Västra Götalandsregionen (VGR), CSR Västsveriges huvudfinansiär, har under 2011/2012 låtit göra en utvärdering av föreningen. Resultatet hittas i denna rapport.
Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändring
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
1. Utvärderingsrapporter 2012:03
Regional utveckling
Utvärdering av Public
& Private Social
Responsibility Initiativ
- CSR Västsverige
Utvärderingen är genomförd av IM-gruppen
2.
3. Förord
Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som
syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Samtliga projekt och verksamheter som
medfinansieras av Västra Götalandsregionen följs upp genom regelmässig och
kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten
utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter och
projekt varje år.
CSR Västsverige är en ideell förening som bildades 2008. Föreningens medlemmar är
företag och organisationer i Västsverige som vill verka för ett ökat samhällsansvar i ett
globalt perspektiv. Målet med projektet är att bidra till en stärkt långsiktig regional
utvecklingskraft i ett hållbart samhälle.
Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur
föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas samt utifrån den inriktning som
var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på
projektets resultat och effekter samt belysa utvecklingsområden för verksamheten.
Utvärderarna lyfter att den struktur som CSR Västsverige har byggt upp förefaller
ändamålsenlig och lämpad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose.
Utvärderarna lyfter bland annat fram att föreningen bör överväga att bredda föreningens
verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Föreningen bör även
enligt utvärderarna prioritera upp frågan om medlemsvärvning.
Utvärderingen har genomförts av Jan Hedman vid IM-gruppen i Uppsala AB tillsammans
med Niklas Zandén, föreståndare för Centre for Business in Society på Handelshögskolan
vid Göteborgs Universitet. Västra Götalandsregionens kontaktperson är Monica
Emanuelsson.
Göteborg 2 maj 2012
Mats Granér
Chef Analys och uppföljning
Västra Götalandsregionen
5. Sammanfattning
Organisationen CSR Västsverige har under den aktuella perioden 2007 – 2011 utvecklats
från ett nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har
utvecklats mot fastare rutiner och börjar finna sin form.
Struktur
Föreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samt
en styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga
aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år.
Mindre grupper arbetar med särskilda frågor.
Den struktur som CSR-Västsverige byggt under den femårsperiod man varit verksam,
förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad för de ändamål som verksamheten har som
syfte att tillgodose.
En källa till bekymmer är medlemstillströmningen. Idag är man runt 120 medlemmar,
och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har föreningen
som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening prioritera upp
frågan om medlemsvärvning. Det finns även ett behov att förbättra medlemsregistret.
Praktik
Föreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (något
förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och
miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen i
föreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för
medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och
miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.”
Föreningens verksamheter är strukturerade i fyra områden: Lokal utveckling, Globalt
ansvar, Kunskap och kompetensutveckling, samt Kommunikation. En genomgång av
föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren ger enligt
utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom den ram
som anges av de styrande dokumenten.
Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika områden? Här
förekommer det skilda uppfattningar bland medlemmarna om huruvida miljöfrågan är
alltför dominerande i föreningens praktik. Företrädare för de sociala frågorna vill se en
uppväxling av dessa. Bilden är dock splittrad.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(5)
6. Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vi
notera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnande
verksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontor
samt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredje
noteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande.
Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Medlemmarna har
lyft fram följande aktiviteter: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR-
utbildning samt Frukostmöten. Många av svaren är emellertid av karaktären ”möten där
man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av
aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan
och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna.
Utfall
Har då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som bör
bedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som den
dominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar.
Nya nätverk lyfts också fram.
Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss in
på våra förslag.
Förslag
Vi föreslår att föreningens styrelse och medlemmar överväger att bredda föreningens
verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Vi argumenterar för att
detta skulle höja statusen på CSR-frågan och flytta denna från stabsfunktioner in i
kärnverksamheten. En affärsstrategisk breddning skulle kunna attrahera ytterligare
personer inom medlemsföretagen (tex. ingenjörer som arbetar med produktutveckling).
Föreningen skulle även bli mer unik i sitt erbjudande. Avslutningsvis tror vi att exempel
på hur CSR integrerats i affärsstrategi skulle kunna nyttjas av medlemsorganisationer-
nas/-företagens kontaktpersoner för att få större gehör för CSR-frågorna internt.
Vi föreslår vidare att Västra Götalandsregionen beslutar att delfinansiera föreningens
verksamhet för en period framöver.
Motiveringen för ett sådant verksamhetsstöd från regionen skulle kunna vara att
föreningens verksamhet till sin natur utgör ett angeläget samhällsintresse som ingen
fristående aktör är beredd att åta sig.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(6)
7. Det finns verksamhetsinriktad CSR-kompetens som är naturlig för kompetenta fria
konsulter – större och mindre – att erbjuda intresserade företag.
Men där finns också under överskådlig tid den mobiliserande, breda och
intresseväckande/undervisande rollen som ingen kommersiellt verkande konsult kommer
att axla, därför att den sannolikt inte är lönsam på kommersiella grunder. Rollen att
driva en förening för samhällsutveckling (både miljömässig och social) där samtliga
samhällssektorer finns representerade i samverkan är knappast kommersiellt intressant.
Vinsterna kommer att falla ut på lång sikt på ett samhälleligt plan och i de deltagande
företagen/organisationerna, men knappast naturligt hos den sammanhållande aktören.
Likväl krävs det en sammanhållande aktör om det ska hända något. Verksamheten kan
ses som en form av samhällelig infrastruktur som inte kommer till stånd utan offentlig
(del)finansiering.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(7)
11. 1.Inledning
PwC avger härmed rapport över uppdraget att utvärdera Public & Private Social
Responsability Initiative – CSR Västsverige.
Uppdraget är av uppdragsgivaren Västra Götalandsregionen definierat enligt följande:
Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur
föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas, samt utifrån den inriktning
som var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på
projektets resultat och effekter för medlemmarna (alltså inte effekten generellt).
Utvärderingen ska även belysa utvecklingsområden för verksamheten.
Mer konkret syftar utvärderingen på att visa på:
1. Måluppfyllelsen samt föreningens resultat och effekter
2. Genomförandet och organisationen av föreningen
Måluppfyllelsen ska bedömas utifrån ett antal mål för verksamheten 2011, som återfinns i
beslutet för 2011. Därutöver har bakåt i tiden förekommit ett antal mer eller tydliga
målsättningar, som också ska beaktas i utvärderingen.
Underlaget förväntas ge lärdomar inför framtida insatser inom aktuella områden.
Analysen/utvärderingen vänder sig till regionutvecklingsnämnden och –sekretariatet.
Uppdraget är utfört av jur.kand. Jan Hedman, PwC och ek.dr. Niklas Zandén, Göteborgs
universitet
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(11)
12. 2. Vad är CSR?
CSR, Corporate Social Responsibility, (på svenska företagens samhällsansvar) kallas
idén om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället - ur såväl ett ekonomiskt,
miljömässigt som socialt perspektiv utöver vad lagen kräver. Även begreppet hållbarhet
används alltmer för att understryka att det ekonomiska ansvarstagandet krävs för att
företagets samhällsansvar ska vara långsiktigt och integrerat i affärsmodellen.
Företag som frivilligt integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin affärsverksamhet
och i sitt agerande med sina intressenter, och tar ett större samhällsansvar än vad lagar
och förordningar kräver, kan sägas agera inom ramen för vad som normalt definieras som
CSR. En definition som självklart kan tillämpas i lika hög grad på verksamheter som drivs
i offentlig regi eller ideellt. Samhällsansvar är lika viktigt och handlar om samma frågor
oavsett om verksamheter bedrivs offentligt, privat eller ideellt.
Gemensamma karaktärsdrag i CSR arbete är:
• CSR som frivillig verksamhet som går längre än lagstadgade krav;
• Strävan att integrera sociala, miljömässiga och ekonomiska policies i den dagliga
verksamheten;
• Ambitionen att se CSR som en integrerad del i organisationens
managementstrategi.
De förväntade fördelarna för organisationer som arbetar aktivt med CSR är ett stärkt
varumärke, bättre tillgång till finansiering, friskare, tryggare och mer motiverade
medarbetare, förbättrad riskhantering, mer lojala kunder och ett förbättrat förtroende
från verksamhetens intressenter.
Historiskt sett har CSR setts som ett sätt att både ta ansvar och minimera risken för att
oegentligheter ska förekomma i företag. Idag ses CSR och hållbarhet i allt högre grad som
något som även kan bidra till ökad lönsamhet då det kan ses som ett sätt att minska
onödig förbrukning av såväl mänskliga, fysiska och ekonomiska resurser, och samtidigt
optimera användningen av de resurser man förfogar över. Allteftersom CSR spridits som
begrepp har det färgat av sig på andra organisationer och är inte längre något som är
unikt för företag, alla typer av organisationer kan arbeta med CSR.
CSR handlar således om att ta ansvar som sträcker sig längre än den egna organisationens
givna uppdrag och åtaganden.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(12)
13. 3. Bakgrund till uppdraget
2005 arrangerade Västra Götalandsregionen, i samverkan med Sverige 2000-institutet,
Equal projektet ”Advantage Göteborg”, Göteborgs Universitet samt CSR Sweden, en
inspirationsdag ” Good Companies Doing Good Things ” med avsikt att inspirera
organisationer i Västra Götaland till samhällsengagerat arbete som gynnar såväl företag
som samhälle. Inspirationsdagen följdes upp med ett frukostseminarium ”Corporate
Social Responsibility – hur arbetar regering och näringsliv? ”, samt med konferensen
”Corporate Social Responsibility – internationella och nationella erfarenheter”.
Under dessa inspirationsträffar framkom ett behov och intresse för ett regionalt CSR
nätverk som skulle kunna utgöra ett forum för kompetensutveckling och
erfarenhetsutbyte. Tankar och idéer började utbytas mellan Västra Götalandsregionen
och Sverige 2000-institutet kring ett regionalt nätverk med syfte att stödja västsvenska
arbetsgivare i deras arbete för CSR och hållbar utveckling, i linje med intentionerna i
Vision Västra Götaland, som är en programskrift som 2005 togs fram av regionen
tillsammans med de fyra kommunförbunden. Den bärande tanken i det regionala
nätverket var att former och innehåll skulle utformas utifrån deltagarnas intresse och
engagemang.
Med anledning av detta fick Sverige 2000 institutet 2006 i uppdrag av regionutvecklings-
sekretariatet vid Västra Götalandsregionen (VGR) att kartlägga intresse, former och
förutsättningar för ett regionalt nätverk för CSR (Corporate Social Responsibility) och
hållbar utveckling. Kartläggningen genomfördes under hösten 2006.
Kartläggningen visade enligt Sverige 2000 institutet att det fanns en hög medvetenhet
bland företag, myndigheter och kommuner i Västra Götalandsregionen om att hållbar
utveckling är det enda rätta att arbeta utifrån om vi vill bibehålla en sund miljö och ett
sunt samhälle. Kartläggningen visade vidare att det finns ett stort intresse bland företag
och organisationer i regionen att lära mer om CSR och hållbar utveckling. Man ville dock
inte enbart lära mer utan även lära av varandra och med varandra. Bildandet av ett
tvärsektoriellt CSR nätverk i Västra Götaland uppfattades som ett utmärkt forum för
lärande och utveckling.
Ett regionalt CSR nätverk skulle också enligt utredaren kunna utgöra en plattform för
Västra Götalandsregionen för att föra ut Visionen ”Det goda livet” till företag,
myndigheter, kommuner och ideella organisationer i Västra Götaland. Nätverket skulle
kunna bli ett forum där Västra Götalandsregionen manifesterar sin vilja att gå från ord till
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(13)
14. handling och att leva som man lär. Det konkreta arbetet i nätverket skulle också kunna
användas som ett sätt att marknadsföra Västra Götalandsregionen i en alltmer
konkurrensutsatt och global värld.
Utredaren rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling
skulle initieras under år 2007, med Västra Götalandsregionen som initialt skulle driva
nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets
framtid identifieras.
Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets-
utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom
området CSR och hållbar utveckling.
Mars 2007 beslutade Västra Götalandsregionen att av regionala utvecklingsmedel avsätta
högst 1,5 MSEK för medfinansiering av projektet ”Västsvenskt nätverk för Corporate
Social Responsability, CSR, och hållbar utveckling”.
Utvärderingen tar sin startpunkt i och med detta beslut.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(14)
15. 4. Metod
Vår arbetsmodell för analys
Relevans- och konsistensanalys
Inledningsvis analyseras de frågeställningar som hör samman med satsningens
utformning och logiska uppbyggnad. Är den relevant, och hänger delarna logiskt ihop?
Vilken är den problembild och de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för initiativet
och utformandet av organisationen.
Insats- och process- och intressentanalys
Här behandlas frågor kring hur verksamhet och styrning sker i praktiken. I det här
sammanhanget gäller det bl.a. att bedöma hur man utifrån en helhetsbild följer
intentioner i styrdokumenten, och bakgrunden till eventuella justeringar.
Utfalls och konsekvensanalys
Denna etapp i analysschemat ska besvara frågor om resultat och effekter. Når man, eller
är man på väg att nå, de mål som är uppsatta? Är observerade resultat verkligen en
konsekvens av verksamheten, eller skulle resultatet ha inträffat ändå?
Utvärderingen ska belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som Västra
Götalandsregionen hade i uppstarten av föreningen.
Slutsatser och förslag – identifiera framgångsfaktorer – frågor om framtiden
Här belyses frågan om hur en framtida utveckling och inriktning av föreningens
verksamhet lämpligen kan se ut.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(15)
16. Metod
Undersökningen har ganomförts på följande sätt. I en första fas har vi träffat vår
uppdragsgivare – projektets huvudfinansiär – och personalen på kansliet. En omfattande
dokumentation från 2007 och framåt har ställs till vårt förfogande och studerats.
Från uppdragsgivaren och kanslipersonalen har vi fått förslag på de fem personer som vi
enligt avtalet ska personligen på plats intervjua. Detta har påbörjats samtidigt som vår e-
mailenkät har successivt har konstruerats. Den 31 jan hade vi kommit så långt att enkäten
kunde slutformuleras, och skickas ut till samtliga medlemmar, som uppgick till 116 st.
Den 27 februari stängde vi enkäten, då vi uppnått drygt 50% svarsfrekvens (61 av 116). Vi
har därefter valt 20 personer för telefonintervjuer bland den population som inte besvarat
enkäten. Avslutningsvis har vi utifrån enkätsvaren valt ut 12 respondenter som svarat
något som vi funnit särskilt intresseväckande, och ringt upp dessa för ytterligare frågor.
Vi har på detta sätt haft kontakt – enkät, telefon eller möte - med drygt 80 av
föreningens 116 medlemmar, vilket får anses vara en god empirisk bas.
Svarsfrekvens för enkäten var följande:
Organisationstyp Population Erhållna svar
totalt
Akademi 3 3 (=100%)
Ideell verksamhet 16 8 (=50%)
Konsultföretag 35 19 (=54%)
Medelstort/litet företag 39 17 (=44%)
Offentlig verksamhet 17 11 (=65%)
Stiftelse 2 1 (=50%)
Stort företag 4 2 (=50%)
Totalt 116 61 (=53%)
Bortfallet är jämnt fördelat (undantaget akademi) och bör inte ge systematiska fel.
Medlemsregistret förs av kansliet, som också utför kategoriseringen av medlemmarna,
enligt listan ovan. Under arbetets gång har vi blivit varse att kategoriseringen av
medlemmarna inte är stringent genomförd. Här finns utrymme för förbättringar. Detta
innebär också att alla resultat som refererar till kategoriseringen bör uppfattas som
approximativa storleksordningar, inte exakta värden.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(16)
17. 5. Strukturen – från nätverk till ideell förening
Den utredning, som på uppdrag av regionutvecklingssekretariatet genomfördes av
konsultföretaget Sverige 2000-institutet vintern 2006-2007, rekommenderade att ett
regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, och att
Västra Götalandsregionen initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt
utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras.
Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets-
utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom
området CSR och hållbar utveckling
De tidigaste handlingarna i frågan som vi tagit del av är från februari 2007. Redan här
talas det om att verka för CSR-frågor i regionen genom ett ”nätverk”. Som en föreblid
nämns i dokumentationen det regionala mångfaldsnätverket i Västra Götaland.
Utredningen 2007 föreslog ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling, som
skulle drivas som ett utvecklingsprojekt.
Det första beslutet om finansiering 2007 hänvisar till att projektet syftar till att bygga upp
ett tvärsektoriellt nätverk kring frågor om CSR och hållbar utveckling. Nätverkets uppgift
skulle vara opinionsbildande genom att utveckla och sprida kunskaper om hur företag,
myndigheter, ideella och offentliga organisationer kan verka för ett ökat samhällsansvar i
ett globalt perspektiv.
Inför nästa beslut om finansiering från regionen, mars 2008, sägs i underlaget att ”som
nästa steg nätverket formaliseras och att medlemmarna bildar en förening”. Anledningen
var att VGR krävde ett tydligare ”commitment” från medlemmarna i nätverket för att gå
in med finansiering.
Vid initieringen av föreningen hölls ett antal ”open space” där medlemmar och
intresserade tog fram idéer för vad föreningen skulle kunna göra för aktiviteter. Det var
från dessa ”open space” som många av de idag pågående aktiviteterna kommer (t.ex.
hållbara inköp och klimatinitiativet). Aktiviteterna utvecklades alltså av kunniga
medlemmar bottom-up. Tanken var att det var viktigt att helheten skulle kännas relevant
för de som deltog, om än till priset av att det kunde bli lite ”spretigt”.
Föreningen bildades formellt i juni 2008. Föreningsbildare var Astra Zeneca, Göteborgs
hamn, Handelshögskolan, Dem Collective, Sverige 2000-institutet, Volvo PV samt Västra
Götalandsregionen. Augusti 2008 antogs stadgar och ett handlingsprogram 2008/09 för
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(17)
18. den ideella föreningen ”Public & Private Social Responsability Initiative – CSR
Västsverige”. I stadgarnas ändamålsparagraf beskrivs: ”Föreningens verksamhet ska
stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en
ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamheten
ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler och
bättre affärer.”
Föreningen utvecklas
Under åren från föreningens bildande 2008 och fram till idag har arbetet successivt
strukturerats. 2009 – 2010 kom de tre initiativen till – Klimatinitiativet, Reko kontor och
Socialt ansvar i arbetslivet. Sedan fr.o.m 2010 är föreningens arbete uppstrukturerat
under fyra prioriterade områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och
kompetensutveckling samt Kommunikation. (En utförligare kronologisk redogörelse över
åren 2008 – 2011 har lagts i Bilaga 1)
Organisationens struktur idag
Föreningen leds av en styrelse, vars i dagsläget sju ledamöter – i linje med föreningens
grundidé – liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer
och den ideella sektorn. Styrelsen har haft sex protokollförda möten under 2011.
Till stöd för sitt arbete har styrelsen idag ett kansli/sekretariat inrättat på
Aschebergsgatan i Göteborg. Där arbetar verksamhetschefen på halvtid och en
medarbetare som ansvarar för kommunikation och projektledning.
Verksamhetschefen kontrakteras halvårsvis, medan den kommunikationsansvariga är
anställd sedan årsskiftet 2011/2012 (men fanns redan tidigare under annan
anställningsform).
Kansliet fungerar som sammanhållande för de grupper som driver olika projekt inom
föreningen, och fördelar resurser till olika aktiviteter.
En fördel med föreningsstrukturen är den demokratiska legitimiteten, och att
föreningen visar att man står för en framtidstro och att man vill något.
En svaghet med föreningsstrukturen som påtalats är att det kan vara komplicerat med
djärva initiativ, som måste förankras hos samtliga medlemsorganisationer, varav några
kanske inte vill ställa upp. T.ex. var det så att ett antal medlemmar fick ta med sig frågan
till sina ledningsgrupper när det gällde om det var i sin ordning att under publicitet
presentera klimatinitiativet till statsministern.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(18)
19. Medlemsstruktur
Inom kansliet för man statistik över medlemmarna, såväl vad gäller geografisk hemvist,
som medlemskategori fördelat på Akademi, Ideell verksamhet, Konsultfirma,
Medlestort/litet företag, Offentlig verksamhet, Stiftelse, samt Stort företag.
Föreningens medlemsantal har utvecklats på följande sätt. Det framgår att
Göteborgsdominansen kvarstår.
Utgången av 2008: 50
Utgången av 2009: 76
Utgången av 2010: 93 (Juli 2010 fanns 7 utanför Göteborgsområdet)
Utgången av 2011: 115 (Feb 2012 fanns 11 utanför Göteborgsområdet)
Medlemslistan per medlemskategori årsskiftet 2011/2012 ger följande bild. Konsultfirmor
och små/medelstora företag är dominerande kategorier.
Akademi 3 medlemmar (Feb. 2009 2 medlemmar)
Ideell verksamhet 16 medlemmar (Feb. 2009 13 medlemmar)
Konsultfirma 35 medlemmar (Feb. 2009 17 medlemmar)
Medlestort/litet företag 39 medlemmar (Feb. 2009 12 medlemmar)
Offentlig verksamhet 18 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar)
Stiftelse 2 medlemmar (Feb. 2009 inga medlemmar)
Stort företag 4 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar)
Summa 117 medlemmar (Feb. 2009 50 medlemmar)
Akademin utgörs av Chalmers, Göteborgs universitet och Högkolan i Borås.
Ideell verksamhet utgörs av organisationer som exempelvis Individuell Människohjälp
och Göteborgs Räddningsmission.
Konsultfirmor avser till stor del mindre bolag som arbetar bl.a. med CSR-frågor gentemot
sina uppdragsgivare.
De medelstora företagen är av varierande slag, varuproducerande såväl som
tjänsteproducerande..
Offentlig verksamhet utgörs bl.a. av kommunala förvaltningar, medan två medlemmar är
registrerade som stiftelser.
Till stora företag har förts AB Volvo, Akzo Nobel AB, AstraZeneca AB samt Engelhardt
AB.
(Som nämnts under metodavsnittet är kategoriseringen inte stringent utförd.)
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(19)
20. Medlemsutveckling
Under de första åren arbetade man aktivt med att rekrytera medlemmar dels till
föreningen och dels till föreningens olika initiativ. Man satte t.ex. ihop en sändlista till
5000 företag inför föreningens första CSR-forum, och man ringde också runt till ett stort
antal organisationer för att få med dem i klimatinitiativet.
Idag har medlemmarna en uttalad förväntan på sig att varje medlem ska engagera en
”bekant” till föreningen. Därutöver sker ingen fokuserad värvningsverksamhet.
Sedan nätverket blev förening 2008 med en ”starpopulation” om 50 medlemmar, så växer
föreningen med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Idag är man runt 120.
Samtidigt har föreningen ett långsiktigt mål om 500 medlemmar.
Den matematiken är bekymmersam. Modellen medlem-värvar-medlem har visat sig inte
tillräckligt effektiv. Föreningen bör enligt vår mening prioritera medlemsrekrytering.
Erfarenheten från nätverkets/föreningens första år visade på att det krävs ”fotarbete” för
att få medlemmar. Utskick, telefon, konkreta inbjudningar till intressanta aktiviteter etc.
Frågan är viktig inte minst i ljuset av eventuell fortsatt offentlig finansiering, för vilket vi
längre fram i rapporten kommer att argumentera. Argumenten för fortsatt finansiering
från regionen förlorar i tyngd med en svag medlemstillströmning.
Medlemmarna tycker att organisationen är tydlig och relevant.
Vi har i enkäten frågat medlemmarna om hur de uppfattar föreningens organisation.
Uppfattningen är positiv, 59% uppfattar organisationen som ”tydlig och relevant”,
medan 13% svarar ”otydlig, svårförståelig”. 28% har ingen åsikt i frågan.
Nöjdheten vad gäller tydlighet och relevans är jämnt fördelad mellan de olika
medlemskategorierna. (Inom medlemskategorierna akademi och storföretag uppgår
nöjdheten till 100%, men antalet respondenter är endast fem så det är svårt att dra
slutsatser av detta.)
En respondent till enkäten menar att nyhetsbreven kommer för glest, och att man
kanske kunde tänka sig en automatisk mail-alert då något nytt tillkommit på
hemsidan.
I mail-enkäten och i telefonenkäten framkommer i ett par fall synpunkter på att
styrelsen är (alltför) dominerande. En av medlemmarna föreslår ”sub-nätverk” kring
olika CSR-frågor för att öka delaktigheten. (Kommentar: arbetsgrupper för olika frågor
finns redan – uppenbarligen inte tillräckligt kända.)
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(20)
21. En fråga är om föreningen och dess kansli bör vara av naturen ”drivande” eller av
”servicekaraktär, faciliterande”. De medlemmar vi lyft frågan med är av uppfattningen
att det vore naturligtvis önskvärt att medlemmarna höll i både motorn och styrspaken,
men att i realismens namn måste kansliet ha en drivande roll för att det hela inte ska
riskera att rinna ut i sanden.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(21)
22. 6. Praktiken - arbetsuppgifter
Årligen beslutas om ett handlingsprogram för det kommande året. Man eftersträvar en
bra balans mellan olika frågor och ämnesområden för att nå föreningens syften.
En tanke är att medlemmarna ska ha tillgång tilll ett omfattande nätverk av
engagerade individer och medlemsorganisationer. Ett kännetecken för CSR
Västsverige är den medvetna betoningen av att detta är frågor för alla typer av
arbetsgivare – offentliga, privata, ideella – stora som små.
Genom konferenser och seminarier eftersträvar föreningen att skapa diskussion och
nytänkande kring hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Ämnena anknyter
ofta till frågan om hur man gör i praktiken för att integrera CSR i verksamheten.
Utifrån efterfrågan från medlemmarna arrangerar föreningen utbildning och
kompetensutvecklingsprogram.
Genom webb, nyhetsbrev och informationsmaterial eftersträvar föreningen öppen
kommunikation gentemot medlemmarna och samhället.
Enligt det förslag till handlingsprogram för 2012 som förelåg februari 2012, är strukturen
följande (skiljer sig från 2011 med enbart marginella ändringar i underpunkterna):
1. Lokal utveckling
- Initiativ socialt ansvar i arbetslivet;
- Ökat engagemang för utsatta grupper i arbetslivet;
- Tillgänglighet för alla.
2. Globalt ansvar
- Samverkansprojekt inom Hållbara inköp;
- Initiativ Reko kontor;
- Klimatinitiativet.
3. Kunskap och kompetensutveckling
- Kompetensutvecklingsprogram i Hållbart ledarskap;
- Grundläggande CSR-utbildning;
- Regionala seminarier;
- Studiebesök;
- Ansvarsbarometer;
- CSR-stipendium och CSR-pris;
4. Kommunikation
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(22)
23. - Medlemsmöten;
- Informationsmöten;
- Hemsidan;
- Konferens - CSR Forum;
- Nyhetsbrev och informationsmaterial;
- Årlig uppföljning av föreningens verksamhet.
Kostnadsfördelning
Enligt budgetuppföljningen för 2011 så är fördelningen av medel per kostnadsområde
följande:
Lokal utveckling 82 tkr
Global utveckling 82 tkr
Kunskap och kompetensutveckling 716 tkr
Kommunikation 248 tkr
Administration 1.042 tkr
SUMMA 2.170 tkr
Den tunga posten administration innefattar personalens löner och hyra för kansliet, och
är inte nedbrutet på enskilda aktiviteter/projekt.
Pågående projekt/program
Per idag (mars 2012) har föreningen startat och fullföljt ett femtontal olika
projekt/program. Nu pågående är följande:
Initiativen – Klimatinitiativet, Reko Kontor och Socialt ansvar i arbetslivet
Ett av föreningens olika arbetssätt är de tre initiativen. Ett initiativ inom ett område
består av ett tiotal utmaningar som föreningens medlemmar antar i den takt som var och
en har förutsättningar för, dock minst tre till att börja med. Tre initiativ är aktuella för
närvarande: ”Klimat-initiativet” handlar om att anta smarta energiutmaningar. ”Reko
Kontor” handlar om hur ett smart kontor byggs upp.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(23)
24. Genom att ansluta sig till initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet” visar deltagande
medlemmar på vägar till ansvarstagande på hemmaplan. Initiativet arbetades fram 2010
tillsammans med ideella medlemsorganisationer som Faktum, Individuell
Människohjälp, Friends Röda Korset m.fl.
Vintern 2009-2010 ägnades mycket energi till Klimatinitiativet, bl.a. sammanställdes ett
upprop inför konferensen COP 15 i Köpenhamn, och överlämnades till statsminister
Reinfeldt under pressbevakning. Under 2011 hölls ett seminarium om Klimattrender
inom ramen för Klimatinitiativet, 25 personer deltog.
För vart och ett av de tre initiativen har ett pedagogiskt och lättillgängligt häfte arbetats
fram och tryckts upp. I övrigt är aktiviteten låg. Logiken är att medlemmen ansluter sig
och sedan i vafri takt ansluter sig till utmaningarna en efter en. En av de intervjuade som
var med då de första initiativen startades är kritisk och menar att den ursprungliga idén
förvanskats. Det var från början inte avsikten att låta initiativen ”rulla på” tills vidare,
utan tanken var att man skulle göra avstämningar och summera, för att få in dynamik i
processen.
Om vi bedömer de tre initiativen utifrån anslutningsgrad, är skillnaden stor. I slutet av
2011 så är drygt 60 organisationer med i Klimatinitiativet. Framgången för
klimatinitiativet byggde inledningsvis på att det fanns andra pågående miljö- och
energiinitiativ i regionen som de som drev föreningen kunde sammankoppla
klimatinitiativet med. På så vis fick initiativet ett stort antal medlemmar.
Däremot är endast fem organisationer anslutna till initiativet Reko kontor, och fyra till
intiativet Socialt ansvar i arbetslivet.
Samverkansprojekt inom Hållbara inköp
Hösten 2009 beslutade CSR Västsverige att skapa en (tidsbegränsad)
samverkansgrupp med fokus på hållbara inköp. Deltagare är organisationer och
företag baserade i Västra Götaland.
Inriktningen på arbetet har varit att genom samverkan utveckla kompetens och skapa
en ”verktygslåda” för hållbara inköp. Utbyte av erfarenheter över branschgränser
syftade till att identifiera nya behov och utveckla nya affärer, allt inom ramen för
hållbarhetsrekvisitet.
Under 2010 hade man kommit fram till den första versionen av verktygslådan.
Verktygslådan kan beskrivas som en manual för hur man hanterar ansvar och säkrar
hållbar kvalitet genom leverantörskedjan. Även leverantörsutveckling och affärsnyttan
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(24)
25. med hållbara inköp behandlas. En 2011 reviderad version av verktygslådan är nu
publicerad på föreningens hemsida. Syftet är att materialet ska vara tillgängligt för alla
medlemmar.
Under 2011 har tre arbetsmöten genomförts med inköpare från Västsverige. Det var
från början planerat att avsluta arbetet efter två år, men i slutet av 2011 beslöt gruppen
att fortsätta arbetet. Inför 2012 planeras bl.a. en VD/Ledningsträff samt utökat
samarbete med akademin.
(Hållbara Inköp behandlas vidare nedan under Kapitel 9.)
Hållbart ledarskap
Våren 2009 togs initiativet till projektet Hållbart ledarskap vid ett Open Space-
seminarium. Den bakomliggande tanken var att projektet skulle utmynna i ett
kompetensutvecklingsprogram för hur ledare i olika organisationstyper kan arbeta för
att främja hållbar utveckling. Hösten 2009 påbörjades projektet med en förstudie för
att ta fram ett sådant program. Förstudien ledde fram till två parallella spår: 1)
Strategier för organisationers hållbarhetsarbete och konkreta verktyg för detta, samt 2)
Hållbara ledaregenskaper, dvs. den individuelle ledarens förmåga att leda och
engagera så att hållbarhetsarbetet kan förankras och ge resultat. Programmet har
arbetats fram i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers. Tre workshops
och fyra seminarier anordnades under 2010, med sammanlagt omkring 30 personer
deltagande, i syfte att utveckla programmet.
En första omgång genomfördes februari – mars 2011. 16 personer deltog. Däremot var
intresset svagt för höstens omgång som var planerad till okt – dec 2011, och som därför
ställdes in.
Grundläggande CSR-utbildning
Man arrangerar grundläggande CSR-utbildningar om en halvdag, kring vad CSR
innebär och hur man kan arbeta inom området. Med den aktiviteten har man lyckats
sprida verksamheten utanför Göteborg – utbildningar hölls även i Borås och i Skövde
under 2011, utöver två utbildningsomgångar i Göteborg.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(25)
26. Under utbildningen ges en introduktion till vad CSR innebär som begrepp och vilka
drivkrafter som ligger bakom. Det ges även tillfälle för diskussion och reflexion. Till
varje tillfälle bjuds in ett företag, som är medlem i CSR Västsverige, som får berätta om
hur man arbetar med CSR för att göra det hela mer levande. Ett föredrag om motiv,
drivkrafter och affärsnytta med CSR-arbete inom SKF har också blivit tradition vid
utbildningsdagarna.
Varje utbildning avslutas med en paneldebatt då deltagarna har möjlighet att ställa
frågor till föredragshållarna.
Seminarier och frukostmöten
Seminarier som genomfördes under 2011 var bl.a. ett i form av frukostseminarium som
handlade om Göteborg som FairTrade City, och ett handlade om klimattrender och
hade koppling till Klimatinitiativet. Under våren 2011 genomfördes ett seminarium
som behandlade tillgänglighet på arbetsmarknaden.
Ansvarsmob för ökat engagemang för utsatta grupper.
Under devisen ”Säg hej till tusen” samlades ett antal medlemmar i Brunnsparken för
att ta kontakt med människor man inte kände, och på det sättet bidra till ett öppet
klimat i Göteborg. Uppmärksammades genom lokal-TV.
Ansvarsbarometern
Hur ser västsvenskarna på frågor kring ansvar? 450 telefonintervjuer har genomförts
2011. Motsvarande undersökning genomfördes första gången 2010 (då som webb-
enkät).
Undersökningen mäter attityder till socialt ansvarstagande, och gör jämförelse dels
med motsvarande resultat i andra länder, dels över tid. Förhoppningen är att
ansvarsbarometern ska vara attitydpåverkande, skapa intresse för frågeställningen,
och därmed också stimulera till ökat ansvarstagande.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(26)
27. Projekt Gränslöst
Projektet Gränslöst är ett skolprojekt för att sprida kunskap om hållbar
utveckling/CSR på skolorna. Det pågår HT 2011 – VT 2012, och genomförs på fem
västsvenska gymnasieskolor. Eleverna arbetar med individuella projektarbeten inom
mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. CSR Västsverige är en av flera
samverkansparter i projektet.
CSR-pris och CSR-stipendium
Årligen delar föreningen ut ett pris och ett stipendium för visat samhällsansvar.
Priset syftar till att ”belöna genomförda idéer, lösningar, verktyg som kan stärka
förutsättningarna för många att ta ett större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på lång
sikt”. Stipendiet ska stimulera samhällsansvar, genom att idéer och lösningar ”som
stärker förutsättningarna för många att ta större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på
lång sikt och brett i samhället” premieras.
Medlemsmöten
Under 2011 genomfördes tre medlemsmöten med sammanlagt 94 medlemmar
närvarande.
Hemsidan och nyhetsbrev
Föreningen håller hemsidan www.csrvastsverige.se. Hemsidan är väl strukturerad med
aktualiserad och relevant information, och ett kvartalsvis nyhetsbrev om vad som händer
kring föreningen och CSR-frågan.
Konferens – CSR-Forum
CSR-Forum är Västsveriges årliga CSR-konferens, och samarrangerades med GU,
Göteborg & Co samt BRG. Konferensens tema 2011 var ”Från ord till handling” och
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(27)
28. handlade bl.a. om CSR-strategier, studentsamverkan och lokalt och Globalt CSR-arbete.
En speed-meeting-aktivitet genomfördes. Konferensen besöktes av 200 personer.
I pipe-line inför 2012 ligger:
Ungdomar och Ansvar
Uppföljning under 2012 av undersökning från 2009 på gymnasieskolor i Göteborg
kring vad ansvar innebär för ungdomar.
Samverkansgrupp CSR-arbete
För närvarande planerar man att starta en samverkansgrupp för organisationer som vill
få stöttning, råd och fakta i sitt CSR-arbete. Enligt planerna kommer gruppen att ha 10 –
15 deltagare från större organisationer/företag. Deltagarna kommer att vara personer
som utsetts till ansvariga för organisationens CSR/hållbarhets-arbete. Gruppen träffas vid
fyra tillfällen under året.
Medlemmarnas uppfattningar om föreningens aktiviteter
I vår enkät till medlemmarna har vi frågat om dessa tycker att föreningen i stort sett gör
rätt saker? En majoritet , 62%, svarar jakande, att det är ungefär vad de förväntar sig.
11% menar att det är otydligt vad föreningen egentligen sysslar med (2 ideell verksamhet,
1 konsult, 2 medelstort/litet företag, 1 offentlig verksamhet). 30% anmäler ytterligare
önskemål (se nedan). Nöjdheten är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna
(spänner från 45% hos offentlig verksamhet till 63% hos ideell verksamhet).
I enkäten har respondenterna också fritt fått lista vilka verksamheter de vill lyfta fram
som bäst. För att börja analysen med en något mekanisk ansats, så räknar vi i
fritextsvaren i hur många svar en viss aktivitet nämns som bäst (se Bilaga 3). Vi får då
följande top-five lista:
Seminarier 9
Initiativen 6
CSR-Forum 5
Grundläggande CSR 3
Frukostmöten 3
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(28)
29. Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta
erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man
avser. Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna. Lyssnar man på vad de
egentligen säger, så är det inte i första hand den specifika aktivitetstypen som är det
primära. Vanligt är att man minns deltagande i en aktivitet som man varit nöjd med, men
att man inte vet under vilken kategori den faller. Det som vid upprepade samtal lyfts fram
som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-
frågan, sedan må det vara i form av seminarium, frukostmöte eller något annat.
På motsvarande sätt går vi till föregående frågas motpol, dvs. vilka verksamheter som
varit dåliga eller ointressanta. Som framgår av svaren (se Bilaga 4) så är det nu betydligt
glesare mellan svaren. ”Säg-Hej-aktiviteten” nämns två gånger, medan ”Hållbart
Ledarskap”, ”Reko Kontor” och ”Mångfald” nämns en gång vardera.
Skillnaden mellan svarsbilden för de två frågorna är tydlig och informativ. Det är tydligt
att bland de medlemmar som besvarat enkäten har man en positiv bild av föreningens
verksamheter. Överlag är även de intervjuade medlemmarna positiva.
30% anmäler i enkäten som svar på en särskild fråga att de skulle vilja se ”mer av
följande”. Här infinner sig en stor variation av svar. Önskemål om vad man skulle vilja se
mer av handlar mest om gemensamma aktiviteter av typ seminarier, nätverkande och
erfarenhetsutbyten. (För svaren återgivna in extenso hänvisas till Bilaga 2)
Synpunkter från medlemmarna på föreningens hittillsvarande aktiviteter
Det dominerande intrycket efter att över telefon ha talat med dryga trettiotalet
medlemmar är att man tycker att föreningens verksamheter är värdefulla. Några
återkommande synpunkter är att själva nätverkandet med likasinnade är själva poängen
med verksamheten, och att man söker kompetens för att få större slagkraft för CSR-
frågan i den egna organisationen. Överlag uppfattas kvaliteten vid föredrag, seminarier
och andra aktiviteter som god, och ämnen och frågeställningar som relevanta. Nedan
följer några kommentarer kring varför och vad man tycker är värdefullt med föreningen.
”Föreningens funktion som mötesplats är mycket viktig. Viktigt att alla kategorier är med
- privata, ideella, offentliga. Stora och små medlemmar, stora och små idéer.”
”Den grundläggande CSR-utbildningen var bra för mig som var nybörjare på området.
Särskilt värdefullt var inspelen från erfarna praktiker – SKF berättade om sitt CSR-arbete
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(29)
30. vilket var mycket bra. Det skulle ha varit intressant att få ett forskarperspektiv på hur
andra arbetar med CSR.”
”Grundläggande CSR-utbildningen var värdefull bl.a. för att vi fick lära känna
organisationer som vi inte kände. Den bekräftade och strukturerade tankar som vi haft.”
”Initiativen är en bra idé. Åtagandet stimulerar till gemensamt agerande kring viktiga
frågor. Jag var med i gruppen som tog fram initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet”. Vi var
några medlemmar som lade ner ett engagerat arbete på detta. Tyvärr verkar det som om
intresset för detta initiativ svalnat i föreningen.”
”Frukostmöte hos en medlemsorganisation är en bra form – en till två timmar över en
morgonfika tillsammans med information från kollegan fungerar bra.”
”Vid ett CSR-möte av något slag visade Kinnarps med kronor och ören hur man räknat
hem sitt CSR-arbete. Även SKF har bidragit med sådana resonemang. Mycket
matnyttigt!”
”Gästföreläsaren på årsmötet var bra. Bidrog till att jag nu kan argumentera bättre för
CSR-frågan.”
”Ett föredrag om kreativitet i ledarskap som gavs vid en av aktiviteterna gav både glädje
och inspiration. Jag vill lära om stora och små satsningar och nya tankesätt. Ett annat
CSR-föredrag som triggade mig var det om ett bostadsbolag som lyckades komma tillrätta
med klotter”
”En CSR-aktivitet som inspirerade och som jag aldrig glömmer, var ett föredrag om
sportkedjan Stadium som tog emot gamla sportskor och samtidigt gav rabatt på nya,
varpå de begagnade skorna skänktes till Sydafrika. Jordnära och två flugor i en smäll.”
”Föredraget vid årsmötet 2011 om hur man kan ta tillvara arbetslösas kompetens var
bland det bästa jag hört.”
”Vi har genom föreningens olika insatser fler CSR-medvetna medarbetare idag, därmed
är vi också bättre rådgivare, till nytta för våra kunder och oss själva.”
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(30)
31. Synpunkter från medlemmarna på föreningens aktiviteter framåt
Från medlemmarna har framkommit ett antal synpunkter på hur föreningen framöver
kan förstärka sin verksamhet. Ett vanligt råd rör mötes- och samverkansformer. Idéer
om smågrupper, öppna processer, sociala medier och mentorskap förekommer. Det
framhålles att det är viktigt att ha höjd och kvalitet i aktiviteterna – samverkan med
europeiska systerorganisationer skulle kunna bidra till detta.
Flera framhåller att man inte får glömma bort ”S” i CSR. En medlem efterfrågar mer
samarbete med andra nätverk och organisationer. Flera medlemmar vill se mer av
interaktion och kunskapsutbyte mellan medlemsföretagen och konkreta exempel på CSR.
En medlem framhåller att organisationen skulle kunna vara en arena som förmedlade tips
på bra verktyg, tv-reportage och radioprogram kopplat till CSR. En annan medlem skulle
gärna vilja se mer av nya ansikten på föreningens konferenser – samma namn tenderar
att återkomma gång på gång.
En medlem menar att en aspekt på CSR som kommit bort i föreningens verksamhet är
den om etik på affärsområdet, en fråga som tyvärr blivit aktuell i Göteborg
Här följer de noterade punkterna, se också Bilaga 2 för de synpunkter på frågan som
lämnats via enkäterna.
”Grundläggande CSR-utbildningen skulle kunna förbättras ytterligare om man hade mer
moment med smågrupper, bikupor, eller dylikt. Det hjälper för att få upp kontaktytor
mellan medlemmarna.”
”En aspekt på CSR-frågan som kommit bort är den om etik på affärsområdet. Frågan har
ju tyvärr blivit aktuell i Göteborg. Den tråden bör tas upp.”
”CSR Västsverige bör bidra mer till social hållbarhet. Mer och tydligare samarbete mellan
föreningsliv och näringsliv kring detta. Hitta samarbetsytorna!”
”Kanske skulle medlemmarna slå ihop sig i några grupper för att skriva en artikel i
(lokal)pressen varje månad.”
”Det finns ett kunskapsglapp mellan kunniga och okunniga. Basal CSR-kompetens fattas
hos många. Varför är så många med i Handelskammarens nätverk, jo därför att det är
kunskapsutvecklande. Mer utvecklande aktiviteter efterlyses. ”
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(31)
32. ”Flödet av idéer är verksamhetens kärna. Hur åstadkommer man detta? Arbetsgrupper av
olika slag. Öppna processer viktigt. Flera måste känna att de bidrar. Sociala medier bör
kunna utnyttjas mer än en webbsida, men det kräver en hel del resurser. ”
”Ett sätt att få till mer aktiviteter är att skapa samarbeten i Sverige och Europa. Det fanns
sådana ambitioner initialt men detta verkar ha kommit bort.”
”Det måste vara god höjd på alla aktiviteter – det är med bättre kvalitet mot god betalning
än halvbra och billigt.”
”Aktiviteter (som tex. initiativen) bör inte bara rulla på. Man bör stanna upp, följa upp
och summera, för att sedan eventuellt fortsätta.”
”Pröva mentorskap – erfarna företag tillsammans med oerfarna.”
”Möjligen blir det en krets kring styrelsen som samlar makten, vilket inte är bra.”
”Föreningen hörs och syns för lite, är anonym. Synlighet är viktigt, föreningen måste
bredda verksamheten, utanför medlemskaran. Det behöver bli mer aktiviteter i
föreningen.
”Obs att detta tar tid. Det finns ingen quick-fix! ”
Horisontella kriterier
Vision Västra Götaland innefattar (förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre
dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt
utvecklingsarbete, samt ”Fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt – den
gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering”. Det är
brukligt att referera till sådana ”genomsyrande” värden som horisontella kriterier.
Vi har i enkäten frågat om arbetet inom CSR-Västsverige på något sätt påverkat er
organisations verksamhet inom något av områdena miljö, jämställdhet och/eller
integration/mångfald. De som svarat ja på något av de tre områdena, ombeds
kommentera på vilket sätt.
Beträffande miljö svarar 60% nej, medan 40% svarar ja. Vi ska då hålla i minnet att
åtskilliga av medlemmarna redan från början och sannolikt CSR-föreningen förutan har
en hög medvetenhet i miljöfrågan.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(32)
33. Bland kommentarerna från de svarande märks följande:
"Bidragit med bra tänk kring info material"
”Ett större ansvarstagande inom organisationen. Lättare att nå ut med budskapet"
"Ökad medvetenhet kring "enkla" frågor såsom val av kaffe, återvinning,
pappersförbrukning."
Vad gäller jämställdhet svarar inte mindre än 93% nej på frågan, och endast 7% menar
att verksamheten inom föreningen påverkat företagets/organisationens verksamhet inom
jämställdhetsområdet.”Nya kontakter inom området som kan ge synergier” svarar en,
”Hade vi innan” är ett annat svar.
Vi bör erinra oss att i CSR-sammanhang är kvinnor ofta i majoritet, vilket gör det lite
överraskande att jämställdhetsfrågan kommit så långt ner på angelägenhetslistan. Det är
svårt att tänka sig att frågan skulle ha mindre aktualitet i de företag/organisationer som
deltar i föreningen, jämfört med andra företag/organisationer.
En grundläggande jämställdhetsåtgärd är att föra statistiken över sina åtgärder
könsuppdelad, så att man kan följa könsfördelningen för de olika aktiviteterna. Detta har
man tidigare inte gjort i föreningen. I slutrapporten för 2010 står utan vidare precisering
att ”representationen på föreningens olika aktiviteter är jämnt fördelad mellan män och
kvinnor”. Inför slutrapporteringen för 2011 har man däremot utifrån namnen på
deltagarlistor i efterhand räknat fram att en ”grov uppskattning av fördelningen mellan
kvinnor och män på föreningens aktiviteter (seminarier, konferenser och medlemsmöten)
visar att 155 män har medverkat och 349 kvinnor.” Det var alltså sannolikt fel tidigare.
På motsvarande fråga beträffande mångfald besvarar 85% frågan nekande, medan 15%
svarar ja. En respondent svarar att CSR-arbetet medfört ”kunskap om diskriminerings-
grunderna”. ”Fått tillgång till ny info” och ”förstärker vår ambition” är andra svar.
Som framgår av denna sammanställning är det endast en minoritet av respondenterna
som menar att arbetet inom CSR-föreningen påverkat den egna organisationens
verksamhet när det gäller horisontella kriterier. Vi är försiktiga med att tolka detta som
ett misslyckande av föreningen – sannolikt är det delvis en följd av att medlemmarna
redan i utgångsläget är engagerade i frågorna, och därför svarar nekande på frågan om
förändring.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(33)
34. Har ambitioner och inriktning förändrats gentemot
ursprungstankarna?
I utvärderarens uppdrag ligger att ”belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som
VGR hade i uppstarten av föreningen” Ett första steg i den analysen blir då att utreda hur
detta syfte såg ut och var formulerat. Som vi har förstått frågeställningen handlar det
främst om huruvida balansen i arbetet mellan de sociala och de miljömässiga
dimensionerna kommit att förskjutas över åren. Vi går i detta syfte tillbaka till
dokumentationen från åren 2006 – 2008.
Den kartläggning som utfördes 2006-2007 hänvisade enligt sina direktiv till ”CSR och
hållbar utveckling i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland”, och föreslog
bildandet av ett nätverk för att driva dessa frågor. I regionstyrelsens beslut maj 2008 om
att Västra Götalandsregionen ska vara initiativtagare till och medlem i den ideella
föreningen CSR i Väst, hänvisas åter till ”de värderingar som redovisas i Vision Västra
Götaland”.
Föreningens stadgar från augusti 2008 vilar på följande ändamålsparagraf: ”Föreningens
verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och
föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och
globalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt
kapital samt fler och bättre affärer.”
Vi kan konstatera att den ekonomiska dimensionen i Vision Västra Götaland (definierad
med variablerna ekonomisk utveckling, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet,
nyskapande och infrastruktur) är koherent med föreningens stadgars ändamålsparagraf,
där det sägs att verksamheten ska bidra till fler och bättre affärer. Däremot är frågan inte
särskilt närvarande i CSR Västsveriges dagliga arbete. I vårt avslutningskapitel
återkommer vi till varför det vore lämpligt att inkludera ett affärsstrategiskt perspektiv i
föreningens arbete.
Frågan vi nu enligt vårt uppdrag ska behandla berör istället balansen mellan de
miljömässiga och sociala aktiviteterna.
Balans mellan miljöaktiviteter och sociala aktiviteter
Fokus för föreningen ska vara såväl miljömässig som social samhällsutveckling. Det finns
utifrån denna idé en poäng med att samtliga samhällssektorer finns representerade i
föreningen.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(34)
35. Med miljöfrågor menas i detta sammanhang frågor som rör den fysiska miljön. Med
sociala frågor bör rimligen förstås mellanmänskliga förhållanden - frågor kring
utanförskap, tillgänglighet, arbetsförhållanden, likaberättigande och övriga
rättvisefrågor.
För att bedöma balansen i verksamheten mellan arbetet med de sociala och de
miljömässiga dimensionerna, har vi dels gjort en bedömning utifrån vad som redovisas i
verksamhetsberättelserna för åren 2009, 2010 och 2011, dels ställt frågan till de
medlemmar som vi har intervjuat.
Det råder ingen motsättning mellan miljöengagemang och socialt engagemang, men när
det gäller aktiviteter inom en given ram så kan givetvis en konkurrenssituation uppstå.
Om vi antar att verksamhetsberättelserna och övrig dokumentation speglar profilen av
genomförda aktiviteter på ett rättvisande sätt, så är intrycket att miljörelaterade frågor
har haft en något större närvaro än de med sociala utgångspunkter. Det förefaller ha varit
på det sättet alla de tre åren.
Intrycket bekräftas av flera av våra referenter och återkommer i enkätsvaren. Bilden är
dock splittrad. En referent menar att från början i nätverket/föreningen hade man ett
socialt fokus, men sedan kom miljöfrågorna in och blev dominerande. En annan av de
intervjuade – styrelsemedlem - menar däremot att i vart fall om man dömer efter den
energi som läggs ned i styrelsearbetet, så är de sociala frågorna väl så närvarande som
miljöfrågorna.
Ett par av referenterna menar att det är naturligt att miljöfrågorna får ett större utrymme.
Det är enkelt för ett företag att göra något på miljösidan – det krävs ingen större
ansträngning för att börja sopsortera eller använda lågenergilampor. Att göra något
inriktat mot människor, som ju sociala aktiviteter går ut på, förutsätter mer engagemang
och är vanligtvis ett mer komplext åtagande. (Resonemanget kan givetvis föras tvärt om
– om de sociala aktiviteterna har det trögare i portgången, så kan man argumentera för
att det är där mest energi bör läggas.) Synpunkten har också framförts från ett par
referenter att miljöfrågan är längre kommen i både samhällsdebatten och lagstiftningen,
och att det därför naturligt blir större fokus på den.
Samtidigt är det så att en stor del av de aktiviteter som CSR – Västsverige driver till sin
natur har såväl den sociala som miljömässiga dimensionen naturligt integrerad, varför
det blir svårt att räkna poäng till ena eller andra sidan.
Oavsett hur man bedömer balansen, så är frågan är av den naturen att det är viktigt att
vara uppmärksam och ha den aktuell inom föreningen. Vi har uppfattningen att så är
fallet.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(35)
36. Vad eftersträvar medlemmarna och vad ger medlemskapet?
Vi har i enkäten frågat medlemmarna om deras engagemang i föreningen med avseende
på hur ofta de deltar i aktiviteter inom CSR Västsverige. Majoriteten (52%) svarar ”ett par
gånger per år”, en tredjedel (30%) svarar ”sporadiskt, någon gång per år”, medan den
mest aktiva gruppen som svarar ”någon gång per månad” uppgår till 17%. Ingen svarar
”flera gånger per månad”.
Söker vi efter skillnader mellan medlemskategorierna, så noteras att från ”Akademi”
deltar 100% i aktiviteter ett par gånger per år eller oftare, men vi har endast tre
respondenter och bör vara försiktiga med slutsatser.
Medlemskategorierna ”Medelstort/litet företag” och ”Konsultfirma” har därefter högst
deltagande med 71 respektive 68% från dessa kategorier som deltar ett par gånger per år
eller oftare.
En annan fråga att utreda är anledningen till medlemskapet. Ser man detta främst som
just en CSR-fråga, eller mer som en affärsutvecklingsfråga i vidare bemärkelse? Vi har i
början av enkäten frågat medlemmarna ”Varför gick du/ni med i föreningen?”, med fasta
svarsalternativ. Vi har begränsat antalet svarsalternativ till ”de tre viktigaste”. Svaren
fördelar sig på följande sätt, insorterade efter värden.
1. Ökad kunskap 70%
2. Nya nätverk och samarbeten 67%
3. Sprida kunskap om CSR 48%
4. Visa att vi tar ansvar 45%
5. Utveckla organisationen 35%
6. Nya marknader och kunder 20%
7. Nya produkter/tjänster 2%
8. Effektiviseringar 0%
Vi har särskilt studerat vilka de var som gått med för att få nya marknader och kunder.
Det visar sig att av de 12 de gäller så är inte mindre än 7 konsulter, övriga är spridda.
Vi har mot slutet av enkäten ställt frågan om vad medlemskapet gett. Svaren fördelar sig
på följande sätt:
1. Ökad kunskap 55%
2. Sprida kunskap om CSR 50%
3. Visa att vi tar ansvar 48%
4. Nya nätverk och samarbeten 47%
5. Utveckla organisationen 17%
6. Nya marknader och kunder 7%
7. Nya produkter/tjänster 2%
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(36)
37. 8. Effektiviseringar 0%
Som den uppmärksamme läsaren noterat, så återkommer här samma punkter identiskt –
först vad man önskade, sedan vad man fick. Tanken med detta är att få en hint om
medlemmarna fått vad de hoppades vid inträdet. Det är slående att de punkter som
handlar om vad vi kan kalla direkt affärsnytta - nya produkter/tjänster, nya marknader/
kunder, effektiviseringar, har tydligt lägre värden än alla de övriga.
Slutsatsen är att affärsnytta inte var det viktigaste man förväntade sig av medlemskapet,
och man anser heller inte att det är det viktigaste man fått.
När det gäller punkterna ”Visa att vi tar ansvar” samt ” Sprida kunskap om CSR” – så är
svarsbilden runt 50% för såväl vad man förväntade sig som vad man fick, dvs. ”mjuka”
frågor som traditionellt ligger nära CSR-frågor.
Punkterna ”Ökad kunskap”, ”Utveckla organisationen” samt ”Nya nätverk och
samarbeten” har samtliga lägre siffror för vad man fick, jämfört med vad man förväntade
sig.
Vilka slutsatser man bör dra av dessa resultat behandlar vi mer utförligt under Kapitel 9.
Om nu uppfattningen om föreningens verksamhet överlag är positiv bland
medlemmarna, så hur kommer de vunna kunskaperna att tas tillvara, spridas internt och
göra nytta i medlemmens hemmaföretag/organisation?
En tanke med CSR Västsverige är att CSR-frågan ska hamna mer i fokus. Vi har frågat
medlemmarna om den kunskap du fått genom föreningen bidragit till att du fått gehör
internt i ditt företag/organisation? (Se Bilaga 5) Här blir det nu svårare att dra ut en
tydlig linje ur svarsbilden. En respondent svarar ”Både ja och nej”, och kan nog anses
representativ för de svarande. Svarsbilden pekar på att här och där börjar man få gehör
för frågan, men att det är långt kvar att gå.
Kansliet är populärt!
Vi har vi våra telefonintervjuer frågat medlemmarna hur de uppfattar att de bemöts av
kanslipersonalen. Svaren är entydiga – alla har uppgivit sig bli mycket väl behandlade och
är mycket nöjda med kansliet..
Hur är betalningsviljan bland medlemmarna
En komponent i en kommande diskussion om föreningens framtid är medlemsavgifterna.
Betalningsvilja är en svår fråga att hantera i en enkät, av lätt förståeliga skäl. Vi har i
enkäten frågat rakt på sak hur mycket du är beredd att betala för medlemskap i
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(37)
38. föreningen, och angivit fyra alternativ: Max 2 000 kr, max 5 000 kr, max 10 000 kr
förutsatt att……, samt max 20 000 kr förutsatt att……
Svaren fördelar sig på detta sätt:
Max 2000 kr 54%
Max 5 000 kr 37%
Max 10 000 kr 7%
Max 20 000 kr 4%
De 7% som kan tänka sig att betala 10 000 kr förutsätter då att:
"Om utbuden är bättre"
"att det blir lite tydligare och mer transparant"
"Det finns utåtriktad verksamhet i form av seminarier och utbildningar."
"Utifrån företagsstorleken - bra med enkel men vettig differentierad konstnad"
"Vi får mer för pengarna - vill se mer intressanta föreläsningar, seminarier,
nätverksträffar, nyhetsbrev mm. Kan även ta betalt för enskilda aktiviteter, men utbudet
måste finnas för att man ska vara beredd att betala en högre medlemsavgift."
"Gott utbud av aktiviteter som riktar sig till såväl ansvariga för CSR-arbete och till
"gemene man" på företaget. Aktiviteterna bör vara fria eller ha låg kostnad. "
De 4% som kan tänka sig att betala 20 000 kr förutsätter då att:
"Om utbuden är bättre"
"The fee includes high quality collaborative solution development and implementation
work groups. Another option is a lower 'corporate/ large organizations' fee, with the
option to pay a fee for participation in specific groups, courses or for coaching."
"Det finns tydligare samarbete och att diskussionerna som ofta tas upp landar mer
konkret än i ömsesidig förståelse. Ser gärna fler medlemmar som har bredare/djupare
CSR kunskap."
Det är vanskligt att utifrån detta resultat uttala sig om var betalningsviljan egentligen
ligger. Betalningsviljan är kopplad till kvaliteten på utbudet, men detta var ju ingen
revolutionerande nyhet.
Var skulle man söka kunskap ifall föreningen försvann?
Vi har i enkäten frågat var man skulle söka kunskap om CSR ifall föreningen försvann.
Två svar dominerar: ”Vet ej” samt ”Internet”. Svaren tecknar en bild av att de tillfrågade
medlemmarna är tämligen oförberedda på att själva kastas ut i vattnet.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(38)
39. 7. Utfall
Målsättningar i sammanfattning 2007 - 2011
En sammanställning av de målsättningar vi finner i dokumentationen (i första hand
ansökningar och beslut om finansiering), sammanställd med en inventering av respektive
utfall (i första hand verksamhetsberättelser 0ch slutrapporter), så långt vi kunnat utröna,
får följande utseende.
Syfte, mål, förväntade effekter Redovisat utfall
Mål för 2007
Skapa ett tvärsektorellt nätverk kring CSR Nätverket bildat
och hållbar utveckling som ökar
västsvenska konkurrenskraften, minskar
miljöpåverkan, minskar utanförskapet, ökar
samhällsengagemanget och stärker Västra
Götalands varumärke.
Syfte, mål, förväntade effekter för Redovisat utfall
2008/2009
Genom samverkan och kunskapsutveckling Samverkan genom Open Space och
bidra till ansvarsfulla affärer och goda arbetsgrupper kring kompetensutveckling,
affärsrelationer inköpsprojekt och social ekonomi.
Samverkansprojekt Hållbara inköp.
Samverkan med CBiS Handelshögskolan.
Seminarier. CRS Forum. Ansvarsbarome-
tern.
Lyfta fram och sprida goda exempel på hur Fyra kompetensutvecklingsdagar med ca
företag och organisationer i Västra 50 besökare per tillfälle. Flera
Götaland arbetar med CSR utvecklingsprojekt i samverkan inletts.
Stärka varumärket Västra Götaland. Webbplattform under uppbyggnad
Minst en femtedel av de anställda i Västra Ej uppnått. Vid utgången av 2008 har
Götalandsregionen (=150 000) blir föreningen 50 medlemmar. Vid utgången
av 2009 har föreningen 76 medlemmar med
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(39)
40. medlemmar i föreningen. mer än 100 000 anställda.
Få med fler storföretag i föreningen, Ej redovisat/kommenterat
eftersom dessa ansågs vara kunniga inom
CSR-området.
Att företag kan redovisa ett aktivt CSR- Klimatinitiativet och initiativet Reko
arbete som bidrar till nya affärer och kontor sjösatta.
samarbetsmönster.
Att frivilliga aktiviteter för motsvarande 15 Ej redovisat/kommenterat. Däremot
miljoner kronor skulle utföras tack vare redovisat 30 aktiviteter med sammantaget
föreningens aktiviteter. 1500 deltagare som lagt 4000 timmar på
verksamheten,
Syfte, mål, förväntade effekter för 2010 Redovisat utfall
Att intensifiera arbetet med samhällsansvar Hållbara inköp, klimatinitiativet, initiativ
för lokal utveckling och globalt ansvar för reko-kontor, initiativ socialt ansvar i
att stärka regionens långsiktiga arbetslivet, ansvarsbarometern etc. 16
konkurrenskraft och för hållbar utveckling. medverkat i utbildningen hållbart
ledarskap.
Minst 100 aktörer ska genom föreningens 33 medlemmar i klimatinitiativet tror de
aktiviteter ha intensifierat sitt CSR-arbete minskat sin påverkan med initiativet som
betydligt. motivering.
Minst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i 60 medlemmar i de tre initiativen.
något av initiativen klimat, reko kontor,
eller socialt ansvar i arbetslivet.
Tre konkreta samarbetsprojekt på Samverkansgrupp Hållbara inköp.
ledningsnivå mellan olika sektorer ska Kompetensutvecklingsprogram Hållbart
drivas. ledarskap. Konferens kring hållbara
leverantörskedjor.
Kunskapen om CSR arbete i Västra Ansvarsbarometern, stipendium, hemsidan,
Götaland ska ha ökat betydligt i regionen pris, artiklar i tidningar, konferenser,
och utanför densamma. seminarium etc.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(40)
41. Fler högskolekurser med inriktning på Ej redovisat/kommenterat
ansvar ska initieras.
150 medlemmar som representerar fler än 93 medlemmar som representerar fler än
150,000 arbetstillfällen. 200,000 anställda.
10 nya och utvecklade nätverk 5
25 nya och utvecklade processer 8
500 organisationer i praktisk samverkan Denna indikator har föreningen inte kunnat
(300 kvinnor, 200 män). mäta.
120 (60/60) organisationer som får del av 45/45 ”har tillgång till rådgivning och till
kvalificerad rådgivning. verktyg via föreningen”. ”Antal
medlemmar är 93 stycken och
kontaktpersoner är jämt fördelade mellan
män och kvinnor”
150 organisationer som arbetar med att 100 (63 organisationer är med i något
utveckla nya processer för en framgångsrik initiativ, 11 organisationer i hållbart inköp,
verksamhet. 20 organisationer i hållbart ledarskap, 7
socialt ansvar i arbetslivet)
150 arbetsplatser som deltar i konkret 63 medlemmar i initiativen.
hållbarhetsarbete för bättre klimat, hållbara
kontor och volontärarbete
200 (100/100) nya medarbetare som Denna indikator har föreningen inte kunnat
engagerar sig direkt för lokalsamhällets mäta (en av de ”egna indikatorerna”).
utveckling i volontärarbete
Syfte, mål, förväntade effekter för 2011 Redovisat utfall
Att intensifiera arbetet med samhällsansvar Hållbara inköp med medverkan från SKF,
för lokal utveckling och globalt ansvar för AB Volvo, Volvo Cars, Lindex, Astra
att stärka regionens långsiktiga Tech, Stena Metall, SCA, VGR, GU,
konkurrenskraft och för hållbar utveckling. Chalmers m.fl. Genomfört ansvars-
barometern, seminarium om Fair Trade,
CSR seminarium i Borås, m.m.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(41)
42. Uppnått
150 medlemmar som representerar 150,000 115 medlemmar vid utgången av 2011 som
arbetstillfällen. representerar 200 000 anställda.
Ej uppnått
Minst 150 arbetsplatser ska delta i 270 medlemsorganisationer deltagit.
föreningens aktiviteter och på det sättet (Summan överstiger medlemsantalet då
intensifiera sitt CSR-arbete. flera återkommit på flera aktiviteter.)
Upnått
Minst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i 58 medlemmar i Klimatinitiativet, 5
något av initiativen klimat, reko kontor, medlemmar i Reko-kontor, 4 medlemmar i
eller socialt ansvar i arbetslivet. Socialt ansvarstagande i arbetslivet.
Ej upnått
Minst 50 personer ska ha deltagit i Ej redovisat/kommenterat. (20 deltagare
föreningens grundläggande CSR-utbildning per juli 2011).
Ej redovisat
Ett kompetensprogram i hållbart ledarskap Program har tagits fram och 16 personer
ska genomföras i samarbete med har deltagit. Höstomgången inställld pga
GU/Chalmers vår och höst 2011 lågt intresse.
Uppnått vår 2011, ej uppnått höst
Minst 200 deltagare på konferensen CSR 200 deltagare.
Forum IV
Uppnått
Öka kunskapen om tillgänglighetsfrågor 14 personer deltog på frukostseminarium.
Uppnått
Upprätta en affärsplan för att säkerställa En intern presentation har utvecklats för
långsiktig verksamhet och finansiering styrelsen (inkl. SWOT, segmentering av
medlemmar etc.). Presentationen visar dock
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(42)
43. inte hur och när föreningen ska bli mer
självfinansierad.
På väg att uppnå
Upprätta en projektdatabas med En projektdatabas finns upprättad, men
medlemmarnas CSR-aktiviteter och en täcker ännu endast ett fåtal av
marknadsplats för nya affärer. medlemmarnas aktiviteter.
På väg att uppnå
Kunskapen om CSR arbete i Västra Svårt att mäta.
Götaland ska ha ökat betydligt i regionen
och utanför densamma.
Kommentar till sammanställningen
Genomgången av syfte/mål/förväntade effekter i relation till redovisade utfall för åren
2007 – 2011 visar följande:
Det har ibland varit svårt att i dokumentationen följa linjen från mål till utfall från
verksamhetsplan/medelsansökan till verksamhetsberättelse/slutrapport ett år senare.
Vissa mål uppnår man, och redovisar i påföljande verksamhetsberättelse.
För andra mål ( tex. antal medlemmar, antal arbetsplatser i initiativen, antal personer i
utbildning) har man inte nått måluppfyllelse. Detta kommenteras/förklaras ibland, ibland
inte, i verksamhetsberättelsen.
Vissa mål har man uppsatt men inte kunnat mäta. Detta kommenteras/förklaras ibland,
ibland inte, i verksamhetsberättelsen.
Successivt bättre men kan förbättras ytterligare
Det bör uppmärksammas att kvalitén på redovisningen av måluppfyllelsen har ökat år
från år. Förbättringar kan dock ske på följande punkter:
• Då en målsättning anges, tänk från början på om/hur denna ska kunna mätas.
Detta gäller i synnerhet kvantitativt formulerade målsättningar;
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(43)
44. • Var tydlig med vad som är just målsättningar, till skillnad från mer allmänt hållna
resonemang om förväntningar och förhoppningar. Målsättningar ska tydligt följas
upp i efterhand, medan allmänt formulerade förväntningar kan man förhålla sig
friare till;
• Följ i efterhand på ett strukturerat sätt upp alla angivna mål och redovisa i
verksamhetsberättelsen/slutrapporten;
• Om en målsättning inte uppnåtts, och avvikelsen inte är obetydlig, bör saken
kommenteras i verksamhetsberättelsen/slutrapporten.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(44)
45. 8. Slutsatser - verksamheten 2007 – 2011
Föreningens struktur och organisation har under den aktuella perioden utvecklats från ett
nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har utvecklats mot
fastare rutiner och börjar finna sin form.
Struktur
Föreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samt
en styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga
aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år.
Ett antal mindre grupper arbetar med särskilda frågor.
Den struktur som CSR-Västsverige sålunda byggt under den femårsperiod man varit
verksam, förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad att tillgodose de ändamål som
verksamheten har som syfte att tillgodose.
Medlemmarnas uppfattning är också att föreningen har en tydlig och relevant
organisation. Detta framkommer såväl genom mail-enkäten som vid vår telefonenkät.
En källa till bekymmer är dock medlemstillströmningen. Idag är man runt 120
medlemmar, och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har
föreningen som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening
prioritera upp frågan om medlemsvärvning.
Praktik
Föreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (något
förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och
miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen i
föreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för
medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och
miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.”
En genomgång av föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren
ger enligt utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom
den ram som anges av dessa dokument.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(45)
46. Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika fält? Här förekommer en
spridd uppfattning bland medlemmarna att särskilt miljöfrågorna är tillgodosedda i
föreningens praktik. Bilden är dock splittrad.
Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vi
notera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnande
verksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontor
samt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredje
noteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande.
Vidare vill vi peka på behovet av att hålla ett mer stringent medlemsregister. Korrekt
kategorisering av medlemmarna är en förutsättning för att kunna analysera och följa upp
den egna verksamheten. Det finns också ett behov att intensifiera medlemsvärvningen,
vilket sammanhänger med en önskan från åtskilliga medlemmat att föreningen skulle
behöva synas mer.
Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Även detta avgörs
rimligen av medlemmarna. Dessa har i den skriftliga enkäten lyft fram följande aktiviteter
som de mest värdefulla: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR-
utbildning samt Frukostmöten. Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”möten
där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ
av aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva
samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna.
Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna.
Utfall
Har då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som bör
bedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som den
dominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar.
Nya nätverk lyfts också fram.
Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss in
på kommande kapitel.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(46)
47. 9. Diskussion och förslag framåt
Ovan har vi på ett detaljerat sätt beskrivit de direkta resultat och slutsatser som kan dras
från enkäten, intervjuerna och den tillgängliga dokumentationen. I det här kapitlet
diskuterar vi på ett mer övergripande plan vad dessa resultat kan tänkas betyda för CSR
Västsverige. Vi gör detta utifrån fyra huvudområden: i) hur bidrar föreningen till att göra
CSR lönsamt, ii) CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin, iii) för deltagarna eller
en bredare krets och iv) föreningens framtida finansiering
Hur bidrar föreningen till att göra CSR lönsamt?
En intressant fråga som låg till grund för utformningen av ett antal av enkätfrågorna och
medlemsintervjuerna är hur CSR Västsverige bidrar till att göra CSR arbete lönsamt för
sina medlemmar, d.v.s. på vilket sätt (snarare än i vilken grad) bidrar föreningen till
medlemmarnas lönsamhet. Vårt fokus på hur CSR kan förbättra företags lönsamhet är i
linje med aktuell forskning inom området, eftersom forskning har visat att företag såväl
kan förbättra som försämra sin lönsamhet med hjälp av CSR arbete. Vi har i våra frågor
och i vår analys utgått ifrån en fyrfältare som utvecklats av Stuart Hart och Mark Milstein
(2003) och som tydliggör olika sätt som CSR kan bidra till lönsamhet (se bild nedan).
Författarna har helt enkelt tagit en klassisk strategimatris med axlarna lång sikt vs. kort
sikt och internt vs. externt och applicerat den på CSR-området. För att läsaren ska förstå
vad författarna avser med sin modell följer nedan en mycket kort genomgång av de olika
boxarna i fyrfältaren.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(47)
48. Lång sikt
Produktutveckling Tillväxt
Internt Vinst Externt
Effektivisering Legitimitet
Kort sikt
För det första kan CSR-arbete bidraga till att öka organisationers
legitimitet/förtroende/varumärke/attraktionskraft. Till exempel kan varumärket stärkas
gentemot konsumenter och organisationen kan bli en mer attraktiv för anställda, etiska
investerare och myndigheter.
För det andra kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers effektivitet. Till
exempel kan organisationer genom energibesparingar, minskat svinn och dubbelsidig
kopiering av papper förbättra såväl lönsamheten som miljön.
För det tredje kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers produktutveckling
(forskning och utveckling). Genom att ställa frågan om vilken värld vi kommer leva i om
5-10 år i termer av t.ex. klimatförändring, fattigdom, segregation och åldersfördelning
kan företag säkerställa att de utvecklar lämpliga produkter/tjänster för framtiden. Till
exempel behöver bilföretag säkerställa att deras nya plattformar möjliggör för radikala
utsläppsminskningar om vi står inför en klimatförändring och flygplanstillverkare
behöver säkerställa att deras flygplan i termer av platsbredd och lastvikt kan hantera
alltfler överviktiga kunder.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(48)
49. För det fjärde kan CSR-arbete bidra till att förbättra organisationers tillväxt, d.v.s. hitta
framtida marknader för sina produkter och tjänster. Till exempel kan CSR-arbete öppna
upp för nisch-marknader (t.ex. Fair Trade choklad och Body Shop) och till identifierandet
av ignorerade marknader (t.ex. fattiga delar av världen och marginaliserade grupper i
samhället). Eftersom matrisen enbart är fokuserad på lönsamhet, saknas motivet att göra
världen bättre i matrisen. Viljan att göra världen bättre har dock i tidigare forskning visat
sig vara en viktig anledning till varför organisationer engagerar sig i CSR.
Utifrån denna förståelsen av modellen kan vi nu återvända till frågan som intresserat oss i
utvärderingen, d.v.s. vilken av de fyra boxar (+viljan att göra världen bättre) som CSR
Västsverige kan sägas bidra till. För att fånga detta har vi i enkäten frågat såväl varför
medlemmarna gick med i föreningen som vad medlemskapet har gett (där vi har utformat
svarsalternativet så att de stämmer överens med modellen ovan). Här är det tydligt att
fokus legat på ökad kunskap (70% och 55%) och nya nätverk (67% och 47%).1 Dessa två
faktorer kan i sin tur ligga till grund för i princip samtliga delar av matrisen så de är för
generella för att dra några direkta slutsatser från. När vi sedan tittar på de andra svaren
framkommer dock en tydlig bild av hur medlemmarna uppfattar föreningen. Det är
mycket tydligt att legitimeringslogiken (högra boxen) och ”göra världen bättre”-logiken är
viktiga delar för medlemmarna, eftersom de anger att de visar att de tar ansvar (45% och
48%) och sprider kunskap om CSR genom föreningen (48% och 50%). Forskningen visar
även att legitimitet är det vanligaste (om än ej det mest lönsamma) sättet som
organisationer använder sig av CSR. Här kan föreningen alltså sägas fylla en funktion som
kan förbättra medlemmarna lönsamhet.
Å andra sidan är det tydligt att effektiviseringslogiken inte alls finns representerad hos
medlemmarna (0% och 0%), vilket är förvånande eftersom det är en av de vanligaste
sätten att förbättra lönsamheten med hjälp av CSR. Kanske missförstod de svarande
enkätfrågorna, men här borde det finnas möjligheter för föreningen att lyfta fram goda
exempel på t.ex. hur man sparar energi i sin verksamhet.
Det är också tydligt att produktutveckling i princip inte alls finns representerat hos
medlemmarna varken i termer av vad de förväntade sig eller vad de fått ut av föreningen
(2% och 2%). Detta upplever vi är problematiskt eftersom en integrering av CSR-frågan i
produktutveckling har visat sig central för såväl företags lönsamhet som reella miljö- och
sociala förbättringar. Här finnas alltså en potential för föreningen att tydligare lyfta fram
exempel på hur organisationer kan arbeta med CSR-frågorna med koppling till sin
1
Första siffran i parentesen anger varför medlemmarna gick med och andra siffran vad
medlemskapet gett.
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(49)
50. produktutveckling. Det finns ett stort antal företag i regionen som gör detta på ett
framgångsrikt sätt som skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter (t.ex. SKF, Volvo
Personbilar, AB Volvo, Stena Metall och Nudie Jeans).
Nästan lika tydligt är det att tillväxtlogiken bara i begränsad del finns representerad i
föreningen. Det verkar som att vissa medlemmar har en förhoppning om att förbättra sin
tillväxt genom nya kunder när de går med i föreningen men som att denna förhoppning
hittills inte förverkligats (20% och 7%). Det är värt att notera att det i huvudsak är
konsulterna som har en förhoppning av att hitta nya kunder genom föreningen, och det är
inte riktigt det som avses med fyrfältmodellen ursprungligen. Vi sluter oss därmed till att
föreningen även här har en outnyttjad potential i att visa hur företag kan använda CSR för
att identifiera nya marknader. Här kan man tänka sig att de ideella föreningar som är
med i CSR Västsverige kan vara en resurs, eftersom de kan utgöra länken mellan
marginaliserade grupper och organisationer. Partnerskap mellan företag, offentlig sektor
och ideella föreningar kan således vara nyckeln för att nå tillväxt med hjälp av CSR-tänk.
Slutsatsen utifrån enkätsvaren blir alltså att CSR Västsveriges verksamhet i huvudsak
bidrar till ökad lönsamhet genom förbättrad legitimitet och att föreningen ännu inte
lyckas utnyttja CSR-frågans potential vad gäller effektivisering, produktutveckling och
tillväxt. Denna slutsats stöds också av de konkreta exempel på förändringar tack vare
föreningen som medlemmarna listar i enkäten och i intervjuerna. I princip samtliga dessa
förändringar kan kopplas till legitimitets- eller ”göra världen bättre”-logiken, t.ex.
mätande av ätning av vegetarisk mat, inköp av miljövänliga produkter, satsning på reko-
kontor, val av rättvisemärkt kaffe och sopsortering. Det finns även ett fåtal exempel som
eventuellt kan kopplas till effektiviseringslogiken trots att denna inte nämndes i enkäten,
t.ex. ökat antal telefonkonferenser och minskad pappersförbrukning. Vi har dock inte
funnit i princip några svar som indikerar att medlemmar har utvecklat nya
produkter/tjänster eller hittat nya marknader tack vare sitt medlemskap i föreningen.
Här finns det alltså en stor samstämmighet i enkät och intervjusvaren som tydligt visar på
att CSR Västsverige har en potential att bredda sitt fokus för att på så vis hjälpa sina
medlemmar att förbättra lönsamheten via CSR-arbete.
CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin?
Utifrån enkät- och intervjusvaren och slutsatsen ovan att CSR Västsveriges verksamhet i
huvudsak bidrar till att förbättra medlemmarnas legitimitet, kan vi ta resonemanget ett
steg vidare och diskutera huruvida föreningen bidrar till att förpassa CSR-frågan till en
stödfunktion. Forskningen visar att även om organisationer kraftigt ökat sina CSR-
aktiviteter de senaste åren, så har detta i huvudsak handlat om stödfunktioner (t.ex.
hållbarhetsredovisningar, kontroller av leverantörer, uppdaterade hemsidor, nya CSR-
funktioner och miljöledningssystem). När CSR-frågorna har kommit in i
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012
(50)