Tweens och sociala medier; Konstfack 20100119
•
1 gostou•318 visualizações
Föreläsning Konstfack (lärarutb.) 19 Januari 2010, kursen "Barn, ungdomar och visuella kulturer"
Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Mais procurados
Destaque
Semelhante a Tweens och sociala medier; Konstfack 20100119
Semelhante a Tweens och sociala medier; Konstfack 20100119 (20)
Mais de patrik hernwall
Mais de patrik hernwall (15)
Tweens och sociala medier; Konstfack 20100119
- 1. Tweens och sociala medier En föreläsning på Konstfack i januari 2010, på kursen Barn, ungdomar och visuella kulturer Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
- 2. Svenskarna och internet WORLD INTERNET INSTITUTE 2009
- 3. http://mt.sh.se/gto the.GTO.project gender · tweens · online • Constrution and normalisation of gender online among young people in Estonia and Sweden hur uttrycks och normaliseras genus online bland unga? • vilken betydelse har konstruktionen av genus online bland unga i deras vardag? • hur använder unga medietekniska redskap vid gestaltning av den egna personen?
- 4. ungas multimodala http://mt.sh.se/ungmods gestaltning
- 5. ungas multimodala http://mt.sh.se/ungmods gestaltning • vilka medier använder unga på Tumba Gymnasium fritiden, samt till vad? Broängsskolan (Botkyrka kommun) • vilka medier använder unga i skolan, samt till vad? Rektorsakademien • hur kan digitala medier användas för att komplettera verbala och skriftliga berättelser?
- 6. Barns vetande har förändrats: mångfaldigt och bildmässigt känner till allting innan de kan göra egna erfarenheter ”De är på en och samma gång ”brådmogna” och fattiga på direkta erfarenheter.” Thomas Ziehe, 1989
- 7. ”Through satellite TV a human being can be in all places, see everything – at the same time. Earlier this capacity was exclusive to God.” Morten Søby, 1998
- 8. We think
- 10. Multimodalitet • flera textualiteter (vidgat textbegrepp) • flera medier • flera nyttor eller behov
- 14. Pedagogikens essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande
- 15. Pedagogikens essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande • Redskapens frigörande (emancipatoriska) potential
- 16. Redskap
- 18. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
- 19. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
- 20. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
- 21. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
- 22. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
- 23. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
- 24. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
- 26. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
- 27. Tre mediekulturer Hypnerotomachia Poliphili (1499) Published by Aldus Manutius (Venice) • Typografisk mediekultur (ung 1450)
- 28. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
- 29. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
- 30. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
- 31. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
- 33. Digital mediekultur • Paul Virilio speed/hastighet; dromologi • Jean Baudrillard simulacra/hyperverklighet • Pierre Lévy ”consider the simple and misleading opposition between the real and the virtual” [1998, 23] • Mark Poster 2.nd media age • Henry Jenkins deltagande mediekultur • Donna Haraway the Cyborg [the cyborg citizen]
- 34. Sociala medier
- 35. Sociala medier • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare) • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • web 2.0
- 36. Lärande
- 38. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande
- 39. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang
- 40. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp
- 41. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
- 42. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt • lärande subjektet = individen & redskap
- 43. Bedömning och betyg LPO94
- 44. Bedömning och betyg LPO94 • Läraren skall […] vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
- 45. ?
- 46. 24 + 47 = ?
- 47. ? 24 + 47 = 61
- 48. ? 24 + 47 = 71
- 49. 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = ?
- 50. ? 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = 17.262,9724
- 52. bad at logics, good at frisbee
- 53. Svenskarna och internet WORLD INTERNET INSTITUTE 2009
- 54. Svenskarna och internet WORLD INTERNET INSTITUTE 2009
- 55. Hur konstruerar du dig online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
- 56. Hur konstruerar du dig online? • “Vem är du?” “children meet a • Text, bild, ljud, video, etc. • Offentlig privat cultural pluralism, that constantly och privat offentligt • “Body-self” • Den fysiska kroppen behöver inte vara närvarande challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
- 57. Hur konstruerar du dig online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
- 58. Cybertypes Lisa Nakamura, 2002 “machines that offer identity prostheses to redress the burdens of physical “handicaps” such as age, gender, and race produce cybertypes that look remarkably like racial and gender stereotypes”
- 59. Cybertypes Lisa Nakamura, 2002 “machines that offer identity prostheses to redress the burdens of physical “handicaps” such as age, gender, and race produce cybertypes that look remarkably like racial and gender stereotypes”
- 60. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
- 61. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
- 62. Skapa en personlig röst the.GTO.project
- 63. Digitala klyftor
- 64. Digitala klyftor • Heteronormativa västerländska värderingar • Att ta i anspråk = makt
- 66. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent
- 67. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier
- 68. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser
- 69. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
- 70. Tweens och sociala medier En föreläsning på Konstfack i januari 2010, på kursen Barn, ungdomar och visuella kulturer Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
- 71. Tweens och sociala medier En föreläsning på Konstfack i januari 2010, på kursen Barn, ungdomar och visuella kulturer Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
Notas do Editor
- Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är forskarens ”rätt”; att ställa frågor ... Min bas: om mig - två projekt idag ... inte så mkt exempel på HUR unga uttrycker sig (är i ständig rörelse), utan snarare försöka förstå det sammanhang där detta sker [kolla kan ni göra själva ...] --> kolla själva : kolla med er IT/Mediepedagog : de har järnkoll --> jag vill skapa ett ramverk för att förstå ungas sammanhang - eller barns villkor i ett medietätt (o snabbt föränderligt) samhälle stanna till vid två teman: * digital kompetens - eller skola, lärande, digitala medier * digitala klyftor - könsmaktordningen - eller att redan etablerade stereotypa maktordningar upprätthålls
- [fotografera sig i spegeln ...] handlar om hur unga bygger relationer online : en central arena för identitetsskapande : här med fokus på genuskonstruktioner : privat/offentligt utmanas --> kan prata en förmiddag om det ....
- en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
- en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
- en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
- en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
- redan Plato hade ju viss skräck inför medier/redskap Plato’s dialogue in Phaedrus is an often-cited example, where Socrates argues that the written word “will create forgetfulness in the learners’ souls” as “they will trust to the external written characters and not remember of themselves.” Media will, in short, alter the way we learn as well as what we learn. vi har gått från denna ngt pessimistiska (?) syn, till en mer teknik-euforisk?? syn. Vi sätter stort hopp t tekniken. Varför är det så? Och vilka är dessa “vi”?
- baudrillard -- simulacra och efter kabel-tv, så är det ju dator, internet, web 2.0, communities, .... och bloggar --> :))
- Sedan mitten av 1990-talet har Internets sociala arenor alltmer kommit att bestå av s.k. communities, med inte sällan flera tio-tusentals användare. Med denna utbredning av Internet, har bruket av communities blivit alltmer sammanvävda med en vardaglig praktik (Hernwall, et.al, 2005; Bakardjieva, 2005; Tapscott, 1998, Buckingham & Willett, 2006). Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som konsument och producent (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). ---------------------- --> tillbaka t frågan om “digital kompetens” - som ju är på agendan idag: Här en glädjande nyhet som ni kanske redan har uppmärksammat. Utbildningsdepartementet har kommit med ett tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning där man lyfter fram behovet av digital kompetens. Mer påhttp://www.regeringen.se/sb/d/10007/a/104507 --> hur “- lärares kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer kan utvecklas.” Vad är då digital kompetens? många försök till svar -- detta är ett som jag tycker är bra: (Norge ligger före: som 1.a land dig.komp. i läroplanen för grundskolan - en av fem basfärdigheter)
- inte multitasking - multimodalitet -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap. ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
- inte multitasking - multimodalitet -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap. ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
- inte multitasking - multimodalitet -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap. ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
- Pedró Hur påverkar digital media: - utvecklandet av kognitiva färdigheter? - sociala värderingar och livsstil? - förväntningar på lärande (learning expectations)? - läromål? /educational achievements McFarlane: Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta? --> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Björklund) --> examinationsformerna viktiga Förstår inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus JILK: elektromagnetisk fält - lite vi ser, av vad man kan se Vi är så fokuserade på objekten, att vi glömmer/inte ser relationen däremellan. Skolan ≠ inte en plats för funktioner Skolan = plats för relationer RUDD/futurelab: Skolans arkitektur ≈ fängelse Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!) McFarlane skolan tenderar att fokusera på att lära ut fakta och “kunskaper” som har liten relevans för livet utanför skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
- Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!] Kartan: något som måste erövras! --> vad är då redskap? Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
- Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!] Kartan: något som måste erövras! --> vad är då redskap? Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande matematik, alfabetet, minnesramsor, språket --> sätt att kommunicera, förmedla
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande matematik, alfabetet, minnesramsor, språket --> sätt att kommunicera, förmedla
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande abakus, rubank, penna + papper [memorering] etc etc
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande McLuhan: medier = kläder · elektricitet · bilen · radio · TV · etc. --> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; så belastat med normer och värderingar om det normala, det acceptabla, etc.
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande videon som paradexempel på komplexa redskap - eller micron
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande plasticitet: * hård + mjukvara kan ändras [vilket inte är riktigt samma sak som att trimma en bil] * anpassa efter egna behov/önskemål [”användargenererat” som modebegrepp] * i utveckling; kan inte förutsägas * allt fler områden, allt fler tjänster * ökad mobilitet [mindre, lättare, mer ”komplexa” (skvader) ... + nätverk] Tekniken är alltså inte endast ett externt redskap, utan även en funktion – eller protes/utbyggnad – som förändrar villkoren för människan på både en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig nivå. Digital teknik överskrider på detta sätt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripliggörande av världen och dess fenomen. Haraway (2003) använder begreppet ”natureculture” för att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte längre är meningsbärande. Konsekvensen av detta är, tänker jag mig, att vi inte bara tar i anspråk ny teknik. Vi snarare använder tekniken och dess funktioner, för att ta i anspråk oss själva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir därför ett redskap som gör det möjligt att se och förstå, men också att utmana oss själva. Vad betyder då detta, i relation till idén om digital kompetens? med det: digital kompetens ..
- jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
- jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
- jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... In 1499 a unique book was published: Hypnerotomachia Poliphili. It was published by Aldus Manutius in Venice, then one of the centres of the growing printing industry that had been started half a century earlier in Mainz by Johannes Gutenberg and his collaborators. Hypnerotomachia Poliphili, or Poliphilo’s Strife of Love in a Dream, is considered to be one of most beautiful books ever printed, with woodcut illustrations, innovative page layout and a strange mixture of known and fictitious languages and phrases. All these different elements were combined in ways never done before. One of many fascinating things with this anonymous book, is its use of strip-cartoon-like illustrations, to give the impression of action and movement. But, and I am sure this will come as no surprise, it was an economic fiasco. Practically no-one bought it. The revolutionary thing about the printing press was, of course, the efficiency of production and distribution; it indeed increased the speed at which the printed word reached a large number of people, many with few prior reading experiences. The revolutionary thing about Hypnerotomachia Poliphili was that it was a new kind of literature, a new kind of reading experience. Or, at least, with the wisdom of hindsight, it is now considered to have been so. The lesson learnt might be this: to be able to design a new kind of experience, we need to go beyond what is taken for granted. And to strive to go beyond the traditions and the norms of what we think we know. Which makes it possible to think outside the box. The box that is conventions, theories, established craftsmanship. We therefore need interdisciplinary studies and ambitions; isn’t it so, that the answer often is to be found somewhere in between, where we least expect it? It is no magic, it is hard work, guided by a framework that make it possible to see the unexpected. Or to see the familiar in a new light. [JFR Synligt ljus]
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... TVn: sitter runt (som om de lyssnade på radio); åskådare (!); kan gömmas; pryds; etc. Men också att innehållet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i Röster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc. Men också att tekniken styr hur innehållet ser ut. Jfr gårdagens livesändningar med dagens webb-kameror, eller “mobilen” -- den vår tids skvader (hare och tjäder) Från TV-tittare, till dator-användare
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... MEN; hur gå från att se nya möjligheter??? Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... MEN; hur gå från att se nya möjligheter??? Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
- Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering. --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg) -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt. --> Eller Poster – 2a medieåldern --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0] --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten! Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
- Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering. --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg) -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt. --> Eller Poster – 2a medieåldern --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0] --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten! Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
- Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering. --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg) -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt. --> Eller Poster – 2a medieåldern --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0] --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten! Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
- Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering. --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg) -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt. --> Eller Poster – 2a medieåldern --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0] --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten! Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
- Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering. --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg) -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt. --> Eller Poster – 2a medieåldern --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0] --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten! Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
- Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering. --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg) -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt. --> Eller Poster – 2a medieåldern --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0] --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten! Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- Clark - ”Natural-born cyborgs” Vad är vi ”lämpade” att göra? Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång) -> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
- Clark - ”Natural-born cyborgs” Vad är vi ”lämpade” att göra? Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång) -> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
- 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- Studenternas egna exempel på “Könad” teknik?! börja med mobiltelefoner ... att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga: vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder? färg - position - tjocklek - ... Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze” Jfr Skola - fritid Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek) Finkultur - populärkultur Borgerligt - ??
- ny bild --- flickor på BDB
- ny bild --- flickor på BDB
- ny bild --- flickor på BDB
- ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva! Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det. Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk. viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL. heteronormativt: man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan. Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter. Tekniken kan också överskrida andra klyftor. Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar. H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram. hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?
- ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva! Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det. Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk. viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL. heteronormativt: man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan. Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter. Tekniken kan också överskrida andra klyftor. Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar. H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram. hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är * vem jag är [vilken IDENTITET skall jag konstruera? vem vill jag framstå SOM? hur gör jag för att skapa INTRESSE och LEGITIMITET/TROVÄRDIGHET kring det jag säger?] OBS: Slideshare * varför fältet intresserar mig * och vad jag gör idag: jfr Friends: mobbing finns inte - kränkande behandling --> e-mobbing demoniserar “Virtuell mobbing” --> finns på riktigt being - becoming -> hur positionerar vi barn? intersektionell analys om denna presentation: Mobbning (etc.) kan ni. Dunkels bra problematisering av s.k. e-mobbning (virtuell? finns inte?). Jag; skapa perspektiv på ungas bruk av digitala medier - dels teori, dels empiri (där det förra bygger på det senare). Där jag kommer att problematisera frågan om tillträde, om diskriminering - inte minst via genus.inspirerade kritiska analyser. Jag vill skapa grund för reflektion. Med fokus på barns villkor, utifrån en respekt för barns/ungas världar/erfarenheter/handlande.