7, 0,2 respekti-
man börjar talar om att lega- n fakta Barbiturater vanligaste substans ve 0,1 procent av fallen, med-
lisera dödshjälp är det fram- Sekobarbital och pentobarbi- varefter en dödlig dos kurare an siffran i Belgien, som lega-
för allt terminalt sjuka can- tal är de substanser som (pilgift) injiceras för att liserade eutanasi just under
cerpatienter som står i fokus. oftast används vi dödshjälp. stanna alla muskelrörelser. denna period, var 1,5 procent
Men i takt med att man blir Vid eutanasi i Holland Vid läkarassisterat själv- [5].
varse att det finns många försätts patienten i koma med mord intar patienten en lösning
människor som önskar dö hjälp av pentobarbital, med sekobarbital i dödlig dos. En risk som nämns i samband
trots att de inte är dödligt med läkarassisterat livsslut
sjuka tenderar autonomiar- är att en sådan praktik skulle
gumentet att bli viktigare, ga, men författarna argumen- Schweiz om man ser till de leda till en alltmer lättsinnig
medan prognosvillkoret terar för att inte heller etnis- personer som efterfrågar – för att inte säga cynisk – at-
hamnar i bakgrunden. ka minoriteter, fattiga eller dödshjälp, där det är en över- tityd bland läkarna till att av-
funktionshindrade förefaller vikt av kvinnor. sluta en patients liv. De natio-
Under kampanjen inför folk- vara överrepresenterade. Skillnaden är att läkarna i nella kartläggningarna av
omröstningen 1994, då Ore- Holland oftare säger nej till dödshjälp i Nederländerna vi-
gons invånare fick ta ställ- I Schweiz ser bilden återigen kvinnor. sar dock att motståndet mot
ning till lagförslaget om lä- annorlunda ut. Här har såväl – Att hjälpa terminalt sjuka vissa former
karassisterat självmord, var- andelen äldre som andelen patienter som lider svårt att av dödshjälp
nade många för att »svaga« kvinnor ökat stadigt under dö upplever läkarna stämmer faktiskt
grupper med sämre tillgång den senaste 15-årsperioden. med läkarrollen, däremot an- tycks öka.
till bra vård i livets slutskede Kvinnor utgör enligt den ser de inte att det är deras Andelen lä-
– som äldre, kvinnor, oför- ovan nämnda studien närma- uppgift att bistå människor kare som ut-
säkrade eller handikappade re två tredjedelar av fallen som är livströtta. Även i fört döds-
– i högre grad än andra skulle hos både EXIT och Dignitas. Schweiz agerar många läkare hjälp utan
be om hjälp att avsluta sina – Att kvinnor ökar är en di- som samarbetar med organi- uttrycklig
liv. rekt följd av att det är fler äld- sationerna mer som medbor- Agnes van der begäran
Med facit i hand verkar det re, icke död- gare än som läkare. Heide sjönk från 27
som om oron var obefogad. ligt sjuka procent 1990
Den årliga statistik som del- som begär Enligt den nationella utvär- till 13 procent 2001, medan
staten Oregon publicerar dödshjälp. deringen 2005 skedde 0,4 andelen som absolut inte kan
över tillämpningen av lagen Det är perso- procent av alla dödsfall i Ne- tänka sig att göra det steg
visar snarast på motsatsen, ner som tidi- derländerna det året genom från 45 till 71 procent 1995–
enligt Linda Ganzini [3]. gare inte vå- att patientens liv avslutades 2001 [6].
– Personer som får utskri- gade be om trots att det inte fanns ut- – Det kan ha att göra med
vet dödliga läkemedelsdoser dödshjälp tryckligt samtycke, vilket att medvetenheten har ökat i
är i huvudsak högutbildade Georg när alla sa att krävs för att ett dödsfall ska läkarkåren om vad som är
och socioekonomiskt väleta- Bosshard man måste räknas som eutanasi i Hol- tillåtet enligt lagen och inte,
blerade. Flera olika under- vara dödligt land. Siffran är något lägre än tror Agnes van der Heide.
sökningar visar att skälet till sjuk för att komma i fråga, sä- vid de föregående kartlägg- I Schweiz kan man dock se
att man begär dödshjälp säl- ger Georg Bosshard. ningarna, men förändringen att attityden bland läkare till
lan är ekonomiska bekymmer är inte signifikant. assisterat självmord blivit
eller att man saknar tillgång Varför ser man inte samma Agnes van der Heide tycker mer positiv i takt med att fö-
till palliativ vård, utan att utveckling i Oregon och Ne- att siffran är bekymmersam. reteelsen blivit mer etable-
man vill dö hemma, slippa derländerna? – Det är inget läkarna har rad, säger Georg Bosshard.
vara beroende av andra och – I Oregon måste man vara rätt att göra. Samtidigt före- – När EXIT började sin
behålla kontroll och värdig- terminalt sjuk för att kunna kommer detta i alla länder i verksamhet på 1980-talet
het. få dödshjälp, därför kan sam- högre eller lägre grad. hade man svårt att hitta läka-
Bilden bekräftas i en studie ma sak inte ske där. I Holland Den intressanta frågan är re som ville samarbeta med
från 2007 där både Linda ser man samma trend som i om det finns något samband organisationen. Numera stäl-
Ganzini och Agnes van der mellan legalisering av frivil- ler sig mer än hälften av lä-
Heide medverkat, där man lig dödshjälp och en ökad karna bakom assisterat själv-
jämfört data från Oregon och »Att hjälpa terminalt frekvens av ofrivillig eutana- mord åtminstone i exceptio-
Nederländerna. Den enda si, vilket ibland hävdas. En nella fall.
grupp där man fann en påtag-
sjuka patienter som studie 2001–2002 där man
lig överrepresentation var de lider svårt att dö upple- frågade läkare i sex europeis- Läkarnas känslomässiga re-
aids-sjuka. Någon överrepre- ver läkarna stämmer ka länder hur vanligt det var aktioner i samband med
sentation av kvinnor, äldre att man avslutade en patients dödshjälp kan bäst beskrivas
eller oförsäkrade (Oregon)
med läkarrollen, däre- liv utan samtycke gav ingen som kluvna. 75 procent av de
fann man inte i något av län- mot anser de inte att entydig bild. Av studien fram- holländska läkarna uppgav i
derna [4] – de två sistnämnda det är deras uppgift att gick att det skedde vid 0,6 en studie från 2001 att de
grupperna är i själva verket procent av dödsfallen i Ne- upplevde obehagskänslor
underrepresenterade. bistå människor som är derländerna och vid 0,4 pro- som känslomässig anspän-
När det gäller andra grup- livströtta.« cent av fallen i Schweiz. I ning eller tyngande ansvar
per är data mindre tillförlitli- Georg Bosshard Danmark, Sverige och Italien efter att ha utfört eutanasi.
1078 läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106

8. n aktuellt
»Läkarna upplever det problem med att bedöma var
just om patientens lidande
som en börda att utföra var outhärdligt samt om be-
dödshjälp och hoppas gäran var frivillig och väl-
att patienten ska avlida överlagd.
Att dessa kriterier är de
innan de behöver ge som vållar läkarna störst be-
den dödliga injektio- kymmer är ingen tillfällighet,
nen.« menar Agnes van der Heide,
Agnes van der Heide
som varit medförfattare till
studien.
– Det är bedömningar som
Samtidigt kände 52 procent bara delvis är medicinska.
tillfredsställelse eller lätt- Det handlar också om att leva
nad. Vid assisterat självmord sig in i patientens situation.
var siffrorna 58 respektive 63 En del läkare har lätt att kom-
procent [7]. binera den professionella och
– Läkarna upplever det som den empatiserande rollen,
en börda att utföra dödshjälp medan andra har svårare.
och hoppas att patienten ska
avlida innan de behöver ge Ett viktigt argument för att
den dödliga injektionen. Men införa dödshjälp brukar vara
när de väl gör det känns det det svåra fysiska lidande som
ändå rätt, kommenterar Ag- drabbar i synnerhet vissa pa-
nes van der Heide. tientgrupper i livets slutske-
Studien pekar inte på att de. Men i praktiken visar det
det skulle finnas någon av- sig att när patienter efterfrå-
trubbningseffekt bland lä- gar dödshjälp är det ofta and-
karna. Det var lika vanligt att ra motiv än smärta som ligger
man tyckte att det senaste bakom. Det säger Susanne
fallet var svårare än det näst Ringskog Vagnhammar, uni-
senaste som motsatsen. versitetsadjunkt vid Natio-
Den emotionella belast- nellt centrum för suicidforsk-
ningen till trots var hela 95 ning vid Karolinska institu-
procent av läkarna redo att tet, som sammanställt en
göra om handlingen. rapport över utvecklingen i
de länder som tillåter döds-
Det som ska skydda mot hjälp [9].
oönskade glidningar i praxis – Debatten kring dödshjälp
är tydliga och orubbliga kri- blir ofta väldigt förenklad.
terier för när dödshjälp kan Man förutsätter att det enda
komma i fråga. Patientens skälet att begära dödshjälp är
tillstånd ska vara terminalt lidande. Men utvärderingar-
(Oregon), lidandet ska vara na från Holland visar att
outhärdligt (Holland) och be- många gör det av andra skäl,
gäran ska vara frivillig och som exempelvis förlust av
informerad. En oberoende värdighet, rädsla för att bli
läkare ska komma fram till beroende av andra eller livs-
samma bedömning. trötthet.
Frågan är hur lätt det är för I en studie från 2000 bland
en läkare att med säkerhet terminalt sjuka patienter i
avgöra exempelvis om ett li- USA fann man ett samband
dande är outhärdligt. I en mellan en uttalad vilja att dö
studie från 2008 gällande de och faktorer som svår smärta
nederländska förhållandena eller stort vårdbehov, men
uppgav en fjärdedel av de lä- också med depressiva sym-
kare som någon gång fått en tom [10]. Att det finns en
förfrågan om dödshjälp att övervikt av deprimerade
det funnits tillfällen när de bland patienter som efterfrå-
haft svårt att avgöra om alla gar dödshjälp bekräftas av
kriterier var uppfyllda. Av de flera studier, säger Susanne
som faktiskt utfört eutanasi Ringskog Vagnhammar [11–
hade ännu fler, en av tre, upp- 13].
levt sådana svårigheter [8]. – I något fall var de-
Det läkarna hade störst pression den enda faktor
läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106 1079

9. n aktuellt
dödshjälp
som korrelerade med önskan varit i kontakt med en organi- REFERENSER 8. Buiting HM, et al. Dutch criteria
om dödshjälp, medan de som sation som informerar om så- 1. van der Heide A, et al. End-of-life of due care for physician-assisted
practices in the Netherlands under dying in medical practice: a phy-
hade mest smärta var minst dan. 15 av de 58 personerna the Euthanasia Act. N Engl J Med. sician perspective. J Med Ethics.
benägna att acceptera en så- visade sig uppfylla kriteriet 2007;356:1957-65. 2008;34:e12.
dan utväg [12]. för klinisk depression [14]. 2. Fischer S, et al. Suicide assisted by 9. http://ki.se/content/1/
two Swiss right-to-die organisa- c6/04/22/45/Uppdatering_
Men depression är ett be- De flesta av dessa fick ald- tions. J Med Ethics. 2008;34:810- eutanasirapport2007.pdf
handlingsbart tillstånd, även rig någon dödshjälp, men tre 14. 10. Emanuel EJ, et al. Attitudes and
– har det visat sig – bland ter- fick så småningom recept på 3. http://www.oregon.gov/DHS/ph/ desires related to euthanasia and
minalt sjuka. I Oregon säger en dödlig dos läkemedel som pas physician-assisted suicide among
4. Battin MP, et al. Legal physician- terminally ill patients and their
regelverket att om det finns de också intog. assisted dying in Oregon and the caregivers. JAMA. 2000;284:
misstanke om att patientens – I början trodde vi att det Netherlands: evidence concerning 2460-8.
omdöme är nedsatt på grund skulle vara en mycket högre the impact on patients in »vulne- 11. Chochinov HM, et al. Desire for
rable« groups. J Med Ethics. 2007; death in the terminally ill. Am J
av psykisk sjukdom ska psy- andel deprimerade bland de 33:591-7. Psychiatry. 1995;152:1185-91.
kiater konsulteras. som begär dödshjälp. Men 5. van der Heide A, et al. End-of-life 12. Emanuel EJ, et al. Euthanasia and
Problemet är att – som fle- även om den största delen decision-making in six European physician-assisted suicide: atti-
ra studier visar – vårdperso- inte är det, finns det uppen- countries: descriptive study. Lan- tudes and experiences of oncology
cet. 2003;362:345-50 patients, oncologists, and the pub-
nal utan psykiatrisk skolning barligen deprimerade perso- http://image.thelancet.com/ lic. Lancet. 1996;347:1805-10.
kan ha svårt att identifiera ner som lyckas få tillgång till extras/03art3298web.pdf 13. van der Lee ML, et al. Euthanasia
depression, i synnerhet hos läkemedlen. Vi rekommende- 6. Onwuteaka-Philipsen BD, et al. and depression: A prospective co-
Euthanasia and other end-of-life hort study among terminally ill
patienter som samtidigt lider rar därför en systematisk decisions in the Netherlands in cancer patients. J Clin Oncology.
av somatisk sjukdom. kontroll för depression hos 1990, 1995, and 2001. Lancet. 2005;23:6607-12.
alla som gör en begäran för 2003;362:395-9. 14. Ganzini L, et al. Prevalence of de-
I en färsk studie från Oregon att se vilka som bör gå vidare 7. Haverkate I, et al. The emotional pression and anxiety in patients
impact on physicians of hastening requesting physicians’ aid in dy-
som Linda Ganzini lett under- till psykiatrisk bedömning, the death of a patient. Med J Aust. ing: cross sectional survey. BMJ.
söktes 58 patienter som an- säger Linda Ganzini. 2001;175:519-22. 2008;337:a1682.
tingen begärt dödshjälp eller Michael Lövtrup
Blinda tog examen i att palpera bröst Prioriteringsförslag
klart i Jämtland
I Tyskland ges blinda arbete i jämfört med en seende läka- Jämtlands läns landsting är
sjukvården med att palpera re, enligt projektets egen ut- klart med sitt förslag till
kvinnliga patienter som är i värdering. Gynekologerna i prioriteringsbeslut. Samman-
riskzonen för bröstcancer. referensgruppen klarade i ge- lagt föreslås verksamhet för ca
nomsnitt att känna knutor 55 miljoner omprioriteras
Gynekologen Frank Hoff- med två centimeters diame- 2009–2010.
mann, från Duisburg i Tysk- ter. De blinda och synskadade Största mängden bortpriori-
land, fick idén att låta blinda däremot kunde utan vidare teringar föreslås inom primär-
eller synskadade kvinnor, känna en palpabel resistens vård, landstingsservice och
med sin väl utvecklade kän- på en halv centimeter, ja ända stab. Ungefär en femtedel av
selförmåga, utbilda sig för att ner till 2 mm små förändring- verksamheten prioriteras bort
inom dessa områden.
genomföra palpationsunder- ar så djupt liggande som 1,5 Inom primärvård försvinner
sökning av det kvinnliga cm under huden. bland annat hälsoundersök-
bröstet. En läkare kontrollerar all- ningar av friska personer samt
tid ett eventuellt fynd med vissa kontroller och provtag-
2006 initierade Frank Hoff- En av de sex examinerade ultraljud eller mammografi. ningar. Inprioriteringarna rör
mann, tillsammans med kursdeltagarna som fått bland annat psykiatri,
kvinnokliniken vid universi- legitimation som Tysklands Efter nio månaders utbild- hjärtsjukvård och utveckling
tetssjukhuset i Essen, läkar- första utövare av medicinisk ning, varav tre månaders av IT-system.
förbundet i Nordrhein, lands- palpation. praktik på en gynekologmot- Arbetet har utgått från den
tinget i Rheinland och Insti- tagning där de blinda och tvåstegsmodell som utarbetats
tutet för blinda i Düren pro- nuter på en palpation, pågår synskadade kvinnorna sam- i Västerbottens läns landsting.
jektet »Discovering hands«. bröstundersökningen enligt Varje verksamhet har genom-
lade klinisk erfarenhet och
fört en vertikal prioritering
Målet med projektet var att »Discovering hands«-meto- lärde sig att palpera, avsluta- motsvarande tio procent av
nå fram till en kostnadseffek- den i 30 minuter. Bröstet de- des projektet »Discovering verksamheten. I nästa steg har
tiv undersökningsmetodik, las in i fyra zoner i ett koordi- hands« vid årsskiftet 2008/ dessa tio procent reducerats
samtidigt som ett helt nytt natsystem genom att streck- 2009 med att läkarförbundet till fyra i en horisontell
arbetsfält öppnas för blinda markerade klisterband appli- i Nordrhein examinerade de prioritering där tjänstemän och
och synskadade kvinnor, en ceras på huden. sex kursdeltagarna och gav politiker medverkat.
grupp som har erkänt svårt Tack vare sin väl utveckla- dem sin legitimation som Samtidigt med ompriorite-
att få arbete. de känselförmåga kunde de Tysklands första utövare av ringarna ska 120 miljoner
blinda och synskadade känna medicinisk palpation. sparas genom effektivisering-
När läkaren under en patient- betydligt mindre knutor och Håkan Bertman ar. n
mottagning lägger några mi- förändringar i bröstvävnaden Frilansjournalist
1080 läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106

10. n aktuellt
Var tredje ST-läkare
har övervägt yrkesbyte
En tredjedel av ST-läkarna har och avslöjar både vinnare och
på grund av hög klinisk ar- förlorare bland landstingen.
betsbelastning funderat Det landsting som har
över att byta yrke. Minst lika högst andel framtidshoppful-
många anser att långa och la är Kalmar, där 97 procent
tunga jourpass påverkar pa- av de svarande tror sig arbeta
tientmötena negativt och att kliniskt yrkeslivet ut. Jumbo
patientsäkerheten även- är Värmland med lägst andel
tyras under nattjourerna. hoppfulla, 72 procent.
Sveriges yngre läkares fören- Var tredje av de svarande har
ing, Sylf, har presenterat den funderat på att byta yrke på
andra delen av årets ST-enkät. grund av den kliniska arbets-
Denna gång behandlar man de belastningen. Mer än en tred-
yngre läkarnas åsikter och er- jedel svarar att de ofta eller
farenheter kring arbetstider, ibland är så trötta under sina
hälsa och patientsäkerhet. nattjourer att patientsäker-
heten inte är så god som de
De flesta av de 1 113 svarande skulle önska. Lika många an-
räknar med att vara kliniskt ser att jourpassen är så långa
verksamma under resten av och tunga att patientbemö-
sina yrkesliv. Men hela en av tandet ofta eller ibland påver-
fem tror inte det. Här står ar- kas negativt.
betsgivarna inför ett perso- Marie Närlid
nalförsörjningsproblem, Läs mer En längre version av artikeln är
konstaterar Sylf-rapporten, publicerad på lakartidningen.se
Sökande till läkarutbildningen
kan ha rätt till skadestånd
Fyra tusen kvinnor som sökte könsfördelningen på utbild-
till läkarutbildningen under ningen.
åren 2006–2008 kan vara Tingsrätten menar att det i
berättigade till skadestånd praktiken innebar att kvinnor
på grund av diskriminering. som sökte på folkhögskole-
kvoten var chanslösa.
Det anser Gunnar Strömmer, Enligt Centrum för rättvi-
jurist vid Centrum för rättvi- sa, som bistått de 44 kvinnor-
sa, efter en dom i Uppsala na i deras grupptalan, har tu-
tingsrätt den 30 mars. sentals kvinnliga sökande till
Uppsala tingsrätt tilldöm- landets läkarprogram diskri-
de den 30 mars 44 kvinnor minerats på liknande sätt
ett skadestånd på 35 000 kro- fram till dess att modellen
nor vardera för att de diskri- med viktad lottning övergavs
minerats i samband med in- av Verket för högskoleservice,
tagningen till veterinärut- VHS, höstterminen 2008.
bildningen vid SLU. Enligt – Vår bedömning är att det
domen har diskriminerings- finns tusentals fall av unga
förbudet i 7 § likabehand- kvinnor som sökt till läkarut-
lingslagen åsidosatts, vilket bildningarna och som också
berättigar till skadestånd en- har blivit diskriminerade och
ligt samma lag. som har rätt till skadestånd,
Urvalet skedde genom så säger Gunnar Strömmer.
kallad viktad lottning, ett Michael Lövtrup
system som även använts vid Elisabet Ohlin
antagningen till läkarlinjen Läs mer En längre version av artikeln är
för att jämna ut den sneda publicerad på lakartidningen.se
läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106 1081