Barn, internet och könsroller - hur barn konstruerar genus i onlinemiljöer
•
0 gostou•567 visualizações
Föreläsning Folkuniversitetet/Örebro universitet 3 februari 2010.
Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Destaque
Destaque (13)
Semelhante a Barn, internet och könsroller - hur barn konstruerar genus i onlinemiljöer
Semelhante a Barn, internet och könsroller - hur barn konstruerar genus i onlinemiljöer (20)
Mais de patrik hernwall
Mais de patrik hernwall (13)
Barn, internet och könsroller - hur barn konstruerar genus i onlinemiljöer
- 1. Barn, internet och könsroller — hur barn konstruerar genus i onlinemiljöer En föreläsning för Folkuniversitetet på Örebro universitet i februari 2010 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
- 2. vem är du?
- 3. Online identitet “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
- 4. Online identitet • “Vem är du?” “children meet a • Text, bild, ljud, video, etc. • Offentlig privat cultural pluralism, that constantly och privat offentligt • “Body-self” • Den fysiska kroppen behöver inte vara närvarande challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
- 5. Online identitet “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
- 6. the.GTO.project http://mt.sh.se/gto Konstruktion och normalisering av genus bland unga i Estland och Sverige • hur uttrycks och normaliseras genus online bland unga? • vilken betydelse har konstruktionen av genus online bland unga i deras vardag? • hur använder unga medietekniska redskap vid gestaltning av den egna personen?
- 8. Gender Tweens Online ✴ Genus som en social och kulturell konstruktion ✴ Intersektionell teori
- 10. Gender Tweens Online ✴ 10 till 14 år ✴ Barndomssociologi v2.0
- 12. Gender Tweens Online ✴ Cyborgaren ✴ Identitetsturism
- 13. Nät-generationen
- 14. Nät-generationen • vuxit upp med digitala medier • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator-användare) • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • web 2.0
- 16. We think
- 19. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
- 20. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
- 21. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
- 22. Hotbilder 1
- 23. Hotbilder 1
- 24. Hotbilder 1
- 25. Hotbilder 1
- 26. Hotbilder 2
- 27. Hotbilder 2
- 28. Hotbilder 2
- 29. Hotbilder 2
- 31. Beauty kit
- 32. Cybertypes Lisa Nakamura, 2002 “machines that offer identity prostheses to redress the burdens of physical “handicaps” such as age, gender, and race produce cybertypes that look remarkably like racial and gender stereotypes”
- 33. Cybertypes Lisa Nakamura, 2002 “machines that offer identity prostheses to redress the burdens of physical “handicaps” such as age, gender, and race produce cybertypes that look remarkably like racial and gender stereotypes”
- 34. Vara uppkopplad
- 35. Vara uppkopplad ✴ Innehållsproducenter [Jenkins, 2006] ✴ Manlig blick [Mulvey, 1975]
- 36. tweens skapar genus online
- 37. tweens skapar genus online ✴ Tekniken som ett erbjudande
- 38. tweens skapar genus online ✴ Tekniken som ett erbjudande ✴ uttrycka min röst
- 39. tweens skapar genus online ✴ Tekniken som ett erbjudande ✴ uttrycka min röst ✴ privatpublikt rum
- 40. lite statistik
- 41. lite statistik registrerade 1.307.630 384.417 användare tweens ~ 220.000 133.941 [10-14 years old] [10-16 years old] besökare 20.11.09 48.016 7.264 kl 22.50 antalet bilder 265.065.849 2.405.107 nya bilder/dag 300–500.000 5.000
- 44. Konstruktion och normalisering av genus
- 45. Identitetens spänningsfält te r kn ltu ik ku identitet kropp
- 46. Digitala klyftor
- 47. Digitala klyftor • Heteronormativa västerländska värderingar • Att ta i anspråk = makt
- 48. Det sociala livets nya tid-rum
- 49. Det sociala livets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent
- 50. Det sociala livets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier
- 51. Det sociala livets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser
- 52. Det sociala livets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
- 53. Barn, internet och könsroller — hur barn konstruerar genus i onlinemiljöer En föreläsning för Folkuniversitetet på Örebro universitet i februari 2010 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
- 54. Barn, internet och könsroller — hur barn konstruerar genus i onlinemiljöer En föreläsning för Folkuniversitetet på Örebro universitet i februari 2010 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
Notas do Editor
- docent i ped & mt SH f-lärare + FilDr Pedagogik två fo.projekt - gemensamt; förstå barns och ungas villkor i mediesamhället (a) genus online (b) ungas digitala kompetens blir nog inte så mkt svar; snarare visa på frågor - om inte annat, så är vi mitt uppe i ett fo.projekt
- projektet, och presentationen, tar sin början här .. vi konstruerar oss själva, i intersektioner, i relationer, i makt -- genom vår vardag, i våra medier vi förväntas skapa oss själva - medier, speglar, mode, modifitkationer, smink, biggest looser, plastikkirurgi, xenotransplantationer --- och medier som påverkar oss, och teknik som förändrar oss, implantat, cyborgen vad betyder det för unga att växa upp här? när kroppens gränser är flytande och förhandlingsbara, vi är mjukvara och utbytbara, där tatuering och piercing blivit ett mode? ==> vad är det första vi frågar barn: vad heter du? hur gammal är du? vad skall du bli när du blir stor? Och i populärkulturen; vem är du? vem skall du bli?
- förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer. 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer. 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer. 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer. 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer. 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- peter steiner 1993 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument] 2. multimodalitet 3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?] 4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !! 5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
- * ett projekt, i samarbete med en inst. i Estland, som handlar om hur unga barn konstruerar könsroller på internet. Och då fr.a. via bilder - ex. bilddagboken. --> hur de skapar genusrelaterade identiteter i onlinemiljöerna -- men också hur detta är sammanflätat med deras hela livsvärld ::: vi söker alltså se relationen mellan inte bara on- och offline, utan också mellan deras livsvärld (det ungdomskulturell) och de värderingar och normer som råder i deras samtid [fotografera sig i spegeln ...] handlar om hur unga bygger relationer online : en central arena för identitetsskapande : här med fokus på genuskonstruktioner : privat/offentligt utmanas --> kan prata en förmiddag om det .... jobbar f.n. med två delstudier; intervjuer och bilder. Det senare är vad jag fr.a. kommer att ta upp i kvällens föreläsning. Men också ge det ett teoretiskt perspektiv eller sammanhang. Och samtidigt söka visa att deras skapande, och normaliserande, av genus/könsroller är en spegling av den kultur och den värld de lever i. I en mening visar de en spegel för oss, där vi kan se oss själva. Fr.a. förstå utifrån deras/de ungas perspektiv. Vi är alltså inte intresserade av ev. faror eller hot; det är så många andra som gör det :) * se de värden som de ser, se de möjligheter de ser, etc. --> min övertygelse är att om vi skall kunna stötta barn och unga, behöver ta deras röster och erfarenheter på allvar. Att inte moralisera. Vilket inte betyder att vi frånsäger oss ansvaret som stödjande och sannolikt även fostrande vuxna. Men det betyder inte att vi förstår deras värld. --> emancipatorisk/frigörande ambition!
- Gender is understood as a cultural construction based on social processes, where intersectionalist theories are observant on how different value systems intersect and position the subject in a web of heteronormative structures. What we pay special attention to in this respect, is categories such as gender, sexuality, class, family background, and age, but also how media access/digital literacy can become an important intersecting category. * barn är i en underordnad position; bara se på skolan ... - men också att det finns maktrelationer/maktordningar mellan grupper av barn, och mellan individer. Dessa samverkar, eller skapar intersektioner av maktordningar - och vi är intresserade av att titta på detta, och inte s.a.s. "bara" genus (pojkar vs flickor). Eller: skall vi förstå genusrollerna, måste vi förstå hur dessa är sammanflätade med heteronormativa värderingar och maktstrukturer.
- Gender is understood as a cultural construction based on social processes, where intersectionalist theories are observant on how different value systems intersect and position the subject in a web of heteronormative structures. What we pay special attention to in this respect, is categories such as gender, sexuality, class, family background, and age, but also how media access/digital literacy can become an important intersecting category. * barn är i en underordnad position; bara se på skolan ... - men också att det finns maktrelationer/maktordningar mellan grupper av barn, och mellan individer. Dessa samverkar, eller skapar intersektioner av maktordningar - och vi är intresserade av att titta på detta, och inte s.a.s. "bara" genus (pojkar vs flickor). Eller: skall vi förstå genusrollerna, måste vi förstå hur dessa är sammanflätade med heteronormativa värderingar och maktstrukturer.
- understand cond. of children/young p: Prout --> The Tweens concept is not just an age category, or a statement on young people as active/competent consumers. Recent developments within childhood sociology (Prout 2005) take infleunce from i.e. the Harawayian cyborg concept, arguing that the dualistic division between being and becoming has become outdated, as we as humans are moving between these two positions, regardless of our age. The construction of an online identity or an avatar, regardless of it being “true” to the physical person or not, is constructed in relation to the physical person and her own experiences. childhood --> [Prout --> Haraway/Nakamura]
- understand cond. of children/young p: Prout --> The Tweens concept is not just an age category, or a statement on young people as active/competent consumers. Recent developments within childhood sociology (Prout 2005) take infleunce from i.e. the Harawayian cyborg concept, arguing that the dualistic division between being and becoming has become outdated, as we as humans are moving between these two positions, regardless of our age. The construction of an online identity or an avatar, regardless of it being “true” to the physical person or not, is constructed in relation to the physical person and her own experiences. childhood --> [Prout --> Haraway/Nakamura]
- Hence, on- and off-line are dimensions of one world of experiences, rather than being separated from each other. To be on-line shall not be understood as being disconnected from the real world, rather on-line arenas are inseparable intertwined with the real world. The cyborg citizen, the subject whos conditions are intertwined with the technology/technological development. This is in line with socio-cultural theories, where tools are extensions of our consiousness ... Identity, this multifaceted and nomadic process, is constantly challenged in SNS practice; ”who are you?” challenge the subject to reflect, to construct, or to name her/himself. Age, gender, name. But, as Lisa Nakamura shows, this is not a process separated from the body or the culture - the same stereotypes - or cybertypes - are prominent. But, this is our main question, how is this happening, with tweens, where SNS is an important arena in their everyday life. Looking at the images they publish on SNS (and bloggs); what can it tell us on (a) their life world situation, and on a more generel level (b) contemporary gender hierarchies and structures. Since the mid 1990s, the social environments of the online world of the internet has developed from text-based to more graphical online communities, not seldom with ten of thousand, if not hundred of thousand, users. Today, with the all the more widespread distribution of the internet, the use of SNS has become intertwined with an everyday practice. The media user of the second media age has thus become a content producer in a participatory media culture, who is able to move between what earlier often where considered distinct roles of consumer and producer.
- Hence, on- and off-line are dimensions of one world of experiences, rather than being separated from each other. To be on-line shall not be understood as being disconnected from the real world, rather on-line arenas are inseparable intertwined with the real world. The cyborg citizen, the subject whos conditions are intertwined with the technology/technological development. This is in line with socio-cultural theories, where tools are extensions of our consiousness ... Identity, this multifaceted and nomadic process, is constantly challenged in SNS practice; ”who are you?” challenge the subject to reflect, to construct, or to name her/himself. Age, gender, name. But, as Lisa Nakamura shows, this is not a process separated from the body or the culture - the same stereotypes - or cybertypes - are prominent. But, this is our main question, how is this happening, with tweens, where SNS is an important arena in their everyday life. Looking at the images they publish on SNS (and bloggs); what can it tell us on (a) their life world situation, and on a more generel level (b) contemporary gender hierarchies and structures. Since the mid 1990s, the social environments of the online world of the internet has developed from text-based to more graphical online communities, not seldom with ten of thousand, if not hundred of thousand, users. Today, with the all the more widespread distribution of the internet, the use of SNS has become intertwined with an everyday practice. The media user of the second media age has thus become a content producer in a participatory media culture, who is able to move between what earlier often where considered distinct roles of consumer and producer.
- det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken hade en mobiltelefon istället för en skallra spela spel på bolibompa, innan de spelat fia de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ... --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär] --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
- det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken hade en mobiltelefon istället för en skallra spela spel på bolibompa, innan de spelat fia de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ... --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär] --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
- det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken hade en mobiltelefon istället för en skallra spela spel på bolibompa, innan de spelat fia de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ... --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär] --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
- det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken hade en mobiltelefon istället för en skallra spela spel på bolibompa, innan de spelat fia de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ... --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär] --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
- det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken hade en mobiltelefon istället för en skallra spela spel på bolibompa, innan de spelat fia de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ... --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär] --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
- det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken hade en mobiltelefon istället för en skallra spela spel på bolibompa, innan de spelat fia de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ... --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär] --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
- Pedró Hur påverkar digital media: - utvecklandet av kognitiva färdigheter? - sociala värderingar och livsstil? - förväntningar på lärande (learning expectations)? - läromål? /educational achievements McFarlane: Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta? --> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Björklund) --> examinationsformerna viktiga Förstår inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus JILK: elektromagnetisk fält - lite vi ser, av vad man kan se Vi är så fokuserade på objekten, att vi glömmer/inte ser relationen däremellan. Skolan ≠ inte en plats för funktioner Skolan = plats för relationer RUDD/futurelab: Skolans arkitektur ≈ fängelse Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!) McFarlane skolan tenderar att fokusera på att lära ut fakta och “kunskaper” som har liten relevans för livet utanför skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
- Sedan mitten av 1990-talet har Internets sociala arenor alltmer kommit att bestå av s.k. communities, med inte sällan flera tio-tusentals användare. Med denna utbredning av Internet, har bruket av communities blivit alltmer sammanvävda med en vardaglig praktik (Hernwall, et.al, 2005; Bakardjieva, 2005; Tapscott, 1998, Buckingham & Willett, 2006). Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som konsument och producent (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). ---------------------- lägga till genus [metafor ”makt”/strukturer]
- [klick] Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus? egna exempel på “Könad” teknik?! börja med mobiltelefoner ... bygger på en dualistisk tanke, ett sätt att ordna världen i motsatser - vi säger ju till och med att vi förstår via frånvaro, det icke närvarande kvinna; icke man färgad; icke vit osv -- fundera på vilka motsatser du själv använder!
- [klick] Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus? egna exempel på “Könad” teknik?! börja med mobiltelefoner ... att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga: vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder? färg - position - tjocklek - ... Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze” --> blickriktningar, positioner, etc etc Jfr Skola - fritid Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek) Finkultur - populärkultur Borgerligt - ?? Sherman: masked (not the whole image) --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG” >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples: In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console? But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X] The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman. Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
- [klick] Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus? egna exempel på “Könad” teknik?! börja med mobiltelefoner ... att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga: vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder? färg - position - tjocklek - ... Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze” --> blickriktningar, positioner, etc etc Jfr Skola - fritid Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek) Finkultur - populärkultur Borgerligt - ?? Sherman: masked (not the whole image) --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG” >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples: In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console? But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X] The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman. Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
- [klick] Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus? egna exempel på “Könad” teknik?! börja med mobiltelefoner ... att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga: vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder? färg - position - tjocklek - ... Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze” --> blickriktningar, positioner, etc etc Jfr Skola - fritid Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek) Finkultur - populärkultur Borgerligt - ?? Sherman: masked (not the whole image) --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG” >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples: In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console? But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X] The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman. Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
- [klick] Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus? egna exempel på “Könad” teknik?! börja med mobiltelefoner ... att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga: vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder? färg - position - tjocklek - ... Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze” --> blickriktningar, positioner, etc etc Jfr Skola - fritid Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek) Finkultur - populärkultur Borgerligt - ?? Sherman: masked (not the whole image) --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG” >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples: In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console? But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X] The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman. Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
- [klick] Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus? egna exempel på “Könad” teknik?! börja med mobiltelefoner ... att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga: vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder? färg - position - tjocklek - ... Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze” --> blickriktningar, positioner, etc etc Jfr Skola - fritid Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek) Finkultur - populärkultur Borgerligt - ?? Sherman: masked (not the whole image) --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG” >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples: In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console? But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X] The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman. Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
- [klick] hotbilder 1 -- media som något ont i. motljus (svälja, suga ut/in, passiv), det passiva barnet ii. det hotfulla innehållet, som tar kontrollen över det passiva/sårbara men också det onda barnet [jfr en förmodade påverkan som Marilyn Manson har - på alla barn som lyssnar -- eller som går i skolan??] iii. det inkompetenta barnet, som inte kan göra rätt val
- [klick] hotbilder 1 -- media som något ont i. motljus (svälja, suga ut/in, passiv), det passiva barnet ii. det hotfulla innehållet, som tar kontrollen över det passiva/sårbara men också det onda barnet [jfr en förmodade påverkan som Marilyn Manson har - på alla barn som lyssnar -- eller som går i skolan??] iii. det inkompetenta barnet, som inte kan göra rätt val
- [klick] hotbilder 1 -- media som något ont i. motljus (svälja, suga ut/in, passiv), det passiva barnet ii. det hotfulla innehållet, som tar kontrollen över det passiva/sårbara men också det onda barnet [jfr en förmodade påverkan som Marilyn Manson har - på alla barn som lyssnar -- eller som går i skolan??] iii. det inkompetenta barnet, som inte kan göra rätt val
- [klick] hotbilder 2 i. skulle det lika gärna kunna vara ngn svensk dokusåpa? ii. stereotypt? om man lägger dessa två i en burk, skakar - vad får vi då? iii. talar väl för sig själv?
- [klick] hotbilder 2 i. skulle det lika gärna kunna vara ngn svensk dokusåpa? ii. stereotypt? om man lägger dessa två i en burk, skakar - vad får vi då? iii. talar väl för sig själv?
- [klick] hotbilder 2 i. skulle det lika gärna kunna vara ngn svensk dokusåpa? ii. stereotypt? om man lägger dessa två i en burk, skakar - vad får vi då? iii. talar väl för sig själv?
- [klick] för den tänkande/kognitiva varelsen, är det en och samma mentala kapaciteter som tolkar intryck, alldeles oavsett var dessa kommer ifrån på tal om dualismer; verkligt - virtuellt och på tal om verklighet; en verklighet där vi inte bara kan utan också förväntas modifiera oss själva --> [klick]
- igen; ett stereotypt tänkande, som leder till upprätthållande av en könsmaktsordning - vilket är ett kollektivt ansvar vad sker då i en kroppslös miljö som internet?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005) Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder men innan dess; låt oss titta på snyggast! ==> bilderna förstudien jfr med de andra bilderna jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
- summera, innan vi går vidare till egna data/fynd: Laura Mulvey - film studies - the position of the camera - a cultural way of seeing/understanding/maintaining heteronormative power structures --> positions both the subject as an object, and the onlooker --> media influence - media has changed (Susan Bordo, empire) Henry Jenkins - media theory [one of many] - that the media user is a active participator [Poster, Bolter & Grusin, Tapscott etc.] - implicate that digital media is very different from traditional media [you all know this] - from watching TV to computer user meeting between these two ... new ways of doing the familiar? new agencies? new normalities - new gazes? M Mead - co/pre-figurative cultures? male g: metafor - vi ”bevakar” alla varandra, en del av ungdomskulturen, värderande
- summera, innan vi går vidare till egna data/fynd: Laura Mulvey - film studies - the position of the camera - a cultural way of seeing/understanding/maintaining heteronormative power structures --> positions both the subject as an object, and the onlooker --> media influence - media has changed (Susan Bordo, empire) Henry Jenkins - media theory [one of many] - that the media user is a active participator [Poster, Bolter & Grusin, Tapscott etc.] - implicate that digital media is very different from traditional media [you all know this] - from watching TV to computer user meeting between these two ... new ways of doing the familiar? new agencies? new normalities - new gazes? M Mead - co/pre-figurative cultures? male g: metafor - vi ”bevakar” alla varandra, en del av ungdomskulturen, värderande
- 2 tech. communities -> understand gender constr./processes among tweens? the two categories; grown out of the material -- illustrated with some images; but as every image is very complex, and there is so many more dimensions of each image, these are illustrations of THEMES.
- 2 tech. communities -> understand gender constr./processes among tweens? the two categories; grown out of the material -- illustrated with some images; but as every image is very complex, and there is so many more dimensions of each image, these are illustrations of THEMES.
- 2 tech. communities -> understand gender constr./processes among tweens? the two categories; grown out of the material -- illustrated with some images; but as every image is very complex, and there is so many more dimensions of each image, these are illustrations of THEMES.
- rate. - only estonian youth SNS BDB - one of 3-5 big youth SNS in Sweden (Lunarstorm, Playahead, Apberget) reg. user / population [some may have more than one account, and some are from/live in other countries] pop. EE=1.338.000 [28%] SE=9.325.000 [14%] tweens: 1/3 in rate -- whereas 1/6 (16%) on BDB -- and so on BDB: app. 200 images/user -- we do not have the numbers for rate, but app 10 images user observera; att på rate måste en administratör godkänna bilderna, men också att bilderna inte får manipuleras, inga reklambilder, etc. På BDB är det i stort fritt fram ...
- rate. - only estonian youth SNS BDB - one of 3-5 big youth SNS in Sweden (Lunarstorm, Playahead, Apberget) reg. user / population [some may have more than one account, and some are from/live in other countries] pop. EE=1.338.000 [28%] SE=9.325.000 [14%] tweens: 1/3 in rate -- whereas 1/6 (16%) on BDB -- and so on BDB: app. 200 images/user -- we do not have the numbers for rate, but app 10 images user observera; att på rate måste en administratör godkänna bilderna, men också att bilderna inte får manipuleras, inga reklambilder, etc. På BDB är det i stort fritt fram ...
- rate. - only estonian youth SNS BDB - one of 3-5 big youth SNS in Sweden (Lunarstorm, Playahead, Apberget) reg. user / population [some may have more than one account, and some are from/live in other countries] pop. EE=1.338.000 [28%] SE=9.325.000 [14%] tweens: 1/3 in rate -- whereas 1/6 (16%) on BDB -- and so on BDB: app. 200 images/user -- we do not have the numbers for rate, but app 10 images user observera; att på rate måste en administratör godkänna bilderna, men också att bilderna inte får manipuleras, inga reklambilder, etc. På BDB är det i stort fritt fram ...
- rate. - only estonian youth SNS BDB - one of 3-5 big youth SNS in Sweden (Lunarstorm, Playahead, Apberget) reg. user / population [some may have more than one account, and some are from/live in other countries] pop. EE=1.338.000 [28%] SE=9.325.000 [14%] tweens: 1/3 in rate -- whereas 1/6 (16%) on BDB -- and so on BDB: app. 200 images/user -- we do not have the numbers for rate, but app 10 images user observera; att på rate måste en administratör godkänna bilderna, men också att bilderna inte får manipuleras, inga reklambilder, etc. På BDB är det i stort fritt fram ...
- rate. - only estonian youth SNS BDB - one of 3-5 big youth SNS in Sweden (Lunarstorm, Playahead, Apberget) reg. user / population [some may have more than one account, and some are from/live in other countries] pop. EE=1.338.000 [28%] SE=9.325.000 [14%] tweens: 1/3 in rate -- whereas 1/6 (16%) on BDB -- and so on BDB: app. 200 images/user -- we do not have the numbers for rate, but app 10 images user observera; att på rate måste en administratör godkänna bilderna, men också att bilderna inte får manipuleras, inga reklambilder, etc. På BDB är det i stort fritt fram ...
- rate. - only estonian youth SNS BDB - one of 3-5 big youth SNS in Sweden (Lunarstorm, Playahead, Apberget) reg. user / population [some may have more than one account, and some are from/live in other countries] pop. EE=1.338.000 [28%] SE=9.325.000 [14%] tweens: 1/3 in rate -- whereas 1/6 (16%) on BDB -- and so on BDB: app. 200 images/user -- we do not have the numbers for rate, but app 10 images user observera; att på rate måste en administratör godkänna bilderna, men också att bilderna inte får manipuleras, inga reklambilder, etc. På BDB är det i stort fritt fram ...
- rate. - only estonian youth SNS BDB - one of 3-5 big youth SNS in Sweden (Lunarstorm, Playahead, Apberget) reg. user / population [some may have more than one account, and some are from/live in other countries] pop. EE=1.338.000 [28%] SE=9.325.000 [14%] tweens: 1/3 in rate -- whereas 1/6 (16%) on BDB -- and so on BDB: app. 200 images/user -- we do not have the numbers for rate, but app 10 images user observera; att på rate måste en administratör godkänna bilderna, men också att bilderna inte får manipuleras, inga reklambilder, etc. På BDB är det i stort fritt fram ...
- rate. - only estonian youth SNS BDB - one of 3-5 big youth SNS in Sweden (Lunarstorm, Playahead, Apberget) reg. user / population [some may have more than one account, and some are from/live in other countries] pop. EE=1.338.000 [28%] SE=9.325.000 [14%] tweens: 1/3 in rate -- whereas 1/6 (16%) on BDB -- and so on BDB: app. 200 images/user -- we do not have the numbers for rate, but app 10 images user observera; att på rate måste en administratör godkänna bilderna, men också att bilderna inte får manipuleras, inga reklambilder, etc. På BDB är det i stort fritt fram ...
- The privatepublic room is a place challenging the dualistic notion of private and public. Susan Bordo discusses this in her ”The empire of images”, as what has been considered the private sphere becomes public. And also, with the new media situation, that the public is all the more accesible/private. Privatepublic is thus a fusion, of two concepts (dualistically understood?), but also of two cultural spheres. For tweens, being used with internet and blogs, and also with docusoaps like Survivor/Expedition Robinson, Big Brother, (American) Idol, being public is not in opposition with the private. But also, that the public sphere is those who they imagine will see the images - which often are a rather limited group of people. For a group 14 y old girls, 40 visitors at the personal blog is worthy of respect. [click] xxxxxxxxxxxxx , and trying to create an illusion (or point to the opposite) to be taken on the fly. The private room, exemplified here by the bathroom, becomes a public arena for reflection when published on a SNS. Not only are these self-representational images created in accepted private spaces (that might as well be public arenas), but they can also be created in the outside public world, in playgrounds, in the living room, where the visual reflection of the self and the presentation of the self adds to the creation of being a private space in the more traditional sense. The Privatepublic Rooms creates and allows reflection about norms, values, popular cultures, and not least the creation of gender and other social identities.
- The local construction -- illustrating how complex the comparison is, but also what is local? How it is constructed - and intertwined with the possibilites as experienced by the subject. The theme Creating my Voice is built around the possibilities and limitations that digital environments provide for the expression and creation of self-reflection/-presentation, and provides the “own voice” or position, to express itself. This is, for example, done through self-positioning, experimentation with poses and positions that departs from gender structures/gendered expressions, and also produces a normalization of (traditional/new) gender positions. This self-positioning can also be illustrated through the manipulation of images, by playfully trying out different modes of expression. But we wait with that for a few seconds: Lets start with rate.ee, where all images has to be approved - and where no manipulation of the images are alloved. [click] Through various post-production techniques, technology also creates the possibility to try the out the technological capital that tweens maintain, as “natives of the net”, in relation to the self-reflection that these arenas offer. [click] xxxxxxxxxxxxx The theme Creating my Voice is built around the possibilities and limitations that digital environments provide for the expression and creation of self-reflection/-presentation, and provides the “own voice” or position, to express itself. This is, for example, done through self-positioning, experimentation with poses and positions that either produces a normalization of gender constructions, or departs from them. This self-positioning can also be illustrated through the manipulation of images, by playfully try on various forms of expressions. Here, technology and the digital environments have obvious consequences. There are possibilities to explore the physical form, and test this experiment against the culture created in online environments. Through various post-production techniques, technology also creates the possibility to try the out the technological capital that tweens maintain, as “natives of the net”, in relation to the self-reflection that these arenas offer.
- fortsatt stereotypt ...
- Genom att ta i anspråk digitala medier, som t.ex. SNS, i den egna vardagen skapas nya rum för individens handling och meningsskapande. Den digitala tekniken blir en resurs, där individen i sitt aktiva deltagande är innehållsproducent både i den betydelse som Jenkins (2006) lägger i begreppet (skapare av innehåll på ex. youtube). Men också som en plats för skapandet av en person eller avatar, där denna identitets innehåll eller karakteristika är uttryck för individens (medvetna eller inte) självreflektion. Den samtida hyperkomplexa globala kulturen med dess förväntningar om personlighet, krav på självmedvetenhet och önskan om särdrag är samtidigt inspiration och kravställare. I denna process av identitetsskapande är en av individens viktigaste resurser den egna kroppen, denna modifierbara ”biologiska skinnpåse” (Clark, 2003). Identiteten skall här förstås som en mångfacetterad, relationsmässig och situationsbunden (Hall, 1996) icke-stabil och nomadisk konstruktion (Braidotti, 1994). Identiteten, konstruerad i en social praktik, är därmed den del av självet som är tillgänglig för andra och som är framträdande i ett visst sammanhang. Identitetsskapandet sker, i detta perspektiv, i spänningsfältet mellan kropp, kultur och teknik. Detta skulle kunna illustreras som: under utveckling!!
- ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva! Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det. Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk. viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL. heteronormativt: man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan. Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter. Tekniken kan också överskrida andra klyftor. Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar. H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram. hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?
- ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva! Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det. Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk. viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL. heteronormativt: man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan. Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter. Tekniken kan också överskrida andra klyftor. Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar. H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram. hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?
- [klick - ALLA] många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- [klick - ALLA] många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- [klick - ALLA] många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- [klick - ALLA] många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- [klick - ALLA] många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är * vem jag är [vilken IDENTITET skall jag konstruera? vem vill jag framstå SOM? hur gör jag för att skapa INTRESSE och LEGITIMITET/TROVÄRDIGHET kring det jag säger?] OBS: Slideshare * varför fältet intresserar mig * och vad jag gör idag: jfr Friends: mobbing finns inte - kränkande behandling --> e-mobbing demoniserar “Virtuell mobbing” --> finns på riktigt being - becoming -> hur positionerar vi barn? intersektionell analys om denna presentation: Mobbning (etc.) kan ni. Dunkels bra problematisering av s.k. e-mobbning (virtuell? finns inte?). Jag; skapa perspektiv på ungas bruk av digitala medier - dels teori, dels empiri (där det förra bygger på det senare). Där jag kommer att problematisera frågan om tillträde, om diskriminering - inte minst via genus.inspirerade kritiska analyser. Jag vill skapa grund för reflektion. Med fokus på barns villkor, utifrån en respekt för barns/ungas världar/erfarenheter/handlande.