SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 43
Baixar para ler offline
Mänskliga rättigheter,
funktionshinderpolitik
-organisationerna och framtiden…
Lars	
  Lindberg	
  
Dilemmat	
  
Mänskliga rättigheter och funktionshinderrörelsen
Nordiska	
  MR-­‐paradoxen	
  
	
  	
  	
  	
  “Gåtan	
  ser	
  ut	
  så	
  här:	
  Å	
  ena	
  sidan	
  tycks	
  
de	
  nordiska	
  staterna	
  o?a	
  bäst	
  i	
  klassen	
  i	
  
grenen	
  mänskliga	
  räBgheter.	
  	
  
	
  	
  	
  	
  Å	
  andra	
  sidan	
  tycks	
  de	
  nordiska	
  staterna	
  
—	
  allt	
  o?are,	
  kanske	
  —	
  uppvisa	
  en	
  
ambivalens	
  eller	
  direkt	
  skepsis	
  mot	
  
projektet	
  internaHonella	
  mänskliga	
  
räBgheter.”	
  
Den	
  nordiska	
  MR-­‐paradoxen	
  
 	
  	
  	
  “Och	
  deKa	
  är	
  ju	
  eK	
  Hll	
  synes	
  
motsägelsefullt	
  beteende,	
  som	
  ger	
  
intryck	
  av	
  aK	
  de	
  nordiska	
  staterna	
  är	
  
passionerat	
  övertygade	
  om	
  aK	
  alla	
  
människor	
  överallt	
  har	
  okränkbara	
  
mänskliga	
  räBgheter	
  som	
  ska	
  skyddas	
  i	
  
lag	
  och	
  domstol	
  —	
  utom	
  just	
  nordbor.”	
  
Johan	
  Karlsson	
  Schaffer	
  –	
  www.mothugg.se	
  
 	
  	
  	
  “Det	
  finns	
  en	
  parallell	
  i	
  den	
  närmast	
  
totala	
  avsaknaden	
  av	
  naHonella	
  mr-­‐
organisaHoner	
  i	
  iaf	
  Sverige.	
  Fram	
  Hll	
  
häromåret	
  när	
  Svenska	
  Amnesty	
  även	
  
började	
  arbeta	
  med	
  Sverige,	
  så	
  fanns	
  det	
  
i	
  princip	
  ingen	
  som	
  tog	
  svenska	
  mr-­‐
problem	
  på	
  allvar.	
  ”	
  
Kommentar	
  Erik–	
  www.mothugg.se	
  
I	
  –	
  Påverka	
  genom	
  
organisaHonen	
  
Individens	
  valmöjligheter	
  4ll	
  
inflytande	
  
”Voice”	
   ”Exit”	
  
KollekHv	
  nivå	
   Inflytande	
  via	
  
organisaHoner	
  
Offentliga	
  val	
  
Individuell	
  nivå	
   Klagomål	
  
Val	
  av	
  tjänst	
  
Val	
  av	
  uörare	
  
Källa: Hirschman, 1970, Winbladh 2011
Häl?en	
  stat,	
  	
  
häl?en	
  organisaHon	
  
 	
  	
  ”In	
  Sweden	
  and	
  Denmark…The	
  state	
  
has	
  given	
  over	
  most	
  of	
  the	
  control	
  of	
  
many	
  disability	
  policies	
  to	
  organized	
  
representaHves	
  of	
  people	
  with	
  
disabiliHes.”	
  	
  
Frank	
  Bowe	
  
Svenska	
  modellen	
  
Organisa4onernas	
  roll	
  
• Medborgarnas	
  företrädare	
  
• IntresseorganisaHoner	
  
•  Staten	
  har	
  Hllsammans	
  med	
  organisaHonerna	
  
format	
  poliHken	
  och	
  kompromissat	
  fram	
  en	
  
ståndpunkt.	
  	
  
•  OrganisaHonerna	
  varit	
  länken	
  mellan	
  stat	
  och	
  
medborgare	
  
•  Utredningar	
  och	
  styrelser	
  arenor	
  för	
  
kompromisser	
  
Inspira4on	
  för	
  den	
  poli4ska	
  
funk4onshinderrörelsen	
  
•  ”Handikappades	
  
fackförening”	
  
•  InräKande	
  av	
  central	
  
paraplyorganisaHon	
  
•  Arbetsmetoder	
  och	
  
språkbruk	
  
•  Krav	
  på	
  inflytande	
  
”medbestämmande”	
  Richard Sterner
Jämfört	
  med	
  andra	
  länder	
  
Sverige	
   Anglosaxiska	
  länderna	
  
Tidig	
  mobilisering	
   Sen	
  mobilisering	
  
InspiraHon:	
  
Fackföreningsrörelsen	
  och	
  andra	
  
tradiHonella	
  folkrörelser	
  
InspiraHon:	
  MedborgarräKsrörelsen	
  och	
  
nya	
  sociala	
  rörelser	
  
VälfärdspoliHk	
   IdenHtetspoliHk	
  
Formaliserad	
  samverkan	
  
Central	
  nivå	
  
•  Statens	
  handikappråd	
  
(1965-­‐94)	
  
•  HandikappdelegaHonen	
  
1998	
  
Handikappråd	
  KHR/LHR	
  
•  1970:	
  Förslag	
  från	
  
Handikapputredningen	
  
•  Finns	
  idag	
  i	
  nästan	
  alla	
  
kommuner	
  
Brukarråd, patientnämnder osv.
Konsensus	
  -­‐	
  konfronta4on	
  
”Särintresse”	
  
Svenska	
  	
  
modellens	
  död	
  
•  Statens	
  Handikappråd	
  
läggs	
  ned	
  
•  Juridikens	
  intåg	
  
•  LSS	
  seger	
  men	
  
ekonomin	
  tar	
  över	
  
Från..	
   …Hll	
  
BrukarorganisaHon	
  
EffekHvitet	
  
Utvärdering	
  
IntresseorganisaHon	
  
DemokraH	
  
Åh, nej! 
Inte ett möte till!
Antal	
  samråd	
  2010	
  
Källa:	
  Folkbildningsrådet	
  
II	
  –	
  Mobilisera	
  för	
  
påverkan	
  
Ideella	
  engagemanget	
  i	
  Sverige	
  
Källa: Ersta sköndal
Mobilisering	
  
•  Kopplingen	
  medlemskap	
  –	
  akHvitet	
  minskar	
  
•  Fler	
  medlemslösa	
  organisaHoner	
  
•  Fler	
  volontärorganisaHoner	
  
EN	
  förändrat	
  samhällsengagemang	
  
Källa: Levnadsnivåundersökningen 1968-2000
Värderingsförändringar	
  
•  Mindre	
  vikHgt	
  aK	
  enbart	
  bli	
  representerad	
  och	
  
medlem	
  i	
  organisaHon.	
  
•  Ökad	
  vilja	
  aK	
  själv	
  vara	
  med	
  och	
  direkt	
  påverka	
  
poliHk	
  och	
  samhällsutveckling.	
  
•  Dock	
  finns	
  forarande	
  en	
  kollekHv	
  idenHtet	
  
Informa4onssamhället	
  
1994 2007 2013
?
Umgås,	
  få	
  informa4on	
  och	
  
organisera…	
  
III	
  –	
  AK	
  påverka	
  genom	
  
argument	
  
Maktens	
  dimensioner	
  
Makt	
  över	
  beslutsfaKandet	
  	
  
Makt	
  över	
  dagordningen	
  
Makt	
  över	
  tanken	
  
Steven Lukes
Religionen	
  
Organisa4onen	
  
Vetenskapen	
  
Miljövändningen	
  
”Handikapp	
  är	
  i	
  stor	
  
utsträckning	
  en	
  följd	
  av	
  
brister	
  i	
  samhället.	
  Därför	
  
kan	
  många	
  handikapp	
  
elimineras.	
  Det	
  gör	
  man	
  
genom	
  a>	
  förändra	
  
samhället.”	
  
Princip-­‐	
  och	
  
handlingsprogram,	
  	
  
HCK	
  -­‐	
  1972	
  	
  
The	
  big	
  idea	
  of	
  the	
  disability	
  
movement	
  
37	
  
Inriktning	
  på	
  svensk	
  
funk4onshinderforskning	
  
2002-­‐2010	
  
37
Medicinsk	
  forskning	
  dominerar	
  
IV.	
  Utmaningar	
  
•  Den	
  nära	
  relaHonen	
  mellan	
  staten	
  och	
  civila	
  
samhället	
  utmanas	
  	
  
•  Hårdare	
  konkurrens	
  om	
  poliHken	
  
•  Individens	
  räBgheter	
  tycks	
  ständigt	
  behöva	
  
återerövras	
  
•  I	
  andra	
  länder	
  är	
  man	
  mer	
  medveten	
  om	
  
begreppet	
  medborgarskap	
  och	
  mänskliga	
  
räBgheter	
  
Påverkansarbetet	
  under	
  
förändring	
  
•  Opinionsbildning	
  
•  Lobbyism	
  
•  Svagare	
  paraply-­‐organisaHoner	
  
•  Mix	
  av	
  organisaHoner,	
  nätverk	
  och	
  	
  enskilda	
  
individer	
  som	
  aktörer	
  
•  PoliHken	
  mer	
  personlig	
  
•  InternaHonalisering	
  
Avslutningsvis	
  
•  Ställ	
  krav	
  vid	
  samråd	
  
•  Ta	
  fram	
  egen	
  fakta	
  och	
  var	
  kunnigast	
  
•  Använd	
  flera	
  olika	
  påverkansmetoder	
  
•  Skapa	
  allianser	
  och	
  nätverk	
  
•  Och	
  framförallt,	
  den	
  egna	
  erfarenheten	
  är	
  det	
  
som	
  skapar	
  trovärdigheten	
  
Tack!	
  
Kontakt:	
  info@lindberglars.se	
  
www.lindberglars.se	
  

Mais conteúdo relacionado

Semelhante a Mänskliga rättigheter och funktionshinderrörelsen

Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platserPerspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platserPatrickTanz
 
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaNsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaStiftelsen Gyllenkroken
 
Brukarinflytande socialstyrelsen
Brukarinflytande socialstyrelsenBrukarinflytande socialstyrelsen
Brukarinflytande socialstyrelsenFilla12
 
Tankesmedjor och deras roll inom påverkan av samhällsdebatten
Tankesmedjor och deras roll inom påverkan av samhällsdebattenTankesmedjor och deras roll inom påverkan av samhällsdebatten
Tankesmedjor och deras roll inom påverkan av samhällsdebattenStig-Arne Kristoffersen
 
Tips från maktens korridorer
Tips från maktens korridorerTips från maktens korridorer
Tips från maktens korridorerPeters dokument
 
Nfhk2011 arvid linden_parallel10
Nfhk2011 arvid linden_parallel10Nfhk2011 arvid linden_parallel10
Nfhk2011 arvid linden_parallel10NFHK2011
 
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]Johan Westerholm
 
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001Mattias Larsson
 
Centerpartiets Ideprogram
Centerpartiets IdeprogramCenterpartiets Ideprogram
Centerpartiets IdeprogramCenterpartiet
 
NBV MittSverige 4feb 2012
NBV MittSverige 4feb 2012NBV MittSverige 4feb 2012
NBV MittSverige 4feb 2012Peter Axelsson
 
Filterbubblor – myt eller verklighet?
Filterbubblor – myt eller verklighet?Filterbubblor – myt eller verklighet?
Filterbubblor – myt eller verklighet?Peter Dahlgren
 
Mcm module 1b
Mcm   module 1bMcm   module 1b
Mcm module 1bwebsule
 
Föreläsning Religion i en pluralistisk och föränderlig värld
Föreläsning Religion i en pluralistisk och föränderlig värld Föreläsning Religion i en pluralistisk och föränderlig värld
Föreläsning Religion i en pluralistisk och föränderlig värld NinaEmilsson1
 
För Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms län
För Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms länFör Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms län
För Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms länChristian Ottosson
 
6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the city6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the cityEinerstam
 

Semelhante a Mänskliga rättigheter och funktionshinderrörelsen (20)

Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platserPerspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
 
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaNsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
 
Brukarinflytande socialstyrelsen
Brukarinflytande socialstyrelsenBrukarinflytande socialstyrelsen
Brukarinflytande socialstyrelsen
 
Tankesmedjor och deras roll inom påverkan av samhällsdebatten
Tankesmedjor och deras roll inom påverkan av samhällsdebattenTankesmedjor och deras roll inom påverkan av samhällsdebatten
Tankesmedjor och deras roll inom påverkan av samhällsdebatten
 
Tryckfrihet manus Mediekompass Värmland
Tryckfrihet manus Mediekompass VärmlandTryckfrihet manus Mediekompass Värmland
Tryckfrihet manus Mediekompass Värmland
 
Tips från maktens korridorer
Tips från maktens korridorerTips från maktens korridorer
Tips från maktens korridorer
 
Massbidrag grp J
Massbidrag grp JMassbidrag grp J
Massbidrag grp J
 
Nfhk2011 arvid linden_parallel10
Nfhk2011 arvid linden_parallel10Nfhk2011 arvid linden_parallel10
Nfhk2011 arvid linden_parallel10
 
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
 
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
 
Centerpartiets Ideprogram
Centerpartiets IdeprogramCenterpartiets Ideprogram
Centerpartiets Ideprogram
 
NBV MittSverige 4feb 2012
NBV MittSverige 4feb 2012NBV MittSverige 4feb 2012
NBV MittSverige 4feb 2012
 
Filterbubblor – myt eller verklighet?
Filterbubblor – myt eller verklighet?Filterbubblor – myt eller verklighet?
Filterbubblor – myt eller verklighet?
 
Mcm module 1b
Mcm   module 1bMcm   module 1b
Mcm module 1b
 
Föreläsning Religion i en pluralistisk och föränderlig värld
Föreläsning Religion i en pluralistisk och föränderlig värld Föreläsning Religion i en pluralistisk och föränderlig värld
Föreläsning Religion i en pluralistisk och föränderlig värld
 
Jämlikhetsutredning
JämlikhetsutredningJämlikhetsutredning
Jämlikhetsutredning
 
För en Jämlikhetsutredning
För en JämlikhetsutredningFör en Jämlikhetsutredning
För en Jämlikhetsutredning
 
För Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms län
För Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms länFör Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms län
För Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms län
 
Katalog-Meethsarbete
Katalog-MeethsarbeteKatalog-Meethsarbete
Katalog-Meethsarbete
 
6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the city6 politiska metoder in the city
6 politiska metoder in the city
 

Mänskliga rättigheter och funktionshinderrörelsen

  • 4. Nordiska  MR-­‐paradoxen          “Gåtan  ser  ut  så  här:  Å  ena  sidan  tycks   de  nordiska  staterna  o?a  bäst  i  klassen  i   grenen  mänskliga  räBgheter.            Å  andra  sidan  tycks  de  nordiska  staterna   —  allt  o?are,  kanske  —  uppvisa  en   ambivalens  eller  direkt  skepsis  mot   projektet  internaHonella  mänskliga   räBgheter.”   Den  nordiska  MR-­‐paradoxen  
  • 5.        “Och  deKa  är  ju  eK  Hll  synes   motsägelsefullt  beteende,  som  ger   intryck  av  aK  de  nordiska  staterna  är   passionerat  övertygade  om  aK  alla   människor  överallt  har  okränkbara   mänskliga  räBgheter  som  ska  skyddas  i   lag  och  domstol  —  utom  just  nordbor.”   Johan  Karlsson  Schaffer  –  www.mothugg.se  
  • 6.        “Det  finns  en  parallell  i  den  närmast   totala  avsaknaden  av  naHonella  mr-­‐ organisaHoner  i  iaf  Sverige.  Fram  Hll   häromåret  när  Svenska  Amnesty  även   började  arbeta  med  Sverige,  så  fanns  det   i  princip  ingen  som  tog  svenska  mr-­‐ problem  på  allvar.  ”   Kommentar  Erik–  www.mothugg.se  
  • 7. I  –  Påverka  genom   organisaHonen  
  • 8. Individens  valmöjligheter  4ll   inflytande   ”Voice”   ”Exit”   KollekHv  nivå   Inflytande  via   organisaHoner   Offentliga  val   Individuell  nivå   Klagomål   Val  av  tjänst   Val  av  uörare   Källa: Hirschman, 1970, Winbladh 2011
  • 9. Häl?en  stat,     häl?en  organisaHon  
  • 10.      ”In  Sweden  and  Denmark…The  state   has  given  over  most  of  the  control  of   many  disability  policies  to  organized   representaHves  of  people  with   disabiliHes.”     Frank  Bowe  
  • 12. Organisa4onernas  roll   • Medborgarnas  företrädare   • IntresseorganisaHoner  
  • 13. •  Staten  har  Hllsammans  med  organisaHonerna   format  poliHken  och  kompromissat  fram  en   ståndpunkt.     •  OrganisaHonerna  varit  länken  mellan  stat  och   medborgare   •  Utredningar  och  styrelser  arenor  för   kompromisser  
  • 14. Inspira4on  för  den  poli4ska   funk4onshinderrörelsen   •  ”Handikappades   fackförening”   •  InräKande  av  central   paraplyorganisaHon   •  Arbetsmetoder  och   språkbruk   •  Krav  på  inflytande   ”medbestämmande”  Richard Sterner
  • 15. Jämfört  med  andra  länder   Sverige   Anglosaxiska  länderna   Tidig  mobilisering   Sen  mobilisering   InspiraHon:   Fackföreningsrörelsen  och  andra   tradiHonella  folkrörelser   InspiraHon:  MedborgarräKsrörelsen  och   nya  sociala  rörelser   VälfärdspoliHk   IdenHtetspoliHk  
  • 16. Formaliserad  samverkan   Central  nivå   •  Statens  handikappråd   (1965-­‐94)   •  HandikappdelegaHonen   1998   Handikappråd  KHR/LHR   •  1970:  Förslag  från   Handikapputredningen   •  Finns  idag  i  nästan  alla   kommuner   Brukarråd, patientnämnder osv.
  • 18. ”Särintresse”   Svenska     modellens  död  
  • 19. •  Statens  Handikappråd   läggs  ned   •  Juridikens  intåg   •  LSS  seger  men   ekonomin  tar  över  
  • 20. Från..   …Hll   BrukarorganisaHon   EffekHvitet   Utvärdering   IntresseorganisaHon   DemokraH  
  • 21. Åh, nej! Inte ett möte till!
  • 22. Antal  samråd  2010   Källa:  Folkbildningsrådet  
  • 23. II  –  Mobilisera  för   påverkan  
  • 24. Ideella  engagemanget  i  Sverige   Källa: Ersta sköndal
  • 25. Mobilisering   •  Kopplingen  medlemskap  –  akHvitet  minskar   •  Fler  medlemslösa  organisaHoner   •  Fler  volontärorganisaHoner  
  • 26. EN  förändrat  samhällsengagemang   Källa: Levnadsnivåundersökningen 1968-2000
  • 27. Värderingsförändringar   •  Mindre  vikHgt  aK  enbart  bli  representerad  och   medlem  i  organisaHon.   •  Ökad  vilja  aK  själv  vara  med  och  direkt  påverka   poliHk  och  samhällsutveckling.   •  Dock  finns  forarande  en  kollekHv  idenHtet  
  • 29. Umgås,  få  informa4on  och   organisera…  
  • 30. III  –  AK  påverka  genom   argument  
  • 31. Maktens  dimensioner   Makt  över  beslutsfaKandet     Makt  över  dagordningen   Makt  över  tanken   Steven Lukes
  • 35. Miljövändningen   ”Handikapp  är  i  stor   utsträckning  en  följd  av   brister  i  samhället.  Därför   kan  många  handikapp   elimineras.  Det  gör  man   genom  a>  förändra   samhället.”   Princip-­‐  och   handlingsprogram,     HCK  -­‐  1972    
  • 36. The  big  idea  of  the  disability   movement  
  • 37. 37   Inriktning  på  svensk   funk4onshinderforskning   2002-­‐2010   37
  • 40. •  Den  nära  relaHonen  mellan  staten  och  civila   samhället  utmanas     •  Hårdare  konkurrens  om  poliHken   •  Individens  räBgheter  tycks  ständigt  behöva   återerövras   •  I  andra  länder  är  man  mer  medveten  om   begreppet  medborgarskap  och  mänskliga   räBgheter  
  • 41. Påverkansarbetet  under   förändring   •  Opinionsbildning   •  Lobbyism   •  Svagare  paraply-­‐organisaHoner   •  Mix  av  organisaHoner,  nätverk  och    enskilda   individer  som  aktörer   •  PoliHken  mer  personlig   •  InternaHonalisering  
  • 42. Avslutningsvis   •  Ställ  krav  vid  samråd   •  Ta  fram  egen  fakta  och  var  kunnigast   •  Använd  flera  olika  påverkansmetoder   •  Skapa  allianser  och  nätverk   •  Och  framförallt,  den  egna  erfarenheten  är  det   som  skapar  trovärdigheten  
  • 43. Tack!   Kontakt:  info@lindberglars.se   www.lindberglars.se