13. Beroendecentrum Stockholm
17%
2%4e-1%
13%
5%
7%
12%
6%
7e-2%
38%
Other Crimes
Smuggeling
DUI / DWI
Violation of traffic laws
Alcohol related crimes
Drug related crimes
Physical violende and threats
Economic crimes
Vandalism
Theft
Resultat: Delprojekt 4
Brottslighet
Stöld
Skadegörelse
Ekonomisk brottslighet
Våldsbrott och hot om våld
Drogrelaterad brottslighet
Alkoholrelaterad brottslighet
Trafikbrottslighet
Rattfylleri
Annat / övrigt
Smuggelbrott
1%
1%
2%
14. Beroendecentrum Stockholm
Resultat: Delprojekt 4
Behandlingsresultat efter två år
+ = Signifikant till det bättre, - = Signifikant till det sämre , 0 = Ingen skillnad
Fysisk hälsa
Arbete & försörjning
Alkohol användning
Narkotika användning
Kriminalitet
Familj- och umgänge
Psykisk hälsa
Inter-
vjuare
Klienter Index
+
+
+
+
+
+
0
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+ +
Skilladen mellan för- och eftermätnng
Editor's Notes
Rattfylleri är ett alvvarligt sam-hällsproblem och prevenntiva insatser måste baseras på empirisk kunskap.
Det har visat sig att rattfylleri kan vara ett tecken på alkogolproblem. Inte sällan i kombination med akuta psyko-sociala krissituationer som man behöver hjälp med.
Tack vare Hans Laurell på Vägverket kunde vi i samarbete med polis och kriminalvård sätta igång ett longitudinellt forskningsprojekt av multicenterkraktär.
Projekter syftar till att ta reda på den svenske rttfylleristens alkoholvanor, sociala situation och personlighet samt att följa förlloppet efter olika påföljder.
Projektet syftar ockkså till att pröva ut ett system för identifiering och prevention av alkoholproblem och återfall i rttfylleri.
År 1994 genomfördes en rad ändringar av lagstiftning och bestämmelser angående rattfylleri. Påföljderna skärptes och gränsen för grovt rattfylleri sänktes från 1,5 till 1,0 promille. Den maximala strafftiden förlängdes till 2 år.
Upptäcktsrisken ökades också genom intensifierad nykterhetskontroll från polisens sida.
KAPUBRA-projektet är uppdelat i två block:
– Dels har vi undersökt 2100 bilförare som omhändertagits av polisen för misstanke om rattfylleri under en femårsperiod med början år 1997. Även misstänkta bilförare som inte var påverkade av alkohol har tillfrågats om sina alkoholvanor.
- Dels har vi undersökt 980 grova rattfyllerister som dömts till fängelse åren 1997-1998.
Vi har undersökt :
Den sociala situationen genom en halvstrukturerad intervju som kallas Addiction Severity Index (AS).
- Missbruk av alkohol med hjälp av ett instrument som kallas AUDIT
Kriminalitet genom BRÅ´s belastnings- register
- Personlighet med hjälp av ett personlig-hetsinventorium kallat NEO-PI-R
- Psykisk hälsa med hjälp av ett självskatt-ningsformulär kallat Symtom Check List (SCL-90).
Mer än varannan – eller närmare bestämt 58% bland de mannliga och 55% bland de kvinnliga bilförarna hade alkoholproblem i form av riskab-la eller skadliga alkoholvanor enligt AUDIT. Svåra alkoholproblem hade 24% bland de man-liga och 20% bland de kvinnliga bilförarna.
Bland de över 1000, för rattfylleri, misstänkta bilförarna, var måttliga alkoholproblem omkring tre gånger vanligare och svåra alkoholproblem c:a 30 gånger vanligare jämfört med de 785 ”kontrollbilister” som inte hade någon alkohol i blodet vid kontroll.
Tittar man på NÄR på dygnet bilisterna kontrollerats av polisen visar det sig att förare som kontrollerades under eftermiddagen – d.v.s. mellan kl. 12.00 – 18.00 hade både högst promilletal (1.17) och oftare alkohol-problem (67%).
Polisen kommer således att hitta flest rattfyllerister på vägarna mellan kl. 12.00 – 18.00. Då kör folk bil som druckit dagen innan och / eller som försökt bota sin balfylla med en återställare.
Bilförare som hade 0,2 promille eller med, ombads besvara ASI-intervjun. De områden där problem- och hjälpbehovet var särskilt uttalat var arbetsrelaterad problematik, alkoholproblem och kriminalitet.
Grova rattfyllerister hade mer uttalade problem i dessa avseenden än ”vanliga” rattfyllerister.
De flesta grova rattfyllerister som dömdes till fängelse i delprojekt 4 hade en promillehalt mellan 1.00 och 1.99 promille. C:a 31 % hade en promillehalt över tre promille.
Precis som i delprojekt 1-3, domineras den psykosociala problem-tyngden av arbetsrelaterad problematik och alkoholrelaterad problematk.
Jämfört med män i normalbefolkningen är de fängelsedömda grova rattfylleristerna mer neurotiska (d.v.s. känslolabila) samtidigt som de är något mindre ”vänliga” och mycket mindre ”målmedvetna”.
Den kombinationen av personlighetsdrag ingår i vad man kan kalla en anti-social personlighet.
Jämfört med män i den svenska normal-befolkningen har dömda grova rattfyllerister mer psykiska symtom och en större grad av psykisk ohälsa. Utmärkande är symtom som depression och ångest.
Grova fängelsedömda rattfyllerister har ett mycket vidare brotts-panorama än enbart rattfylleri.Tittar man på den totala brottsbilden som de här klienterna har, fem-årsperioden före aktuellt straff, visar det sig att c:a 50 % av all brottslighet utgörs av rattfyllerier och annan trafikbrottslighet. I annan brottslighet utgörs de tyngst posterna av våldsbrott, stöld och skade-görelse.
Man kan också konstatera att c:a 40% av dömda klienter har begått c:a 60% av alla brott. D.v.s en minoritet begår en majoritet av alla brott.
Vi har använt Addiction Severity Index (ASI) som uppföljnings-instrument, efter behandling. Det visar sig att såväl intervjuare som klienter är överens om att det skett förbättringar i alla de avseenden som ASI mäter. Det kan möjligen finnas ett frågetecken kring förbättringar av den psykiska hälsan – eftersom det mer objektiva kompositvärdet i ASI inte ger någon skillnad.
MEN – två-årsuppföljningen tyder dock på att det kan löna sig att ge även grova rattfyllerister vård, i stället för straff.
