2. Allmän IT
Du kan i huvudmenyn klicka på något av
blocken till höger för är direkt hoppa dit.
Denna självstudie att tänkt som en
Är detta första gången du gör denna
introduktion till vuxengymnasiekursen Hårdvara
självstudie bör (DAA1201), men den
Datorkunskap du göra hela självstudien
från början till att
fungerar bra slut. göra även i andra
datorsammanhang.
Du har också möjlighet att i slutet av
varje block är indelad i fem block till
Självstudien (avsnitt) hoppa tillbakasom Operativsystem
huvudmenyn för kursen något annat
speglar innehållet iatt väljaDatorkunskap.
block. Håll innehåller frågor med (se
Varje blockutkik efter menyknappen två
nedan). Den runda gröna knappen (se
eller flera svarsalternativ. Om du svarar
nedan) betyder att svarsmöjlighet.
fel får du dock en nydu ska klicka på den Programvara
för att komma vidare.
Internet och e-post
MENY
Klicka!

3. Allmän IT
Vad vill du göra?
Hårdvara
• Klicka på den gröna knappen ner
till höger för att starta själv-
studien (rekommenderas), Operativsystem
eller
• klicka på något av blocken som
du är särskilt intresserad av.
Programvara
Internet och e-post

4. Allmän IT
Vi börjar lätt. Klicka på den figur som inte passar in!
Allmän IT

5. Allmän IT Bra! Det var mest på skoj, men visst, ankan är
visserligen gullig, men har inte så mycket att göra
med datorer.

6. Allmän IT
DE FLESTA SOM HÖR ordet dator
tänker kanske på en PC som du
sitter vid nu. Men visste du att
massor av tekniska apparater vi
omger oss av i vardagen kan
klassas som datorer? Dagens
mobiltelefoner till exempel, eller
moderna platt-tv. Det finns många
fler exempel.

7. Allmän IT
Vet du förresten vad PC står för?
Klicka på rätt alternativ!
Personal Computer
Practical Computer
Proffesional Computer

8. Allmän IT
Personal Computer

9. Allmän IT
Ok, att dagens mobiler, digital kameror,
osv., kan klassas som datorer är kanske
inte så märkligt. Men vad tror du om
denna grej? Tror du att saken på bilden
också kan kallas för en dator?
JA NEJ

10. Allmän IT
FRÅGAN VAR KANSKE ledande, men ja,
denna snillrika apparat från början av
1600-talet räknas faktiskt som en
milstolpe i datorhistorien. Apparaten
är en räknemaskin som kan räkna
plus och minus.
Att denna mekaniska apparat räknas som en förhistorisk dator beror på hur
man definierar en datormaskin. En vanlig definition säger att en dator
bearbetar inmatad information (data) med hjälp av särskilda instruktioner (ett
program). En dator kan vidare bestå av elektroniska, mekaniska, optiska
komponenter.

11. Allmän IT
DENNA HÅLKORTSVÄVSTOL från början av
1800-talet revolutionerade tygindustrin,
brukar också ses som en milstolpe i
datorhistorien. Mekaniken ovanpå
vävstolen får instruktioner (data) via
hålkortsremsan som matas genom en
mekanisk avläsare, vilken styr vävstolens
varp och tråd för att skapa tygets
mönster.
Vad heter denna berömda vävstolstyp?
Cherief- Pierrot- Jaquard-
vävstolen vävstolen vävstolen

12. Allmän IT
Jaquard-
vävstolen är
alldeles rätt svar!

13. Allmän IT
1946 konstruerades den
första elektroniska datorn.
Den vägde över 3 ton. Hade
18.000 elektronrör, miltals
kablar…
Vet du vad den hette?
SUNRIN ASCAM ENIAC

15. Allmän IT
1946 konstruerades den
första elektroniska datorn.
Den vägde över 3 ton. Hade
18.000 elektronrör, miltals
kablar…
Vet du vad den hette?
SUNRIN ASCAM ENIAC

16. Allmän IT
Rätt svar!

17. Allmän IT
Några milstolpar i datorhistorien…
Klicka på mannen på bilden för att komma vidare!
från 1950-talet och framåt

18. Allmän IT
EN AV DESSA PERSONER är en
föregrundsgestalt inom datorvärlden och
tillika rankad under flera år som världens
rikaste människa (!).
Klicka på den du tror jag syftar på.
Ledtråd: Den man minst anar..

19. Allmän IT
Ok, det är en gammal bild, men
det är faktiskt Bill Gates,
grundaren till Microsoft (som gör
Windows) som idag räknas som
världens rikaste människa...

20. Allmän IT
Ca 25 år
Datorutvecklingen de
senaste 30 - 20 åren
saknar helt motstycke
med andra branscher
och områden!
Ca 25 år

21. Allmän IT
Ca 25 år
”Om bilarna hade
utvecklats i samma takt
som datorerna, skulle en
Volkswagen av idag ha en
topphastighet på
15.000km/h, dra 1 milliliter
bensin/mil, vara stor som
en tändsticksask och kosta
10 öre!”
Ca 25 år
MENY

22. Hårdvara
Hårdvara är
Hårdvara
datorkomponenter
som man kan ta
på!

23. Hårdvara
Bilden till vänster
visar en ”sprängskiss”
av en Klicka PC
stationär
med ett antal 1!
på Nr viktiga
datakomponenter
utmärkta med siffror.

24. Hårdvara
Bildskärm
Att ha en bra bildskärm som har
skarp och tydlig bild är mycket
viktigt, annars riskerar man
huvudvärk och ögonproblem.
Numera säljs endast platta
bildskärmar, som överlag ger
mycket bättre bild än de tidigare
bildskärmarna med vanliga bildrör.
Storleken på bildskärmar räknas i
tum. En vanlig bildstorlek ligger på
mellan 17-22 tum.

25. Hårdvara
Klicka
på Nr 2!

26. Hårdvara
Moderkort
Ett moderkort är ett centralt
kretskort försett med ett antal uttag
där mindre kretskort kan kopplas in.
Ett moderkort binder på så vis
samman delarna i ett datorsystem.
Med andra ord skulle man kunna
säga att moderkortet är datorns
ryggrad. Den del som håller uppe
och ihop hela systemet!

27. Hårdvara
Klicka
på Nr 3!

28. Hårdvara
Processorn - CPU
Processorn är datorns hjärna.
Den kan utföra ofantligt många
beräkningar per sekund. En
processors kapacitet mäts i
Megahertz. Dessto högre Mhz
desto bättre. Processorn sätts fast
på moderkortet (se de
guldplätterade kontakterna på
bilden). En processor blir mycket
varm. Man måste därför kyla den
med både fläkt och kylfläns
(aluminiumblock).

29. Hårdvara
Klicka
på Nr 4!

30. Hårdvara
Intern-minne
Även kallat för RAM-minne.
Denna minneskrets hjälper
processorn att bearbeta data.
RAM-minnet fungerar som en
tillfällig buffert (lagringsplats) där
processorn snabbt kan spara och
hämta fram data. När datorn
stängs av försvinner all data från
RAM-minnet. En vanlig
minnesstorlek ligger mellan 1Gb
(gigabyte) och 2 Gb.

31. Hårdvara
Klicka
på Nr 5!

32. Hårdvara
Ett aluminiumblock och en fläkt ser
till att grafikprocessorn på
grafikkortet inte blir för varm!
Instickskort
Det finns olika typer av instickskort.
Grafikkort
Grafikkortet är den komponent i datorn som
skickar signaler till skärmen så att grafiken
(det som syns på bildskärmen) kan ritas upp
och visas.
Vill man använda sin dator för avancerade
dataspel, bild- och videoredigering krävs det
att man har ett förhållandevis snabbt (klarar
många grafikberäkningar på kort tid) och
modernt grafikkort. Nuförtiden är ofta
grafikkortet inbyggt (integrerat) i
moderkortet, vilket gör att man inte behöver
köpa ett separat.

33. Hårdvara
Instickskort
Det finns olika typer av instickskort.
Ljudkort
Ett ljudkort behövs för att man ska få ut
ljud från datorn. På ljudkortet sitter
högtalar-kontakter men också
mikrofoningång för att spela in ljud.
På de flesta moderna moderkort är
ljudkortet inbyggt. Men håller man på
mycket med musik vill man kanske köpa
ett separat och mer avancerat ljudkort
istället för att använda det integrerade
standardljudkortet.

34. Hårdvara
Klicka
på Nr 6!

35. Hårdvara
Nätaggregat
Nätaggregatet (nätdelen) förser
energikrävande datakomponenter
med ström. Nätdelen blir lätt varm
vilket kräver någon form av kylning,
oftast en inbyggd fläkt.

36. Hårdvara
Klicka
på Nr 7!

37. Hårdvara
CD/DVD-enhet
En modern CD/DVD-enhet kan
både läsa och skriva på CD och
DVD skivor. En DVD-skiva (4,7 Gb)
rymmer ca 8 ggr mer data än vad
det gör på en CD-skiva (650 Mb).

38. Hårdvara
Klicka
på Nr 8!

39. Hårdvara
Hårddisk
En hårddisk lagrar data. Det är en
en minnesenhet. All data som
behövs att köra datorn ligger lagrad
på hårddisken: filer, mappar,
program samt operativsystemet.
Till skillnad från datorns interna
RAM-minne som förlorar sin data
när datorn stängs av, lagrar
hårddisken data permanent genom
snurrande magnetiska skivor.
Normalstorleken för en modern
hårddisk ligger på ca 150-500
Gigabyte.

40. Hårdvara
Klicka
på Nr 9!

41. Hårdvara
Tangentbord
På tangentbordet finns det många
specialtecken - förutom de alfabetiska
tecknen.

42. Hårdvara
Klicka på
Nr 10!

43. Hårdvara
Mus
Genom att röra musen på bordet (oftast
en musmatta) flyttar du muspekaren på
skärmen. Muspekaren kan ha olika
utseende, t.ex. en pil, en I-balk, en
dubbelpil, ett kors eller en hand. Musen
har två knappar: vänster musknapp och
höger musknapp. Enligt standard-
inställningen är vänster musknapp den
så kallade primära musknappen och
höger musknapp den sekundära.

44. Hårdvara
Mus
Genom att röra musen på bordet (oftast
en musmatta) flyttar du muspekaren på
skärmen. Muspekaren kan ha olika
utseende, t.ex. en pil, en I-balk, en
dubbelpil, ett kors eller en hand. Musen
har två knappar: vänster musknapp och
höger musknapp. Enligt standard-
inställningen är vänster musknapp den
så kallade primära musknappen och
höger musknapp den sekundära.

45. Hårdvara
Klicka på den enhet som:
Låt oss testa
- strömförsörjer datorns
dina
alla delar.
kunskaper!
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

46. Hårdvara
Nätaggregatet
• Strömförsörjer komponenter.
• Blir lätt varm, kräver kylande
fläkt.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

47. Hårdvara
Klicka på den enhet som:
- kan kallas för datorns
ryggrad och kopplar
samman alla datorns
olika delar.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

48. Hårdvara
Moderkort
• Centralt kretskort.
• Försett med ett antal
uttag där mindre
kretskort kan kopplas
in. (kortplatser).
• Binder samman delarna
i ett datorsystem.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

49. Hårdvara
Klicka på den enhet som:
- brukar kallas för
datorns hjärna.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

50. Hårdvara
Processor
• Datorns hjärna.
• Även kallat för CPU.
• Måste kylas med fläkt
och alu-block för att
inte bli för varm.
• Kapaciteten räknas i
MegaHertz (MHz).
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

51. Hårdvara
Klicka på den enhet som:
- lagrar data permanent
på magnetskivor.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

52. Hårdvara
Hårddisken
• Är en minnesenhet.
• Lagrar filer, mappar, program
och samt operativsystemet.
• Vanlig storlek ligger mellan
100-500 GigaByte.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

53. Hårdvara
Klicka på den enhet som:
- är länken mellan datorn
och bildskärmen.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

54. Hårdvara
Grafikkort
• Skickar signaler till
skärmen så att grafiken
kan ritas upp och visas.
• Avancerade datorspel
och ”tung” bild- och
videoredigering kräver
ett snabbt (dyrt)
grafikkort.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

55. Hårdvara
Klicka på den enhet som:
- tillfälligt lagrar data för
att hjälpa processorn när
den ”jobbar”.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

56. Hårdvara
RAM-minne
• Även kallat intern-minne.
• Minnesenhet som hjälper
processorn genom att
mellanlagra data.
• Tumregel: ”Man kan aldrig
ha för mycket RAM-
minne”.
Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet
tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

57. En vanlig indelning av datorhårdvara är:
- IN-enheter
- systemenheter
- UT-enheter

58. Förstår du dennaoss kolla!
Låt schematiska bild?
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• Data kommer in • Data bearbetas • Data presenteras

59. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori. Mus
IN- enheter Systemenheter UT- enheter

60. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori. Hörlurar
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus

61. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori. Instickskort
(grafik, ljud, mm)
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus • hörlurar

62. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori.
Skrivare
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• ´mus • instickskort • hörlurar

63. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori. Digital kamera
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus • instickskort • hörlurar
• skrivare

64. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori.
Hårddisk
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus • instickskort • hörlurar
• dig. kamera • skrivare

65. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori.
Processor (CPU)
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus • instickskort • hörlurar
• dig. kamera • hårddisk • skrivare

66. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori.
Tangentbord
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus • instickskort • hörlurar
• dig. kamera • hårddisk • skrivare
• CPU

67. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori.
Bildskärm
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus • instickskort • hörlurar
• dig. kamera • hårddisk • skrivare
• tangentbord • CPU

68. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori.
Scanner
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus • instickskort • hörlurar
• dig. kamera • hårddisk • skrivare
• tangentbord • CPU • bildskärm

69. Hårdvara
Vilken kategori tillhör detta
tillbehör?
Klicka på rätt kategori.
Moderkort
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus • instickskort • hörlurar
• dig. kamera • hårddisk • skrivare
• tangentbord • CPU • bildskärm
• scanner

70. Hårdvara
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• mus • instickskort • hörlurar
• dig. kamera • hårddisk • skrivare
• tangentbord • CPU • bildskärm
• scanner • moderkort

71. Hårdvara
IN- enheter Systemenheter UT- enheter
• Data kommer in • Data bearbetas • Data presenteras
MENY

72. Operativsystem
Programvara (mjukvara)
kan delas in på följande
sätt!
Programvara
(mjukvara)
Operativsystem
Operativsystem Tillämpningsprogram Programmeringsspråk
Standardprogram
Klicka på
operativsystem!
Skräddarsydda
program

73. Operativsystem
Ett operativsystem…
• kommunicerar med och styr alla datorns enheter,
• är ett dataprogram eller en samling datorprogram som…
• syftar till att underlätta användandet av en dator,
• utgör länken mellan datorns maskinvara och de
tillämpningsprogram som användaren vill köra på datorn.

74. Operativsystem
Vilket av dessa påstående om
operativsystem är korrekt?
Det sörjer för stabila Internetanslutningar.
Det kommunicerar med och styr alla datorns enheter.
Det kontrollerar att minneskapaciteten aldrig överskrids.
Det ser till att det går att skapa dokument, kalkyler och bilder.

75. Operativsystem
Det kommunicerar med och styr alla datorns enheter!
Ingen dator kan fungera utan ett
operativsystem…

76. Operativsystem
Det senaste operativsystemet från Microsoft
heter Vista. Vet du vilken av dessa bilder som
visar Vista? Klicka!

77. Operativsystem
Just det, bilden till vänster visar det nya
operativsystemet Vista. Den högra visar
det tidigare operativsystemet XP, men det
visste du kanske?
VISTA XP
Låt oss kika närmare på XP:s operativsystem.
Klicka på XP!

78. Operativsystem
XP
Hela denna stora
yta kallas för
Skrivbordet!
Klicka någonstans på Skrivbordet!

79. På skrivbordet kan man lägga ikoner.
Det är små bilder som representerar
(symboliserar) filer, mappar, program,
genvägar, etc.
Till vänster ser du många ikoner. Ikoner
är smidigt att lägga på skrivbordet för
att man på så sätt snabbt kan hitta
filen, mappen eller programmet, som
man vill göra något med.
Kan du klicka på Papperskorgs-
ikonen?

80. I papperskorgen slänger
man filer, mappar och
program. Papperskorgen
är en s.k. standard-ikon,
den har ungefär samma
utseende på alla datorer.
Vill man öppna upp
papperskorgen för att
kolla dess innehåll är det
bara att dubbel-klicka på
ikonen.

81. Längst ner på skrivbordet ligger
”aktivitetsfältet”. Oavsett vilket program
som du jobbar kommer aktivitetsfältet
vara synligt och kunna användas.
På aktivitetsfältet ser du bland annat de
fönster som är öppnade på
skrivbordet, men också fönster som
öppnats upp men som har minimerats -
lagts ”vilande” - på aktivitetsfältet. Nere
på aktivitetsfältet ser du tre vilande
fönster.
Klicka på rutan som det står ”vista
skrivbord” på!

82. Bra! Detta fönster visar webbsidan
Googles bildsökfunktion som är till för att
söka bilder utifrån angivna sökord. I detta
fall sökorden ”vista” och ”skrivbord”. Även
om detta fönster visar webbsidor genom
programmet Internet Explorer, så är
utseendet och utformningen av fönstret
lika med andra Windows-fönster med
annat innehåll.

83. Längst upp till höger finns
tre knappar som du säkert
kommer använda många
Den vänstra minimerar
gånger när du sitter vid
fönstret och lägger det
datorn.
vilande på aktivitetsfältet.

84. Den mittersta knappen
maximerar fönstret, dvs.
förstorar fönstret så att det
täcker hela skrivbordet. Om
fönstret redan är maximerat
kommer denna knapp att
återställa fönstrets storlek
som det var innan det
maximerades.

85. Knappen längst till höger
stänger fönstret helt, då
kommer fönstret inte att
lägga sig vilande på
aktivitetsfönstret.
Klicka på Stäng-knappen!

86. Klicka nu på någon av de tre
gula mapp-ikonerna till
Bra! Lägg märke till att
vänster!
fönstret försvann från
aktivitets-fältet när du
klickade på stäng-
knappen.

87. Bra! Mappar är platser
(behållare) med rum för
filer. För att kolla vilka
filer och eventuellt
undermappar som finns i
en mapp kan man
dubbelklicka på mapp-
ikonen.
Dubbelklicka på
mappen som
heter ”extra” för
att öppna den!

88. I mappen ”extra” finns det många
olika filer. Filerna i mappen ”extra” är
sorterade i bokstavsordning, men det
finns flera sätt att sortera filerna på.

89. Klicka på filen vars storlek är på
”20kB”!
Ett annat sätt är att sortera filerna
efter deras storlek. Du kanske ser
kolumnen som visar storleken på
filerna.

90. Bilden visar alltså en datafil. Det är en dokumentfil, förmodligen
skriven i ordbehandlingsprogrammet Word. Detta vet vi bland annat
genom att titta på filens filändelse eller filtillägg – doc, men även på
den lilla Word ikonen längst till vänster. I detta fall syns även
kolumnen ”Typ” som tydligt talar om vad det är för typ av fil. Det
står även med information vilket datum filen senast ändrades.

91. Storleken är samma sak som mängden data/information!
”Byte” kallas enheten som anger storleken.
En normalfil består av ganska många Byte, därför använder man prefix som
kilo (=1000) för att slippa skriva ut en massor av nollor.
Här är dom vanligaste prefixerna!
kilobyte (kB) MegaByte (MB) GigaByte (GB)
• 1000 Byte • 1.000.000 Byte • 1.000.000.000 Byte

92. De vanligaste byte-prefixerna med exempel!
kiloByte (kB) MegaByte (MB) GigaByte (GB)
tusen Byte 1 miljon Byte 1000 miljoner Byte
Ett vanligt dokument Köper man en ny dator idag
på ett par sidor ligger En diskett rymmer brukar storleken ligga mellan
mellan 10 – 50 kB. 1,44 MB. 250-750 GB.
En bild på Internet i Operativsystemet Wndows
En normal låt i det
det enkla bildformatet tar flera gigabyte i utrymme
populära musikformatet
GIF kan ligga mellan på hårddisken.
mp3 ligger på 3-4 MB.
50 - 400(?) kB.
En DVD-skiva rymmer 4,7
En CD skiva rymmer 650
GB.
MB.
En bild tagen med en
digitalkamera i bildformatet Storleken på USB-minnen
jpg ligger på 1 – 2 MB. varierar mellan 1 – 16 GB.
1000 kB = 1 MB 1000 MB = 1 GB 1000 GB = 1 TB (TeraByte)

93. Det finns det en fil som
heter smörblomma och
som inte är en
dokumentfil.
Klicka på smörblomma-
filen för att lära dig mer
om filer!

94. Operativsystem
Du vet kanske om att det finns
.doc .docx olika typer av filer? För varje
.txt filtyp finns det olika filformat. .mpeg .mpeg .avi
.odt
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

95. Operativsystem
Behållarna som du ser representerar
olika filtyper. I varje behållare finns de
vanligaste filformaten för respektive
.doc .docx filtyp. Filformaten visas i form av
.txt filändelser. Känns det krångligt? Nej .mpeg .mpeg .avi
.odt
då, det är lätt att förstå.
smörblomma.jpg
.exe .ini .dll .wav .mp3
Första delen är filens namn.
.jpg .png .gif .xlm .xls

96. Operativsystem
I detta fall heter filen smörblomma. Filens
.doc .docx
ändelse (slutet) säger också att filen är en
.txt .mpeg .mpeg .avi
.odt bildfil i bildformatet jpg.
smörblomma.jpg
.exe .ini .dll .wav .mp3
Första delen är filens namn.
Andra delen (filändelsen) talar
om vad det är för typ av fil och
i vilket format filen är.
.jpg .png .gif .xlm .xls

97. Operativsystem
Klicka nu på
.doc .docx textdokument-
.txt behållaren! .mpeg .mpeg .avi
.odt
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

98. Operativsystem
Textdokument
.doc är det särklass vanligaste
dokumentformatet. Huvudsakligen
används den med Microsofts
.doc .docx
ordbehandlare Word (ingår
.txt kontorspaketet Office). Doc .mpeg .mpeg .avi
.odt
formatet har blivit så dominerande
att i princip alla konkurrerande
ordbehandlingsprogram klarar att
läsa och spara i .doc formaten.
.docx är det senaste dokument-
formatet från Microsoft och skapat
för Word 2007.
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

99. Operativsystem
Textdokument
Filformatet .odt är det fria
kontorspaketet OpenOffice (Write)
egna dokumentformat. Tyvärr kan
.doc
.docx Word inte läsa detta format, så det
.odt bästa är om man jobbar med .mpeg .mpeg .avi
OpenOffice är att spara ned i .doc
formatet, åtminstone om man
tänker mejla det till andra som
kanske inte har OpenOffice.
.txt är dokumentformatens ur-
format men som sällan används
idag.
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

100. Operativsystem
Klicka nu på
.doc .docx programfils-
.txt behållaren! .mpeg .mpeg .avi
.odt
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

101. Operativsystem
Programfiler
Programfiler hjälper operativ-
.doc systemet och installerade program
.docx att fungera. Normalanvändare .mpeg .mpeg .avi
.odt
behöver inte bry sig om dessa filer.
Om man inte är en avancerad
användare och vet exakt vad man
gör ska man aldrig röra (ta bort,
flytta, osv.) programfiler.
.exe är en körbar (exekverbar)
programfil. Det innebär att man
.exe .ini .dll kan dubbelklicka på denna fil för .wav .mp3
att starta igång ett program.
.jpg .png .gif .xlm .xls

102. Operativsystem
.doc .docx
.txt Klicka nu på .mpeg .mpeg .avi
.odt
bildfilsbehållaren!
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

103. Operativsystem
Bildfiler
.doc
.docx .gif är ett relativt enkelt format
.mpeg .mpeg .avi
.odt och passar bäst till bilder på
Internetsidor.
.jpg (.jpeg) är mycket vanligt
format om man tar bilder med en
digitalkamera. Hög kvalitet.
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

104. Operativsystem
Klicka nu på
.doc .docx videofilsbehållaren!
.txt .mpeg .mpeg .avi
.odt
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

105. Operativsystem
Videofiler
Storleken på en videofil beror på
.doc formatet, kvaliteten och filmens
.docx längd, men generellt tar filmer stor
.mpeg .mpeg .avi
.odt plats. Det finns flertal olika
videoformat men .avi och .mpg
(mpeg) är bland de vanligaste.
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

106. Operativsystem
.doc .docx
.txt .mpeg .mpeg .avi
.odt
Klicka nu på
ljudsfilbehållaren!
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

107. Operativsystem
Ljudfiler
.doc
.docx .wav är Microsofts eget
.mpeg .mpeg .avi
.odt ljudformat. Formatet har tidigare
varit det vanligaste ljudformatet,
men med Internets genomslag och
behovet av mindre filer har mp3
formatet tagit över som det
vanligaste formatet.
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

108. Operativsystem
Ljudfiler
.wav är Microsofts eget
.doc ljudformat. Formatet har tidigare
.docx varit det vanligaste ljudformatet, .mpeg .mpeg .avi
.odt
men med Internets genomslag och
behovet av mindre filer har mp3
formatet tagit över som det
vanligaste formatet.
.mp3 känner du säkert igen.
Formatet har blivit enormt
populärt pga. dess höga
komprimering (packning) som gör .wav
.exe .ini .dll att ljudfilen inte tar så stor .mp3
minnesplats.
.jpg .png .gif .xlm .xls

109. Operativsystem
.doc .docx
.txt .mpeg .mpeg .avi
.odt
Klicka nu på
kalkylfilsbehållaren!
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

110. Operativsystem
.doc
.docx .mpeg .mpeg .avi
.odt
Kalkylfiler
.xls är filformatet för
kalkylprogrammet Excel (2003).
Den senaste utgåvan av Office-
paketet där Excel ingår, 2007,
använder kalkylformatet .xlm.
.exe .ini .dll .wav .mp3
.jpg .png .gif .xlm .xls

111. Operativsystem
Klicka på rättom du klarar av
Låt oss kolla filtypsbehållare
somplacera några vanliga
att du tror bubblan med
filändelsen (filformatet) passar
filformat till rätt filtyp!
ihop med!

112. Operativsystem
Rätt
.doc
svar!

113. Operativsystem
.doc
Rätt
.mp3
svar!

114. Operativsystem
.doc
Rätt
.avi
svar!
.mp3

115. Operativsystem
.doc .avi
Rätt
.jpg
svar!
.mp3

116. Operativsystem
.doc .avi
Rätt
.xls
svar!
.mp3
.jpg

117. Operativsystem
.doc .avi
Rätt
svar!
.wav
.mp3
.jpg .xls

118. Operativsystem
.doc .avi
Rätt
.exe
svar!
.wav .mp3
.jpg .xls

119. Operativsystem
.doc .avi
Rätt
.txt
svar!
.exe .wav .mp3
.jpg .xls

120. Operativsystem
.doc .txt .avi
Rätt
svar!
.dll
.exe .wav .mp3
.jpg .xls

121. Operativsystem
.doc .txt .avi
Rätt
.gif
svar!
.exe .dll .wav .mp3
.jpg .xls

122. Operativsystem
.doc .txt .avi
Rätt
.mpeg
svar!
.exe .dll .wav .mp3
.jpg .gif .xls

123. Operativsystem
.doc .txt .mpeg .avi
Rätt
.odt
svar!
.exe .dll .wav .mp3
.jpg .gif .xls

124. Operativsystem
.docx
Mycket
.doc .odt .txt bra .mpeg .mpeg .avi
gjort!
.ini Jag har fyllt på med några
.exe .dll andra format. .wav .mp3
.bat
.png
MENY
.jpg .gif .xlm .xls
.png

125. Programvara
Klicka på rutan
Standardprogram!
Mjukvara
Programvara
Operativsystem Tillämpningsprogram Programmeringsspråk
Standardprogram
Skräddarsydda
program

126. Programvara
•Word (Office)
Ordbehandling
Kalkylering
•Writer (OpenOffice)
•Excel (Office)
Standardprogram!
•Calc (Open Office)
•PowerPoint (Office)
Presentation
•Impress (OpenOffice)
Kommunikation •Outlook (e-mejl)
Grafik och •Photoshop
bildbehandling •Paint.NET
Layout (DTP)
•InDesign Som du ser finns det olika
•Quark
typer av standardprogram.
Administration •SPCS
Databaser •Excel
•Internet Explorer
Webbläsare
•Firefox

127. Programvara
Standardprogram!
Det vanligaste kontors-paketet
•Word (Office) har länge varit Microsofts
Ordbehandling
•Writer (OpenOffice) Office-paket som bland annat
innehåller ordbehandlings-
•Excel (Office)
Kalkylering programmet Word.
•Calc (Open Office)
•PowerPoint (Office)
Presentation
•Impress (OpenOffice)
Kommunikation •Outlook (e-mejl) Word Powerpoint
ordbehandling presentation
Grafik och •Photoshop
bildbehandling •Paint.NET
MS
•InDesign Office
Layout (DTP)
•Quark
Publisher Excel
Administration •SPCS Layout kalkyl
Databaser •Excel
•Internet Explorer
Webbläsare
•Firefox

128. Programvara
Standardprogram!
Det vanligaste kontors-paketet Nu finns dock ett bra alternativ
•Word (Office) har länge varit Microsofts till MS Office nämligen det
Ordbehandling
•Writer (OpenOffice) Office-paket som bland annat kostnadsfria OpenOffice vilket
innehåller ordbehandlings- innehåller liknande program som
•Excel (Office)
Kalkylering programmet Word. Microsofts Office paket.
•Calc (Open Office)
•PowerPoint (Office)
Presentation
•Impress (OpenOffice)
Kommunikation •Outlook (e-mejl) Word Powerpoint Write Impress
ordbehandling presentation ordbehandling presentation
Grafik och •Photoshop
bildbehandling •Paint.NET Open
MS
•InDesign Office Office
Layout (DTP)
•Quark
Publisher Excel Draw Calc
Administration •SPCS Layout kalkyl ritprogram kalkyl
Databaser •Excel
Webbläsare
•Internet Explorer Ovan visas ett urval av program som ingår i de
•Firefox bägge kontorspaketen.

129. Programvara
•Word (Office)
Ordbehandling
•Writer (OpenOffice) Klicka på
Kalkylering
•Excel (Office) ”Ordbehandling”!
•Calc (Open Office)
•PowerPoint (Office)
Presentation
•Impress (OpenOffice)
Kommunikation •Outlook (e-mejl)
Grafik och •Photoshop
bildbehandling •Paint.NET
•InDesign
Layout (DTP)
•Quark
Administration •SPCS
Databaser •Excel
•Internet Explorer
Webbläsare
•Firefox

130. Programvara
Klicka på den vita
•Word (Office)
Ordbehandling
•Writer (OpenOffice)
arbetsytan i
•Excel (Office)
Wordfönstret!
Kalkylering
•Calc (Open Office)
•PowerPoint (Office)
Presentation
•Impress (OpenOffice)
Kommunikation •Outlook (e-mejl)
Grafik och •Photoshop
bildbehandling •Paint.NET
•InDesign
Layout (DTP)
•Quark
Administration •SPCS
Databaser •Excel
•Internet Explorer
Webbläsare
•Firefox

131. Programvara
MS Word är förmodligen världens mest använda
ordbehandlingsprogram. Den senaste versionen Word 2007
Klicka på den vita
skiljer sig en hel del från Word 2003. Om man är van vid att
•Word (Office)
Ordbehandling arbetsytan på
arbeta med 2003 kan det i början kännas lite knepigt att
•Writer (OpenOffice)
vänja sig med Word 2007.
•Excel (Office)
Wordfönstret!
Kalkylering
•Calc (Open Office)
•PowerPoint (Office)
Presentation
•Impress (OpenOffice)
Kommunikation •Outlook (e-mejl)
Grafik och •Photoshop
bildbehandling •Paint.NET
•InDesign
Layout (DTP)
•Quark
Administration •SPCS
Databaser •Excel
•Internet Explorer
Webbläsare
•Firefox

132. Programvara
Läser du kursen datorkunskap kommer du få jobba mycket
med att skapa och formatera (ändra) dokument i ett
ordbehandlingsprogram, med stor sannolikhet i Word 2003
eller Word 2007. Håll ögonen uppe efter fler sådana här
självstudier, men då om Word och Write (OpenOffice) i
synnerhet!

133. Programvara
•Word (Office)
Ordbehandling
•Writer (OpenOffice)
•Excel (Office)
Kalkylering
•Calc (Open Office)
Resten av detta block är inte färdigt
•PowerPoint (Office)
än. Klicka på Meny för att komma
Presentation
•Impress (OpenOffice) tillbaka till menyn eller på den
Kommunikation
gröna knappen för att gå till näste
•Outlook (e-mejl)
block.
Grafik och •Photoshop
bildbehandling •Paint.NET
•InDesign
Layout (DTP)
•Quark
Administration •SPCS MENY
Databaser •Excel
•Internet Explorer
Webbläsare
•Firefox

134. Internet
e-post
Internet är ett världsomspännande
datanätverk!
Internet
e-post

135. Internet
e-post
Internet är ett världsomspännande
datanätverk!
Ska man vara korrekt består
Internet av en mängd datanätverk
(stora som små). Dessa datanätverk
knyts samman genom så kallade
knytpunkter (noder) för att
tillsammans utgöra Internet.

136. Internet
e-post
Internet är ett världsomspännande
datanätverk!
Bilden till vänster visar grund-
principen för Internet, hur mindre
och större hänger samman för att
bilda Internet, men bilden visar
inte Internets storlek och
komplexitet. Vi provar en annan
bild!

137. Internet
e-post
Internet är ett världsomspännande
datanätverk!
Visst ser det ut som en bild på en
galax i rymden? Men det är ett
försök att visualisera Internet,
hur ofantligt många datanätverk
hänger ihop med varandra på ett
komplext vis.

138. Internet
e-post
Vad kan man då göra
med Internet?
Surfa Mejla
(World Wide Web) (e-post)
– WWW
Fildela Chatta
Dessa är några av de vanligaste
tillämpningarna över Internet.

139. Internet
e-post
Vad kan man då göra
med Internet?
Surfa Mejla
(World Wide Web) (e-post)
– WWW
Fildela Chatta
Klicka på ”Surfa” rutan!

140. Internet
e-post
Surfa
(World Wide Web) Att ”surfa” eller att använda World
– WWW Wide Web (WWW) är faktiskt bara ett
av flera användningsmöjligheter av
Mejla Internet, men dess genomslag har
(e-post) blivit så totalt att många förknippar
Internet med www, och vice versa utan
att inse att Internet ”bara” är ett
Fildela tekniskt nätverk med möjlighet för
olika sorters datakommunikation!
Chatta

141. Internet
e-post
Surfa
(World Wide Web)
För att använda webben (www) måste
– WWW man ha en webbläsare. I Windows finns
det redan en webbläsare som heter
Mejla Internet Explorer och som av förklarliga
(e-post) skäl är den mest använda, men det
finns andra webbläsare som alternativ,
exempelvis Firefox och Opera.
Fildela
Chatta

142. Internet
e-post
Surfa Alla datorer och Internetsidor på webben
(World Wide Web)
har en unik adress för att datatrafik ska
– WWW kunna skickas över Internet och hitta till rätt
avsändare och mottagare.
Mejla
(e-post)
Fildela
Chatta

143. Internet
e-post
Surfa Alla datorer och Internetsidor på webben
(World Wide Web)
har en unik adress för att datatrafik ska
– WWW kunna skickas över Internet och hitta till rätt
avsändare och mottagare.
Mejla • Datorers unika adress kallas för IP-adress.
Exempel: 83.255.162.151
(e-post)
Fildela
Chatta

144. Internet
e-post
Surfa Alla datorer och Internetsidor på webben
(World Wide Web)
har en unik adress för att datatrafik ska
– WWW kunna skickas över Internet och hitta till rätt
avsändare och mottagare.
Mejla • Datorers unika adress kallas för IP-adress.
Exempel: 83.255.162.151
(e-post)
• Adressen till en Internet-sida på webben
består egentligen också av siffror, men
eftersom det skulle vara opraktiskt för
Fildela vanlig användare att behöva komma
ihåg och skriva in en massa siffror har
man ”översatt” siffrorna till bokstäver.
Exempel: http://www.jonasweb.se
Chatta

145. Internet
e-post
Vi kikar närmare på denna Internet-adress!
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
http://www.jonasweb.se
Mejla
(e-post)
Fildela
Chatta

146. Internet
e-post
Vi kikar närmare på denna Internet-adress!
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
http://www.jonasweb.se
Mejla
(e-post) http:// (Hyper Text Transfer Protocol)
är en teknik eller ett protokoll för att
överföra webbsidor på Internet..
Denna del behöver man dock inte
Fildela skriva i sin webb-läsare för att hamna
rätt.
Chatta

147. Internet
e-post
Vi kikar närmare på denna Internet-adress!
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
http://www.jonasweb.se
Mejla
(e-post) http:// (Hyper Text Transfer Protocol)
är en teknik eller ett protokoll för att
överföra webbsidor på Internet..
Denna del behöver man dock inte
Fildela skriva i sin webb-läsare för att hamna
rätt.
De allra flesta webb-sidorna
har med www i sin adress.
Chatta

148. Internet
e-post
Vi kikar närmare på denna Internet-adress!
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
http://www.jonasweb.se
Mejla
(e-post) http:// (Hyper Text Transfer Protocol)
är en teknik eller ett protokoll för att
överföra webbsidor på Internet..
Denna del behöver man dock inte
Fildela skriva i sin webb-läsare för att hamna
rätt.
De allra flesta webb-sidorna
har med www i sin adress.
Chatta
”jonasweb” är sidans (sub)domän-
namn.

149. Internet
e-post
Vi kikar närmare på denna Internet-adress!
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
http://www.jonasweb.se
Mejla
(e-post) http:// (Hyper Text Transfer Protocol)
är en teknik eller ett protokoll för att Denna sista del på adressen kallas för
överföra webbsidor på Internet.. toppdomän. Det finns många olika
Denna del behöver man dock inte toppdomäner. En kategori är
Fildela skriva i sin webb-läsare för att hamna
rätt.
landsdomäner som talar om i vilket
land sidan finns (genom landskoden).
I detta fall är toppdomänen en
De allra flesta webb-sidorna landsdomän från Sverige. Alla länder
har med www i sin adress. har en egen landskod. Exempelvis:
Norge - no. Finland - fi, Danmark – dk.
Chatta Den vanligaste toppdomänen är com
”jonasweb” är sidans domän-namn.
som är mycket utbrett bland företag.

150. Internet I bilden nedan har webb-läsaren Internet Explorer startats igång. I
e-post webb-fönstret syns hemsidan ”Jonas Webresurs” som jag kan
rekommendera. För att komma till Jonas sida måste man skriva in
sidans adress i adressfältet.
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
Mejla
(e-post)
Fildela
Chatta

151. Internet
e-post
Man behöver inte skriva ”http://” (början på webb-adressen) i
Surfa adressfältet. I detta fall endast www.jonasweb.se och trycka på
(World Wide Web) Enter-tangenten. Snedstrecket i slutet av adressen i adressfältet
– WWW i bilden behöver man heller inte skriva. Efter man tryckt på
Enter (på tangentbordet) och sidan kommer fram visas dock
sidans fullständiga adress i adressfältet. Se bilden nedan.
Mejla
(e-post)
Fildela
Chatta
En webb-adress får inte innehålla: å, ä, ö,
mellanslag eller kommatecken (istället för
punkt).

152. Internet
e-post
Sidan (sajten) google som visas på bilden är
den mest använda söktjänsten på webben.
Genom att skriva in sökord listar google webb-
Surfa sidor som matchar med sökordet.
(World Wide Web)
– WWW
Mejla
(e-post)
Fildela
Chatta

153. Internet
e-post
Säg att du vill veta mer om filmstjärnan Greta
Garbo, och vill komma till webb-sidor som
handlar om henne.
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
Mejla
(e-post)
Fildela
Klicka på sökfältet!
Chatta

154. Internet
e-post
Säg att du vill veta mer om filmstjärnan Greta
Garbo, och vill komma till webb-sidor som
handlar om henne.
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
Mejla
(e-post)
Fildela
Chatta greta garbo
Klicka!

155. Internet
e-post
Denna sida visar googles träfflista för sökorden greta
garbo. Om man vill ”hoppa” till någon av de listade
sidorna är det bara att klicka på någon av ”länkarna”, blå
understruken text. Klicka på ”träfflänken” som går till
garbosällskapets webb-sida!
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
Mejla
(e-post)
Fildela
Chatta greta garbo

156. Internet
e-post
Bra! Nu har du surfat till en ny webb-sida, genom att
klicka på en länk. Det är inte bara text som kan vara
länkar utan även bilder. Ett bra tips för att veta vart man
kan klicka på en sida är att se när muspekaren blir till en
hand, då kan man klicka!
Surfa
(World Wide Web)
– WWW
Mejla
(e-post)
Fildela
Chatta

157. Magnus Lindgren
Maj 2009
MENY SLUTA