Presentation vid Workshop om hantering av forskningsdata, LTU Luleå 2 april 2012

1. OpenAccess.se – från publikationer
till data
Presentation vid workshop vid Luleå tekniska universitet 2 april 2012
Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se
Sofia Arvidsson, Svensk Nationell Datatjänst, ledamot i Arbetsgruppen för information och
rådgivning inom OpenAccess.se
Sidnummer

2. Open access i korthet
• =Fri tillgång till vetenskaplig information på internet
• I första hand det som forskare publicerar utan att få ersättning, dvs
vetenskapliga artiklar, avhandlingar, rapporter etc
• Men även böcker, forskningsdata, encyclopedier etc kan vara fritt
tillgängliga
• Fri tillgång betyder att fritt kunna läsa, ladda ned, kopiera, sprida vidare mm
med full hänsyn till författarens ideella upphovsrätt
Sidnummer
2

3. Open Access – två vägar!
Gyllene vägen Gröna vägen
Publicera i tidskrifter med Publicera i ett öppet
Open Access-modell! arkiv t.ex. vid eget lärosäte!
Sidnummer
3

4. Open access-publicering
•
Publicera i en open access-tidskrift
•
Äkta OA-tidskrifter, omedelbar fri tillgång, författaren
behåller rättigheterna
•
Hybridform – betala för OA till just din artikel
•
Fördröjd OA – tidskriften släpper fritt efter viss tid
•
Parallelpublicera, dvs publicera i en traditionell tidskrift
och lägg ut en kopia i ett öppet arkiv
•
Vid ditt lärosäte
•
I ett ämnesarkiv
Sidnummer
4

5. Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in
the Sciences and Humanities, 2003
Deklarationen är en avsiktsförklaring att arbeta för Open Access från
organisationer inom forskarsamhället
Avser både vetenskaplig information, data, metadata och
kulturarvsmaterial
”Open access contributions include original scientific research results, raw data
and metadata, source materials, digital representations of pictorial and
graphical materials and scholarly multimedia material.”
Sidnummer
5

6. Berlin declaration - definitioner
The author(s) and right holder(s) of such contributions grant(s) to all users a free,
irrevocable, worldwide, right of access to, and a license to copy, use,
distribute, transmit and display the work publicly and to make and distribute
derivative works, in any digital medium for any responsible purpose, subject
to proper attribution of authorship …
A complete version of the work and all supplemental materials, including a copy
of the permission as stated above, in an appropriate standard electronic
format is deposited (and thus published) in at least one online repository
using suitable technical standards (such as the Open Archive definitions) that
is supported and maintained by an academic institution, scholarly society,
government agency, or other well-established organization that seeks to
enable open access, unrestricted distribution, inter operability, and long-term
archiving.
Sidnummer
6

7. 10-09-02
Sidnummer
7

8. Open access – framväxt av ett alternativ
• En rörelse av engagerade forskare, senare även bibliotekarier, förläggare
m fl, sedan ca 1990. Några pionjärer:
• Jean-Claude Guédon,
Univ de Montréal
Comparative Literature
Peter Suber, Berkman fellow
Harvard, prof of Philosophy
Sidnummer
8
8

9. Open access globalt – några trender
• Överväldigande politiskt stöd –
inte minst från EU
• Utvecklingen på fältet kommer efter
– men OA-resurser växer snabbt
• OA är inte bara artiklar, även
forskningsdata, metadata,
monografier, lärresurser
Sidnummer
9

10. Slaget om opinionen – läget idag
• Ett nittiotal forskningsfinansiärer har någon form av krav på Open
Access, bl a
– European Research Council,
– EU:s sjunde ramprogram för FoU (7 områden, 20 %)
– National Institutes of Health (NIH) i USA
– VR, Formas, RJ, KAW, Östersjöstiftelsen, FAS
• European University Association och EUROHORC
• Många universitet ställer OA-krav
• Enkäter visar på i princip positiv inställning från forskare, men
bristande kunskaper
Sidnummer
10
10

11. Open access-krav för forskningsdata
Biotechnology and Biological Sciences Research Council (BBSRC), UK
Canadian Institute of Health Research
Cancer research UK
Economic and Social research Council (ESRC), UK
European Research Council (ERC)
Fonds zur Förderung der wissenschaftlichen Forschung, Österrrike
Genome Canada
Higher Education Authority, Irland
Medical Research Council, UK
Michael Smith Foundation for Health Research, Kanada
Nuffield Foundation, UK
Ontario Institute for Cancer Research, Kanada
OTKA, Ungern
Wellcome trust, UK Källa: http://www.sherpa.ac.uk/juliet/
Sidnummer
11 ”Data archiving is required.”

12. European Research Council om data
” Access to unprocessed data is needed not only for independent verification of
results but, more importantly, for secure preservation and fresh analysis and
utilisation of the data.” …
”The ERC considers essential that primary data - which in the life sciences for
example could comprise data such as nucleotide/protein sequences,
macromolecular atomic coordinates and anonymized epidemiological data -
are deposited to the relevant databases as soon as possible, preferably
immediately after publication and in any case not later than 6 months after the
date of publication.”
ERC Scientific Council Guidelines for Open Access, 17 December 2007
http://erc.europa.eu/sites/default/files/document/file/erc_scc_guidelines_open_access.pdf
Sidnummer
12

13. Utvecklingen på fältet
Directory of Open Access Journals (DOAJ) ger tillgång till 7561
kvalitetsbedömda, vetenskapliga OA-tidskrifter. Därav 964 med
Impact Factors i JCR 2010.(Ulf K.)
Tillväxt 2011 24 %,
Tillväxt av OA-tskr sedan 2000 18 % årligen, artiklar 30 % årligen (Björk i
PLoS ONE
Bielefeld Academic Search Engine (BASE) har ca 32 miljoner
dokument från drygt 2000 öppna arkiv. Tillväxt ca 2 milj dok/kvartal
Ca 20 - 25 % av den aktuella årliga artikelproduktionen är fritt
tillgänglig - Andelen fritt tillgängligt material växer snabbt
Sidnummer
13
13

14. Motiv för OA ur samhällelig synpunkt
• Resultaten från forskning som bekostas av offentliga
medel ska också vara allmänt tillgänglig
– För alla forskare inom högskolan oavsett om lärosätet har råd
– För akademiska professioner, t ex socialarbetare
– För expertmyndigheter och FoU-intensiva småföretag
– För forskare i länder som inte har råd att betala licenser
– För medborgare som vill veta mer, t ex om sin sjukdom eller om miljöfrågor
Sidnummer
14
14

15. Motiv för OA ur forskarsynpunkt
• Maximal spridning och synlighet
Öppen tillgänglighet ger också fler citeringar, se t ex
http://www.kb.se/OpenAccess/nyheter/2010/Open-Access-och-citeringar/
• I samklang med grundläggande normer: Cudos or Mertonian norms:
”Communalism entails that scientific results are the common property of the entire
scientific community”
• Utnyttja webbens möjlighet att länka samman all forskning, automatiserad
sökning i stora text- och datamassor
• Snabbare spridning av forskningsresultat
Sidnummer
15
15

16. OpenAccess.se
• Mål: främja maximal tillgänglighet och synlighet för arbeten
som produceras av forskare, lärare och studenter, genom
att stödja den elektroniska publiceringen vid svenska
universitet och högskolor.
• En plattform för samarbete mellan KB, SUHF inkl.
universitetsbiblioteken, Vetenskapsrådet, KK-Stiftelsen,
Kungl. Vetenskapsakademien och Riksbankens
Jubileumsfond
Sidnummer
16
16

17. OpenAccess.se nystart 2010
Utvecklingsprogram 2006 - 2009
Nystart efter internationell utvärdering
Tre uppgifter
Policy
Information och rådgivning
Infrastruktur och användartjänster
Tydlig strategi
Ny styrorganisation
Ny webbplats
Sidnummer
17

18. 10-09-02
Sidnummer
18

19. Ny styrorganisation - styrgrupp
Ordförande: Romulo Enmark, rektor, Försvarshögskolan
Agneta Olsson, överbibliotekarie vid Göteborgs universitet
Jette Guldborg Petersen, bibliotekschef, Malmö högskola
Pelle Snickars, Forskningschef, Kungliga biblioteket
Mats Ulfendahl, huvudsekreterare, Rådet för medicin och hälsa,
Vetenskapsrådet
Britta Lövgren, forskningssekreterare, Riksbankens jubileumsfond
Erik Sandewall, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien
Caroline Sutton, förläggare, Co-Action Publishing
Stefan Östholm, verksamhetschef, KK-stiftelsen
Jan Hagerlid, Avdelningen för nationell samverkan, KB (sekreterare)
Sidnummer
19
19

20. Nationell policy för open access
”. Open access är en fråga av så stor samhällelig vikt att det därutöver skulle behövas en
nationell policy. En sådan skulle öka samordningen, kraften och tempot i utvecklingen.
Många delfrågor kräver insatser från ett flertal intressenter - i första hand lärosäten,
forskningsfinansiärer och forskningsbibliotek.
Policyn bör ange att ett tydligt mål inom forskningspolitiken ska vara att främja en övergång
till en open access-modell. Den ska slå fast vilka mål man vill uppnå genom att stödja
open access och hur dessa mål relaterar till andra mål för utvecklingen av svensk
forskning och högre utbildning. Vilka åtgärder som behövs, vem som bör ha ansvaret
för dessa och hur olika aktörer ska samverka för att främja en utveckling mot open
access, ska också framgå.
Ur skrivelse från styrgruppen i OpenAccess.se till Utbildningsdepartementet.
Se http://www.kb.se/openaccess/nyheter/2011/Krav-pa-nationell-policy-for-open-access/
Sidnummer
20

21. Strategi för OpenAccess.se för 2011-2013
C. Infrastruktur och användartjänster
Mål: Främja utvecklingen av en infrastruktur och användartjänster för open
access i Sverige med hög användarvänlighet och kvalitet
Delmål
…..
Det ska finnas etablerade modeller för att länka samman öppna
publikationer med öppna forskningsdata i samarbete mellan olika
berörda institutioner och myndigheter.
http://www.kb.se/openaccess/om/
Sidnummer
21

22. OpenAIRE och OpenAIREplus
• Projekt med stöd inom EU:s sjunde ramprogram för FoU
• Stöd till genomförandet av EU:s krav på OA inom ramprogrammet och ERC
• Skapa portal och helpdesk
• Ett nätverk för öppna arkiv i alla europeiska länder, även några dataarkiv ingår
• OpenAIREplus (2012-) lägger större vikt vid länkning till forskningsdata och ska
samarbeta med EU-projektet EUDAT
• KB med OpenAccess.se är svensk nod
• Samarbete med VINNOVA och VR kring EU-forskning utvecklas
Sidnummer
22

23. Forskningsdata inom humanistiska och
konstnärliga vetenskaper - Open Access?
• Projektet syftade till att öka tillgängligheten till forskningsdata inom humanistiska
och konstnärliga vetenskaper
• Medverkande: Göteborgs universitet, Svensk nationell datatjänst, Lunds universitet,
Malmö högskola, Linköpings universitet
• Projekttid: November 2009 - oktober 2010, slutrapport 2011
• Projektledare: Urban Andersson, Göteborgs universitetsbibliotek
• 500 tkr från openaccess-programmet
Sidnummer
23

24. Frågeställningar
• Var och hur skall forskningsdata lagras?
• Vilka delar kan publiceras som open access?
• Hur bör koppling ske mellan öppna arkiv och Svensk
nationell datatjänst?
• Hur bör koppling ske mellan publikation och tillhörande
forskningsdata?
Sidnummer
24

25. Intervjuer med forskare
Fråga 1 FORSKNINGSPROJEKT
Fråga 2 INSAMLING AV DATA
Fråga 3 LAGRINGSMEDIUM
Fråga 4 HUR PUBLICERAS RESULTATEN
Fråga 5 TILLGÄNGLIGGÖRANDE
Fråga 6 ÅTERANVÄNDNING
Fråga 7 SPRIDNING
Fråga 8 HJÄLP
Fråga 9 DELTAGANDE I PROJEKTET
Sidnummer
25

26. Resultat intervjuer
• Positiva attityder
• Stor medvetenhet, öppenhet
• Varierande format & mängd
• Brist på organisation
• Efterbearbetning av data, behov av dokumentation
• Upphovsrätt
• Integritet
• Olika åtgärder för olika data och olika åtkomstmöjligheter
Sidnummer
26

27. Möjliga tekniska lösningar för lagring och
tillgängliggörande
• Data lagras i samma system som publikationen
• Data lagras i system som är särskilt konstruerade för
detta ändamål och sammanlänkas med publikationer med
unika och persistenta ID
• Data hanteras i en nätverksbaserad plattform, t ex
DataVerse
Sidnummer
27

28. Vision
•Lagring, bevaring och plan för tillgängliggörande av forskningsdata finns med redan i
forskningsprojektets start
• Inblandade parter (lärosätenas arkiv, biblioteken, SND, andra relevanta aktörer)
tillhandahåller stöd och teknisk infrastruktur för beskrivning, bearbetning, lagring och
tillgängliggörande
• System, rutiner, riktlinjer och standarder för insamling, beskrivning och lagring av
forskningsdata, samt sammanlänkning med publikation finns
Sidnummer
28

29. Jämförelse – fördel OA till publikationer
• Finns starka ekonomiska motiv att bryta upp monopolpriser som engagerar
biblioteken och universiteten
• OA ger mer citeringar och därmed meritfördelar för forskare, OA ökar
synligheten för lärosätenas forskning
• Mycket starkt officiellt stöd: Berlindeklarationen, EU, krav från finansiärer och
universitet
• Synligt forskarstöd: PloS Open letter mm
• Enkel infrastruktur med Open Archives Initiative, välkända internationella
tjänster som DOAJ
Sidnummer
29

30. Jämförelse – nackdel OA till publikationer
Nackdel OA till publikationer
• Motstånd från vissa förlag som baserar sin affärsmodell på ägande av
rättigheter
• Meriteringssystem byggda på citering missgynnar OA-tidskrifter för att de är
nya
• Den ekonomiska övergången mellan modeller är politiskt svår
– Analyser visar att en OA-modell totalt sett blir billigare
– Kostnader ska tas ut vid produktion i ställer för vid tillgång
– Övergången ger vinnare och förlorare
Sidnummer
30

31. Jämförelse – nackdel OA till data
• Oklarheter om juridiska aspekter. Särskilda begränsningar i tillgång t ex
beroende av integritetsskäl
• Svagare stöd från normer inom forskarsamhället att publicera data
• Ingen tydlig merit att lägga ut data
• Det officiella stödet för OA till data är svagare idag
• Mycket mer komplext material som kräver en mängd varierande program att
ta del av
• Saknas så vitt vi vet tydliga OA-policies för data vid svenska lärosäten
Sidnummer
31

32. Jämförelse – fördel OA till data
• Förlagen kräver som regel inte exklusiv rätt till data, många uppmuntrar att
lägga ut
• Inget etablerat meriteringssystem som bromsar
• Ingen etablerad ekonomisk modell som bromsar
• Inga aktiva motståndare
• Finns ett växande officiellt stöd för OA till data
Sidnummer
32

33. Tack för
uppmärksamheten!
Webbplats: www.openaccess.se
E-post: jan.hagerlid@kb.se, sofia.arvidsson@snd.gu.se
Sidnummer 33