1. Vad ar materia?

2. Allt som väger och tar plats.

3. OBS!:
Något som tar plats.
Kan mäta hur mycket plats den tar eller
väga.
Materia kan inte försvinna eller
nyskapas, endast omvandlas.

4. Ge exempel på något som är inte materia

5. Vad menas med ett grundämne?
.

6. Ett ämne som består av en enda sorts atomer

7. Vilka grundämnen känner du igen?
Du har bra kunskaper om du känner till
15 grundämnen.

8. Vad menas med en kemisk förening?

9. Ett ämne som består av två eller flera sorters atomer.

10. Vad ar densitet?
• Detsamma som täthet. För att kunna
jämföra, beräknar man hur många
kilogram 1 dm3 väger eller hur många
gram 1 cm3 väger.

11. Volym: Hur mycket plats materia (föremålet) tar.
För att få fram volymen av lådan till höger tar man:
längden bredden höjden = l b h.⋅ ⋅ ⋅ ⋅
Enhet: kubik: centimeter/decimeter/meter (cm3/dm3/m3)
Det är viktigt att man använder samma enhet hela vägen!
Om det står i uppgiften att sidorna är: l = 4 cm, b = 2 cm, h =1 cm blir volymen
av lådan följande: 4 2 1=8 cm3.⋅ ⋅

12. Oregelbundna föremål: Då kan man använda ett
mätglas som är halvfullt med vatten. Lägger i föremålet
och kollar på vätskenivåökningen och jämför med
nivån innan föremålet lades i.

13. Vanliga enheter för volym:
1 Liter = 1 dm3 (kubikdecimeter) = 1000
cm3
1 Liter = 10 deciliter (dl) 1 Liter =100cl =
1000 Milliliter (ml) =

14. Materia kan vägas
När man väger ett föremål får man reda på dess vikt eller
massa. Vikt använder man för det mesta men massa då
man gör beräkningar inom fysiken.
Vanligaste enheten för massa är: 1 kilogram (kg).
Andra enheter som används ofta är: 1 gram (g) och 1 ton.
1 kg = 1000 g 1 ton = 1000 kg

15. Flyta eller sjunka?
Stenar sjunker och träbitar flyter
i vatten. Detta beror på de olika
föremålens
egenskaper som man
tillsammans kallar för densitet
(täthet).
Kan jämföra vad föremål
väger per dm3
(kubikdecimeter). (kan även
mäta
i cm3 eller m3.

16. Densitet = massan/ volym (p= m/V)
Densitet anges i antalet kg per dm3. (kg/dm3= kg per liter).
1dm3 trä väger ca 0,5 kg medan 1 dm3 järn väger ca 8kg.
Det som avgör om föremålet flyter är om vätskan väger mer eller
mindre per dm3

17. Vatten väger 1kg/dm3 = 1g/cm3 (Vatten väger 1kg per
liter) medan trä väger 0,5kg/dm3 och det är därför som trä
flyter i vatten medan järn sjunker.
Aluminium har densiteten 2,7 g /cm3 och järn har 7,9
g/cm3.

18. Om ett föremål flyter eller inte beror på tre saker:
1. Vilket ämne föremålet består av (tex trä, järn, koppar, bly)
2. Vilken form föremålet har (tex klot, låda) (En båt flyter pga
dess form fast den är gjord av järn)
3. Vilken vätska det är. (tex vatten, olja)

19. Föremål väger mindre i vatten då vattnet hjälper till att
lyfta föremålet. Man kan räkna ut hur mycket ett föremål
väger i vatten genom att ta reda på hur mycket vatten
som trängs undan av föremålet.
Detta kom greken Arkimedes fram till:

20. Arkimedes princip:
En vätskas lyftkraft på en kropp är lika stor
som den undanträngda vätskans
tyngd.

21. Andra egenskaper hos materia
Metaller (järn, koppar, silver, guld) har den
typiska egenskapen av metallglans.
Inom kemin delar man in ämnen i metaller
och icke-metaller.
Järn används för att tillverka stål.

22. Guld:
Används till smycken
och till
elektronikprodukter.
Leder elektricitet och
värme bra.
Järn:
Används för att t.ex.
tillverka stål.
En del golfklubbor
är gjorda av järn
Silver:
Används för
tillverkning av
alkaliska
batterier, speglar
och smycken.
Används för
framkallning av
fotofilm.

23. Hur känner man igen ämnen?
• Se (fast eller flytande).
• Känna hur hårt, mjukt eller segt ämnet är eller hur slät eller skrovlig ytan
är.
• Knacka på glas (Höra klangen) inte samma klang med glas gjorda av
plaster.
• Lukt och färg.
• Metallglans, metallerna har en viss glänsande yta som tex. ämnen koppar,
guld, silver och järn tydligt visar.
•

24. Löslighet
• Man kan kolla olika ämnen egenskaper om man
löser dem i olika ämnen tex. i vatten.
• Det finns vissa ämnen som inte kan lösa sig i vatten
tex. asfaltfläckar och oljefläckar och då använder man
förtunning eller lacknafta.
• Fast, flytande eller gas är de tre former ämnen kan
förekomma i.
För vatten innebär det: is (fast), flytande (vätska) och
vattenånga (gas).

25. Smältpunkt och kokpunkt
Varje ämne har sin speciella smältpunkt
och kokpunkt.

26. Smältpunkt, den temperatur då ämnet smälter.
Kokpunkt, den temperatur då ämnet övergår från flytande form till
gasform.
Man kan använda denna information om de olika ämnen då man
skall sortera
sopor/återvinna

27. Ledningsförmåga
Metaller är bra värme- och elledare. Ämnen som leder
elektricitet bra kallas elektriska ledare. Dit hör
metallerna som tex koppar och guld.
Ämnen som leder dåligt kallas isolatorer och det är tex
plast, trä, glas, porslin och gummi. Det finns dock
experiment med ledande plaster.

28. Magnetiska egenskaper
Metaller som järn och nickel har
magnetiska egenskaper.
Använder sig av detta när man tex sorterar
skrot.

29. Att blanda ämnen

30. Lösningar
När ett ämne löser sig i en annan vätska tex socker i vatten har vi fått en
lösning.
Sockerbitarna löses upp och vi kan inte se dem i glaset.
Te påsar fungerar på samma sätt att vatten löser upp ämnena och att de
fördelar sig jämt i vattnet.

31. Omättad och mättad lösning
Vill man lösa ett fast ämne i en vätska, går det snabbare om ämnet först
krossas
till ett fint pulver, som sedan rörs ned i vätskan.
Om man bara löser en liten mängd av ett ämne tex salt, får man en
utspädd
lösning. Fortsätter man hälla i mer av saltet, blir lösningen koncentrerad.
Om man kan lösa mer av ett ämne är lösningen omättad.
Kan man inte lösa mer av ämnet i vätskan säger man att lösningen är
mättad.
Det innebär att det oavsett hur mycket man rör om, får man en bottensats
av salt som inte löser sig.
Om man vill lösa mer av ett ämne i en lösning kan man värma lösningen.
Men när lösningen svalnar så återgår överskottet till bottensats igen.

32. Slamningar
En slamning är grumlig. Partiklar löser sig inte, utan de
faller till botten eller stiger upp på ytan. Ett bra exempel
på en slamning är kakao som man häller i vatten och
rör runt. Efter att man låtit blandningen stå en stund
faller partiklar ned på botten.

33. Emulsion
En emulsion påminner om en slamning fast det är två vätskor som
inte kan blanda sig i varandra. Om man försöker blanda en olja i
vatten tex matolja så kommer fettdropparna att sväva omkring i
vattnet utan att lösas upp. Om man vispar mycket kraftigt, finfördelas
oljan och dropparna synd tydligt. Efter en stund kommer dropparna
att flyta upp till ytan igen.

34. En emulsion är alltså en blandning av två
vätskor.
En vanlig emulsion som vi använder
dagligen är mjölk.

35. Olika lösningsmedel
Vatten
Vatten är det vanligaste lösningsmedlet.
Vatten är mycket viktigt för växter och levande varelser (tex människan).
Växterna får sin näring genom att rötterna, som fångar upp de lösta
näringsämnena i marken genom vattnet som finns där.

36. Andra ämnen som också löser sig i vatten
är alkohol.
En alkohol används till spolarvätskan till
bilens vindrutespolare.
Finns även en annan alkohol som används
på vintern och det är glykol.
Glykol hälls i bilens kylarvatten, så att
vattnet inte fryser och spränger sönder
bilens kylsystem.

37. Andra lösningsmedel
Då vissa målarfärger inte kan lösas i vatten så får man
använda sig av andra lösningsmedel som tex lacknafta,
aceton, förtunning, terpentin eller liknande.
Det är mycket viktigt med god ventilation vid användning
av dessa medel pga. de skadliga ångorna från ämnena.

38. Gaslösningar
Luft löser sig mycket lätt i vatten. Luften syns som små bubblor i vattnet och
innehåller alltså luft (syre).
När man vill ha kolsyrade drycker, tillsätter man gasen koldioxid under högt
tryck. Ju högre trycket är, desto mer koldioxid kan lösas i vattnet. När man
skruvar av korken av flaskan sjunker trycket i flaskan. Man ser då
att gasen går ur lösningen och det bildas små bubblor som stiger upp till ytan
Gaser löser sig lättare i vatten vid högt tryck och låg temperatur.

39. Legeringar
Ämnen som framställs genom sammansmältning av metaller kallas
legeringar.
Legeringar har bättre egenskaper än om ämnena hade varit var för sig.
De är starkare och mer motståndskraftiga.
En av de vanligaste legeringarna är rostfritt stål.
Rostfritt stål består av metallerna järn, krom och nickel.
Rostfritt stål används inom industrin för tillverkning av tex sjukvårdsinstrument
(skalpeller, knivar), rördetaljer m.m.
I hemmet använder med rostfritt stål till diskbänkar, kastruller och bestick.

40. Olika sätt att skilja ämnen
Sedimentering
Används vid våra reningsverk där man låter det förorenade vattnet passera
olika galler som tar bort de största föroreningarna. Sedan låter man vattnet
rinna till stora sedimenteringsbassänger. Här avskiljs små fasta partiklar
genom att de antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan.
Filtrering
Man häller den förorenade vätskan genom ett filter, liknande kaffebryggsfilter. I ett
sådant filter finns mycket små hål, porer, som släpper igenom vätskan men
stoppar de fasta partiklarna.
Det som passerat filtret kallas filtrat. För att rena dricksvatten använder man sig
av ett sandfilter. Detta består av ett tjockt lager sand, som finns på bottnen av en
bassäng.

41. Destillering
Om man vill få bort föroreningar som är lösta i en vätska så använder man sig
av destillering. Då man destillera vätskan hälls vätskan i en behållare och värms
upp så att den kokar. Ångan som bildas strömmar ut genom ett rör,
där den kyls ner och övergår till vätska igen. Man säger att ångan kondenserar.
Eftersom det destillerade vattnet saknar lösta eller uppsamlade ämnen så har
vattnet ingen smak.

42. Indunstning
Om man vill urskilja vatten och salt kan man låta vattnet med saltet stå i en
skål och vänta ut vattnet till att avdunsta. Detta kallas indunstning.
I stor skala låter man utvinna salt genom att stänga in saltvatten i bassänger,
saliner. Efter en tid har vattnet avdunstat och kvar finns saltet
som kan användas till matlagning m.m

43. Varför väger en liter av två olika
ämnen olika mycket?

44. • Materien har olika täthet.

45. Vad är det som ar ovanligt med
vatten?
• Bland annat ytspänningen som beror
på kraft mellan vattenmolekylerna.

46. Vad har vara solceller for samband
med Einstein?
• Einstein fick nobelpriset för den
fotoelektriska effekten, som vi nu
använder oss av i våra solceller.

47. Vatten
Två tredjedelar av Jordens yta tacks av vatten. Av 100 l
vatten ar 98 l saltvatten, 1,6 l ar bundet som is i
polarområden och glaciärer, 0,4 l ar markvatten och
grundvatten, varav det mesta är oåtkomligt. 4 ml finns i sjöar
och floder.
En vuxen människa innehåller 55–60 % vatten.
Sveriges 9 miljoner invånare har 180 km3 vatten om året att
använda. Det är lika mycket som 1/4 miljon islänningar eller
57 miljoner italienare har tillgäng till. Det ar 200 gånger mer
an vad Jordaniens 4 miljoner invånare kan utnyttja.
Källa: World Water Organisation.

48. Imma: När vattenånga från tex duschen träffar
den kalla spegeln kyls den ner
(vattenångan kondenserar) och det bildas små
vattendroppar – imma på spegeln.
Ingen materia försvinner vid tex bränder utan
atomerna sprids bara ut
över en större yta samt blir till andra ämnen.