Förskolan lammet tillfälle 1
•Transferir como PPT, PDF•
0 gostou•1,004 visualizações
Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Mais procurados
Mais procurados (10)
Semelhante a Förskolan lammet tillfälle 1
Semelhante a Förskolan lammet tillfälle 1 (20)
Mais de Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning
Mais de Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning (20)
Förskolan lammet tillfälle 1
- 1. Pedagogisk dokumentation (med blogg som verktyg?) Lammets förskola 7 november 2013
- 3. Bakgrund Ni har bloggat en tid och funderar på att utveckla arbetet med bloggen - pedagogisk dokumentation? Ni har sett Skolverkets filmen Uppföljning, utvärdering och utveckling + svarat på frågor kring ämnet.
- 4. Det ni upplever svårt Dokumentera Uppföljning Stämmer påståendena?: - Er förskola arbetar med utveckling och diskuterar hela tiden utifrån barnens bästa i praktiken men får inte riktigt till det i teorin dvs den löpande pedagogiska dokumentationen. - Er förskola arbetar med systematiskt kvalitetsarbete, genom att ni diskuterar och skriver era måldokument och protokoll och det nästan bara där man ser er pedagogiska dokumentation.
- 5. Kvällens upplägg 18.30-19.15 Vad är och innebär Pedagogisk dokumentation (med hjälp av blogg) 19.15-20.30 Skapa förståelsekartor - utvecklingsområde: Pedagogisk dokumentation 20.30-21 Sammanfattning + era bloggar + uppdrag till nästa gång
- 6. Vad, Varför och Hur Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten, till exempel med hjälp av kamera och film eller penna och papper. I analysen av dokumentationen får man syn på hur man kan utveckla verksamheten vidare.
- 7. Samtalen och reflektionerna med alla inblandade, barnen och arbetslagen är avgörande för om dokumentationen ska kunna vidareutveckla verksamheten Diskussionerna och dialogerna mellan barn-personal, barn-barn och personal-personal är det som skiljer en pedagogisk dokumentation från vanlig dokumentation. Dokumentationen används av både barn och personal, (inte ett insamlande och görande av personalen) tillgänglig och synligjord för alla - lätt att ”återbesöka” (ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012)
- 8. ...forts Pedagogisk dokumentation handlar om att fånga barnens pågående intressen och aktiviteter, analysera dem och utmana barnens egna begrepp. Förståelsefördjupande frågor är centrala i detta arbete - Då får vi syn på det som är angeläget för barnen att få svar på - Exempel på förståelsefördjupande frågor: Kan du berätta lite mer om…? Vad händer då…? Det där var intressant, kan du berätta mer…? Kan du hjälpa mig att förstå skillnaden mellan…? Skulle du kunna ge ett exempel…/ge exempel på vad det inte är…? Vilken betydelse har…? Hur tänker du…?
- 9. Barnen i centrum 1. barnen och personalen 2. personalen i arbetslaget Flexibla mål
- 10. På bloggen På väggen på avdelningen foto http://stegatorpsforskola.wordpress.com BY-NC-SA
- 11. forts... Bearbetning och analys (läsning) - tillsammans med barnen - flytta perspektiv - släppa för givet tagandet - inte ett rätt, gärna många Vid analysen kan vi även få syn på barns intresse för olika material, aktiviteter, rum och deras relation till olika platser på förskolan
- 13. När det fungerar - integrerat i verksamheten - barnen är delaktiga - förenligt med Lpfö - organisera för pedagogisk dokumentation - kultur
- 14. Tillgänglighet Dokumentationen används av både barn och personal tillgänglig och synligjord för alla - lätt att ”återbesöka” ”Pedagogisk dokumentation skapar på så sätt förbindelser mellan det som hänt, nuet och det som är på väg att hända – den sätter saker i rörelse mot framtiden samtidigt som den innebär en reflektion över det som varit”. (ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012)
- 15. Kunskapsapparaten: Kunskapssyn, arbetssätt, miljöer, barnsyn och förhållningssätt , Läroplanen - sätter mål (motor) barn och personal dokumenterar (delar) barn och personal kommunicerar det man dokumenterar (bränslet)
- 16. Hinder okunskap om delarna i kunskapsapparaten att man endast plockar vissa delar
- 17. Röja hinder - kritiskt granska kunskaper om - lärande teorier - relationsarbete - mål - hantera digitala verktyg öva öva öva
- 18. Metoder Insamling - spontant, planerat verktyg; kamera,ljudupptagningar, papper och penna (spalter) gör säger reflektion
- 19. (ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012)
- 21. Etik och dokumentation Lyhördhet: Dokumentationsarbetet ska ske med glädje, lust och nyfikenhet. Kommungemensamma regler för publicering/förvaring
- 22. Förståelsekartor
- 23. Förståelsekartor • Tydliggöra och fördjupa förståelsen • Tankekartor över föreställningsvärldar • Föreställningskartor innebär att man för ett förståelsefördjupat samtal • Kräver respekt och omtankte om den man samtalar med
- 24. Att ta med sig in i arbetet: * Vad är det som gör att du gör som du gör när det som händer händer... * Hur tänker du nu... * Berätta mera... * "Ingen är dum frivilligt" Jag gör som jag gör för att jag tror att det är det bästa...och * ...du gör som du gör för att du tror att det är det bästa... * Från jaget till laget...
- 25. Med nyckelbegrepp avses idéer som hjälper oss utveckla och arbeta vidare med utvecklingsområdet. Kännetecken innebär att nyckelbegreppen beskrivs och definieras.
- 26. skriv på post skriv på it post it skriv på post it skriv på post it skriv på post skriv på it post it
- 27. skriv på post it skriv på post it skriv på post it Laget runt 10 min +15 min gruppen enas om ”huret” på förståelesekartan
- 28. Era bloggar Beskriver verksamheten på ett mycket informativt sätt , vilket är eran tanke tills nu.. För att bloggen skall bli pedagogisk dokumentation behöver ni skriva mer om processen och visa på barnens verkliga inflytande, då inte bara när de väljer plats vid borden eller lek. Hur kan man se att ni förbättra verksamheten genom att ni gör det ni gör med barnens i centrum.
- 29. Uppgift till nästa gång Varje avdelning publicerar 1-2 inlägg med fokus på pedagogisk dokumentation: Utgå i från era förståelsekartor med nyckelbegreppen och dess kännetecken. Huret! Visa att det är utifrån barnen
Notas do Editor
- De vuxna använder alltså i första hand dokumentationen ihop med barnen; det är barnens reflektioner som ska ligga till grund för hur man väljer att gå vidare. I andra hand träffas arbetslaget för att undersöka dokumentationerna mer på djupet, för att förstå mer om hur barnen tänker och gör. De vuxna kan då identifiera övergripande frågor och problemområden, ta ställning till vad kommande projekt ska handla om och vilket område som man ska fokusera på Hur går arbetet till? Vad behöver vi utveckla i arbetslaget? Vad kan vi bli bättre på? Vad har vi missat?
- Pedagogisk dokumentation är ett exempel på hur man kan synligöra processerna i förskolans verksamhet i enlighet med förskolans läroplan. Detta förutsätter en kultur av samarbete, reflektion och kommunikation. Det kräver även en professionell inställning och en vilja att granska sina egna handlingar och ställa sig i dialog med andra.
- Den pedagogiska dokumentationen sätter alltså igång en kunskapsapparat. Vid analysen av olika arbetsverktyg måste man uppmärksamma att varje utvärderingsmetod för med sig ett särskilt arbetssätt, ett sätt att tala och göra, ett sätt att arrangera verksamheten på och en egen dokumentationspraktik. Därför är det angeläget att kritiskt granska och fråga sig vad det verktyg som används egentligen ger svar på.
- Är det så att det behövs mer kunskap om lärandeteori? Eller behövs mer kunskap om teknik och metoder? Mer kunskap om reflektionsarbete? Ökad kunskap om olika mål- områden? Behöver barnen lära sig att hantera kameror och ljudinspelare så att de kan fotografera eller intervjua varandra? Vad krävs sammantaget för att den här kunskapsapparaten ska fungera på bästa möjliga vis, så att barnens lärande, under- sökande, kreativa skapande och delaktighet kan utvecklas på bästa sätt?
- Genom att man turas om att fotografera och ibland prövar att växla fokus blir det möjligt att fånga olika slags skeenden och händelser. I diskussionerna om bilderna blir det ofta tydligt att valet av plats, perspektiv och fokus har betydelse för hur bilderna kan ”läsas” och förstås. inte samma som att fotografera hemma, lucia mm men om barn och personal är överens om vad kameran ska ha för funktion kan det bli väldigt intressant att gemensamt fotografera och sedan resonera om sådant som händer.
- Det här exemplet är hämtat från en vinterdag då två pojkar, nedan kallade L och N, kommer på att de kan åka snowboard med pulkor på förskolans gård. Detta utvecklades senare till ett matematikprojekt om rotationer; 180° och 360°
- FILM_ Den visar också att barnet håller på att skapa en förståelse för det matematiska begreppet volym samt för begreppen ”tungt”, ”lätt”, ”fullt” och ”tomt”. Barnet fyller tratten, ser hur den fylls, låter sanden rinna ut och upplever att den är tom. Hon känner först tyngden i handen och sedan lättheten då sanden rinner ut. Kanske behöver personalen läsa på om matematiska begrepp såsom volym. Då kan de upptäcka att barnen inte bara undersöker ”fullt” och ”tomt”, utan att volym också kan handla om att jämföra olika slags bunkar, litermått, hinkar, kannor och muggar. LERAN Förskolläraren förstår att barnens ointresse för leran vid det första tillfället inte beror på barnen, utan att det beror på hur hon har förberett det hela. Hon förstår att hon måste bearbeta leran på något sätt. Hon väljer denna gång att mjuka upp leran och forma den till korvar för att presenterar den på detta sätt för barnen.
- slutligen etiken och dokumentationen