1. Introduktion Webb 2.0-verktyg för redaktörerna på goteborg.se

2. Vilken kommunikationsteknologi vi använder definierar vilka organisationer som är möjliga att bygga. Med röksignaler blir kommunikationen fåordig. Organisationerna blir därefter. Små, isolerade, begränsad samverkan.

3. Med telefoner kan mer komplexa organisationer byggas och underhållas. Men möjligheterna till dialog är begränsade och kommunikationen tenderar att bli som viskningsleken: det meddelande som kommer ut är inte samma som gick in.

4. E-post möjliggör kommunikation över större avstånd – och mellan fler. Men e-post är inget bra sätt att arkivera information och det finns en kritisk gräns. Fler än tio personer på en e-postlista och diskussionerna kommer så gott som alltid generera dålig stämning. Dialogförsök tenderar att krascha.

5. Alla dessa kommunikationsformer är mer eller mindre linjära . Man måste tala en i taget och visserligen kan en kan tala till många , men många kan inte tala till många . Det finns begränsat med utrymme.

6. Budskap förvrängs när de skall nå fler.

7. Bla bla bla bla Bla bla bla bla Bla bla bla bla Bla bla bla bla Bla bla bla bla Bla bla bla bla Ju fler som talar desto svårare blir det att urskilja vad som är relevant och vettigt bland allt prat.

8. Modern informationsteknologi förändrar allt det där. Internets successiva utveckling har handlat om detta: bättre och bättre verktyg för att kommunicera icke-linjärt .

9. Webb 2.0 Detta kallas ibland för webb 2.0, ett begrepp som sammanfattar en explosion av teknologier för ickelinjärt informationsutbyte som vuxit fram bara de senaste två åren.

10. Den stora skillnaden mellan alla tidigare kommunikationsteknologier och webb 2.0 ligger i detta:

11. Fler deltagare = sämre kommunikation Fler deltagare = bättre kommunikation

12. Med webb 2.0-teknologier som verktyg kan därmed mer komplexa, platta, informerade och utsträckta organisationer underhållas än vad som var möjligt förr. Det här är en genomgång av de mest uppmärksammade teknologierna inom webb 2.0 – och hur vi kan använda dom.

13. wikis

14. Wiki är hawaii och betyder ”snabb”. Det första wikisystemet startades av ett gäng programmerare i Portland 1995, som ett ställe för att utbyta tankar och idéer. De ville att systemet skulle vara så enkelt som möjligt.

15. Magin i en wiki ligger i ”Edit text”-knappen. Den finns på alla wikins sidor.

16. ...Den förvandlar en artikel till en redigerbar text. Läsaren blir plötsligt inbjuden att vara medförfattare.

17. Sockerkaka Ingredienser 3 Ägg 3 dl socker 2 tsk vaniljsocker 75 g margarin eller smör 1 dl vatten 2 tsk bakpulver Ett exempel på vad detta innebär. I ”traditionell” kommunikation är författaren/avsändaren och läsaren/mottagaren två distinkt skilda roller.

18. Ladda upp filen Författaren mailar eller laddar upp sin text som ett dokument.

19. Vad bra! Recept på sockerkaka... ...men... ...han har glömt mjölet! Läsaren tar emot texten.

21. *Suck* Jag sätter upp det på min att-göra lista. Som får ännu ett problem att ta tag i på sin alldeles för långa lista.

22. BakochMatWiki Sockerkaka Ingredienser 3 Ägg 3 dl socker 2 tsk vaniljsocker 75 g margarin eller smör 1 dl vatten 2 tsk bakpulver I en wiki å andra sidan...

23. Trycker läsaren på ”redigera”-knappen.

24. BakochMatWiki Sockerkaka Ingredienser 3 Ägg 3 dl socker 2 tsk vaniljsocker 75 g margarin eller smör 1 dl vatten 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver Sidan blir redigerbar. Läsaren blir medförfattare och matar in vad som saknades. I det här fallet 3 dl vetemjöl.

25. BakochMatWiki Sockerkaka Ingredienser 3 Ägg 3 dl socker 2 tsk vaniljsocker 75 g margarin eller smör 1 dl vatten 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver Sidan återgår till att vara ett dokument.

26. Historik: Sockerkaka 080905 Ändrad av Jenny (jämför versioner) 080904 Ursprung av Tommy I historiken kan alla versioner av dokumentet jämföras. Vem har lagt till och tagit bort vad? Är det rätt och rimligt?

27. Wikipedia är världens mest kända wikisystem. Över 10 miljoner artiklar på 253 språk och med 2 miljoner registerade redaktörer. Det borde inte funka. Men det gör det. När Sarah Palin nominerades som vice presidentkandidat för republikanerna hade Wikipedia mest och bäst information inom några minuter efter nomineringen.

28. Under två dygn gjordes närmare 5000 ändringar. Artikeln blev ett slagfält mellan republikaner och demokrater. Tack vare den hårda editeringen var den information som stod kvar nog ungefär så nära sanningen det går att komma i en encyklopedisk text om en nu aktiv politiker. Tack vare historiken kunde man också se att McCains kampanjstab gjorde 30 ändringar till Palins fördel strax innan hon presenterades på konventet.

29. Wikipedias framgångar har gjort wikis populära. De används på intranät och inom organisationer, och i andra projekt för att bygga upp gemensamma kunskapsbanker. Här en portal för medborgarjournalistik kring övervakningssamhället.

30. I en wiki kan alla ändringar bidra till att göra helheten bättre. Vill du inte skriva en hel artikel är även stumpar och korrigeringar av formuleringar värdefulla. Ju fler deltagare som är inblandade med små och stora bidrag – desto bättre blir resultatet. Man kan bidra på olika nivåer. Alla kan bidra. Detta är wikifilosofins stora innovation.

31. Vad är en wiki bra till? Samla all information runt ett projekt på ett överblickbart ställe. Slipp ifrån att folk har olika versioner av ett dokument. Involvera alla under processen istället för inför fullbordat faktum. Gemensam dokumentation Samla Best-practices, riktlinjer, tipslistor mm. Publicera och upprätthålla aktuella versioner av handböcker och manualer Samla svar på vanliga frågor (FAQ) Snabbt bygga upp stor informationsbank

32. forumsystem

33. Dagens forumsystem har sina rötter i de gamla BBS:erna och nyhetsgrupperna på 80-talet. Forum och communities är närbesläktade. Sveriges just nu mest kända och använda forum/community är Facebook. Men det finns många fler.

34. Allt från väldigt breda forum där man diskuterar allt mellan himmel och jord, högt och lågt...

35. Till mer nischade, så kallade intresseforum . Där man för all del också brukar diskutera allt mellan himmel och jord.

36. Man kan diskutera om forum generellt är produktivitetssänkor eller om de är nyttiga också ur ett strikt företagsekonomiskt perspektiv... Men nischade forum där branschfolk hjälper varandra är definitivt bra för produktiviteten!

37. Ett problem är nästan aldrig unikt eller olösligt. Släng ut en fråga på forumet...

38. Någon vet hur man gör och delar med sig av sin kunskap.

39. Betalning sker i form av credd. Tråden finns tillgänglig för alla andra som letar efter svar på samma problem

40. Vad är ett forum bra till? Hjälpa varandra direkt = ”horisontell support” Upptäcka att andra sliter med samma problem Utbyta erfarenheter Utveckla nya idéer Peppa

41. Sociala bokmärken

42. Att dela med sig av information är kärnan i webb2.0. Allt kan delas. Vad gör du just nu?

43. Att flytta sina länkar från ”Mina favoriter” till en webbaserad länksamling är ett exempel på hur informationsdelning kan vara till stor nytta.

44. Del.icio.us är ett webbaserat länksamlingsarkiv. Användarna sparar sina länkar så att de blir offentligt tillgängliga för andra.

45. Att botanisera bland andra användares länkar sparade under samma etikett är ett sätt att utforska ett ämnesområde med hjälp av ett användargenererat filter som ”garanterar” att länkarna är värda ett besök.

46. Se hur många andra användare som har sparat samma länk.

47. Här har 167 personer sparat en länk till en bloggpost om Sarah Palin.

48. Den hade vi aldrig hittat annars... Så får en blogg en stund i rampljuset.

49. bloggar

50. Bloggfenomenet har vänt upp och ner på hela medielandskapet. Plötsligt kan någon väldigt perifer nå lika många som en stor tidning.

51. En utrikesminister behöver inte vänta på att skriva sina memoarer för att få tala direkt till folk, utan journalister som tolkande mellanhand.

52. Men bloggar har inte bara inneburit en politisk revolution. Bloggen har blivit ett verktyg i alla organisationer, från direktörer till marknadsavdelningar och ute i verksamheten för att kommunicera vad man gör och få direkt feedback på det. Stockholms stad har bloggat om ombyggnaden av sin webbplats.

53. En viktig poäng med bloggarna - kännetecknande för all webb 2.0-teknologi - är att de är enkla att sätta upp. Att starta en blogg kräver inte mer än två musklick. Här har kommittén som skall få igång den nya myndigheten för samhällsskydd och beredskap startat en blogg på bloggtjänsten Blogger. De bryr sig inte ens om att ligga på sin egen domän. Det ska vara enkelt.

54. Vad kan man ha bloggar till? Kommunikation från redaktörerna med snabb feedback Samla sina tankar och idéer Hålla alla informerade om vad som händer Publicera nyheter med inbyggd automatisk arkivering

55. fler verktyg ISM / chatt Mikrobloggar RSS-flöden Gemensamma arbetsytor

56. projektrum

57. Vad finns i ett (bra) projektrum? Filarkiv Kalendarium Anslagstavla Forum Wiki Bloggar

58. Vilka projektrum finns? Massor Närmast till hands för oss: QuickPlace / Quickr Ännu enklare att sätta upp: Ning