En föreläsning /presentation om bibiioteksperspektivet på e-böcker för studenterna på kursen E-boksdesign och produktion. Elisabet Fornell och Anders Fredriksson http://webappl.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_course_page_1089ME

1. Biblioteksperspektivet
för e-böcker
Södertörns högskola
8 december 2011
8 december 2011
8 december 2011
8 december 2011
Elisabet Fornell
virtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek

2. När kommer boomen?

4. Förutsättningar
• Intresse
• Mediebärare
• Aktörer
• Vettiga format, epub 3
etc
• Rimlig svårighetsgrad

5. E-medier på bibliotek
• Forskningsbibliotek (universitet, högskolor
etc)
• Folkbibliotek
• (Specialbibliotek)

6. Kan man låna e-böcker?
• Rent tekniskt lånar man inte
• Egentligen en kopia
• Gör det biblioteken till fildelare?
• Tekniska begränsningar som ger tex 28
dagar ”lånetid”, tillgång

7. Forskningsbibliotek
• 75% av mediebudget digitala medier - främst e-tidskrifter,
men även e-böcker
• främst utländskt
• < 1000 svenska kursböcker
• dålig sök-> hittas inte
• ingen bra affärsmodell

8. Folkbibliotek: aktörer
• Elib - ägs av Bonnier, Norstedts,
Piratförlaget och Natur och Kultur
• Publit - samarbetar med Elib
• Förlagett - mediejukeboxen
• Ebrary
• Ebsco
• Overdrive?

9. Utlåningsmodeller
• Elib-modellen (utlåningsmodellen)
• Overdrive -förvärvsmodellen
• Big deals - prenumerationsmodellen
• Låntagarmodellen
• Spotifymodellen

10. Elib-modellen
• Nästan alla svenska
bibliotek+några nordiska
• Obegränsat antal utlån
• Kostnad (för biblioteket)
per utlån ca 20 kr
• Komplicerat ladda ner
• Biblioteken kan inte
förutse kostnader

11. Overdrive/förvärvsmod
ellen
• Som fysisk utlåning
• En licens/titel och
låntagare i taget
• Man får köa för digitala
böcker
• Aktörer: Overdrive,
Ebsco, MyiLibrary, Ebrary

12. Big deals
/prenumerationsmodell
• Årlig avgift för
biblioteket - baserat på
antal låntagare
• Tillgång till hela
beståndet
• Låna till flera samtidigt
• Bra för kurslitteratur
• Ebrary, MyiLibrary Ebsco

13. Låntagarmodellen
• Anglosaxisk modell
• Databas med boktitlar
• Låntagare väljer titel-
>biblioteket väljer köp
eller kortlån
• Begränsat antal lån
• Ebrary MyiLibrary EBL
Ebsco Overdrive

14. Spotifymodellen
• Ny spansk modell - juni
2011.
• Strömmande
• Gratis med reklam
• Betalversion utan reklam
• Appar för IOS och
Android

15. Andra länder: USA
• Kommit längst med e-
böcker
• Utlån via Overdrive och
förvärvsmodellen precis
som fysiska
• Amazon i samarbete
med Overdrive lån till
Kindle. 11000 bibliotek

16. Andra länder:
Storbritannien
• Också kommit långt
inom e-böcker (Kobo
erbjuder 2,2 miljoner
köp-titlar)
• 25% av kommunerna
lånar ut
• Vanligast med
låntagarmodellen

17. Andra länder: Danmark
• Ny modell testas sedan
oktober 2011
• eReolen (=e-bokhyllan)
• Kostar biblioteken14-
18DKK/lån
• Ungefär som Elib

18. Stockholms
stadsbibliotek, SSB
• 2001 försöksprojekt
med Elib och Nacka
• 20 kr/utlån
• Samma modell
fortfarande, börjar bli
ohållbar

19. E-utlåningen 2001-2011

20. Men...

21. Utlåningen på SSB 2010
1,3%!

23. Zlataneffekten

24. Problemområden
• På folkbiblioteken
• På forskningsbiblioteken
• Bokutgivningen i allmänhet

25. Folkbibliotek: problem
• Utbudet, bara 1,3% av SSB som ebok
• Kostnader: +100% sedan 2010
• Karens (från förlagen)
• 31% undanhålls
• DRM, begränsningar och tillgänglighet
• Inget urval, köps i paket
• Fria e-böcker hanteras inte alls

30. Folkbibliotek: problem
forts.
• Aktörerna står emot varandra
• Biblioteken missnöjda med dagens lösning, vill ha mer
flexibla lösningar
• Biblioteken vill erbjuda e-böcker med alla möjlighter
• Förlagen vill har fler begränsande Overdrive-lösningar
• Förlagen vill inte att folk vänjer sig vid att läsa e-böcker
gratis via biblioteken

31. Forskningsbiblioteken:
problem
• Olika plattformar, olika villkor: svårt hitta
lösningar för nedladdning, utskrifter
• Stora summor för avtal e-resurser,
samtidigt stor mängd tryckta böcker
• Inga strategier för svensk kurslitteratur
• Hur hantera fria medier?
• Hur lagra lärosätets eget material?

32. Bokutgivningen
• Få svenska titlar
• Liten efterfrågan, små marginaler -> liten
produktion
• Nya romaner ges ut men inte äldre
litteratur, den så kallade backlisten

33. Få titlar
• 10, 5 miljoner svensktalande och 4000 e-
bokstitlar
• 400 miljoner engelsktalande, 1 miljard
engelskläsande och 2,2 miljoner ebokstitlar

35. Vad gör vi åt det här?
• Utvecklar det digitala biblioteket
• Publicerar egna titlar
• Bidrar till opinionsbildning

38. Digitalisering
• Förlag - nya böcker
• Forskningsbibliotek
• Folkbibliotek, bara SSB
• Projekt Runeberg, Projekt Gutenberg
• Litteraturbanken
• Google book search

39. SSB:s egen utgivning

40. Egen e-boksproduktion
• Samarbete med Publit
• Skanning: 1000 kronor
• OCR-bearbetning, Epubformatering: 3500
kronor

41. Utlåningsformat

42. Epub vanligast, men
• Topp i oktober för e-böcker i pdf
• Tranströmereffekten
• 25 tryckta ex, 23 beställda
• 133 fysiska lån, 344 e-lån

44. Opinionsbildning
• Public service: uppdrag att vara en arena för
demokrati och medborgardeltagande
• Vad händer om man inte kan nå e-böckerna
hos oss för att förlagen inte vill?
• För tryckta svenska böcker finns
pliktleveranslagar: alla ska till KB
• Lagförslag om pliktleverans av e-material

47. Framtiden?
• Vad betyder detta för biblioteken? Ingen vet
• Medielandskapet förändras raskt för alla:
tidningar, tv, radio, bokbranschen, bibliotek
• Flera utredningar på gång, bland annat
litteraturutredningen
• E-boksutredningen klar i oktober 2011

48. E-boksutredningen
• Många frågor att lösa
• Saknas struktur för utveckling av e-boken
• Tekniken fortfarande ny, men det löser sig
• Tillgången till titlar problem
• Hur ska biblioteken tillgängliggöra fria e-
böcker
• KOns

49. E-boksutredningen tror
• Konsumenterna driver på ökat utbud
• Telecom-företag ger sig in på marknaden
• Ökad efterfrågan - > mer intressant
digitalisera äldre material
• Omfördelning av resurser från tryckt till e-
• Nya läromedel i skolan, online och e-
• Man hittar strategier för att hantera fria e-

50. E-boksutredningen
om struktur
om struktur
• Kritisk massa av titlar (backlist) viktigt
• Nya flexibla affärsmodeller behövs
• Standardformat och standardläsare behövs
• Bibliotekens roll ÄR viktig och måste
utformas (jfr bidrag till subventionerade
tidskriftslicenser 1998-2002)

51. E-boksutredningen
om struktur forts.
om struktur forts.
• Folkbiblioteken behöver struktureras om
och hitta ny roll
• Specialbibliotekens unika samlingar behöver
digitaliseras
• Utvecklingen av e-läromedel måste följas

52. Kungliga biblioteket
• Numera nytt uppdrag även folkbibliotek
• Kan skapa förutsättningar för möten
• Kan bidra med kompetens inom
konsortiebildning
• Kan stimulera digitalisering
• Kan tillhandahålla samlad katalo över e-
• Kan främja och samordna open access
publicering

53. • E-boksutredningen
Läsa mer
http://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/Eboksutredningen.pdff
• Pelle Snickars
http://www.svd.se/kultur/understrecket/biblioteken-sitter-fast-i-en-ravsax_6488902.svd
• http://www.kb.se/plikt/Eplikt/
• http://www.nytimes.com/2011/03/15/business/media/15libraries.html?_r=3&emc=eta1
• Biblioteksbladet sidan 25
http://www.biblioteksforeningen.org.test.levonline.com/bbl/bbl2010/Biblioteksbladet_nr10_2010.pdf
• http://www.dn.se/kultur-noje/staden-slapper-myrdals-verk
• Svensk bokhandeln nr 4, 2011. Ett uppslag finns att läsa på nätet:
http://www.mypaper.se/show/svb/show.asp?pid=345339750266619&page=18
• http://www.publit.se/cms/2010/12/17/e-bocker-pa-biblioteken-en-mojlig-dromlosning/
• http://www.svb.se/nyheter/bibliotek-satsar-p%C3%A5-digitala-b%C3%B6cker
• http://www.svd.se/kultur/litteratur/zlatanfebern-tar-alla-pengar_6683528.svd
• Rasmus Fleischer Boken och Biblioteket (i två volymer)
• http://www.svd.se/naringsliv/de-vill-fa-oss-att-lasa-digitalt_6486238.svd

54. Tack!
elisabet.fornell@stockholm.se
#geckolisa
biblioteket.se
bloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket