SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 16
Baixar para ler offline
Den bortg(l)ömda Historien

    St or ytelling

                     Engag emang

                                             S tickiness



“Efter en större konflikt skriver alltid vinnaren historien,
men inte denna gång!”
Källor
    Ålandskommittén -Arthur Tollet
 Carl Björkman - Ålands Första Lantråd,
            Martin Isaksson
  Ålands Kungen - Johannes Salminen
      Orostider - Erik Palmstierna
     Dagjämning - Erik Palmstierna
Johannes Holmbergs minnesanteckningar
Ålandskommittén
   Skrev urkunden till Ålandssjälvstyrelse ( våren 1918 )
   Lobbade finska politiker ( fram till 1919 )
   Deltog aktivt i kommittén som lade fram självstyrelselagen.
( 3.1920 )
   Samtalade med Rapportörskommittén från NF ( 2.1921 )
   Var den vinnande parten i Ålandsfrågan ( 6.1921 )
   Hemligstämplade sitt arbete i 40 år ( - 1962 )
Härskartekniker
Man osynliggör de bra saker som motståndaren gjort.
Skapar tvivel runt deras syfte, härkomst, bakgrund och
allt de säger är propaganda.

Samtidigt så lämnar man bort allt som kan uppfattas som
negativt om sig själv.
Man t.o.m. fokuserar på att beskylla motståndaren där man
själv är svagast.
Ålandskommittén
  Gjorde inget av värde...
  Gjorde de något så sprang de “finnarnas ärende”
  Dessutom hade de en egoistisk agenda
  De var ej äkta ålänningar
  och slutligen, det var deras fel att vi inte hör till Sverige
- Ålandsrörelsen 1919-2013
Ålandsrörelsens retorik
     ... Till det yttersta kämpat mot Ålandsfolkets
        rätt, i blindo gått finnarnas ärenden och
                      fört deras talan.

      "De ha varit ålänningar, men äro det icke
       längre. De hava Syndat mot de heligt är,
      ty de hava motarbetat sin egen ursvenska
            befolknings återförening med
                      moderlandet. "
                - Julius Sundblom 1921.
Ålandsrörelsens version

1) “100-årig längtan till Sverige.”
2) “Namninsamling med 96% som vill höra till Sverige.”
3) “Finland tvingar på ålänningarna självstyrelsen.”
4) “Utanssjälvstyrelsealternativet skulle vi hört till Sverige.”
             Kejsa rdöme
      Ty ka
Ålandsrörelsen 1914-1922
                  Tyska spioner
Carl Björkman     Jan Sundberg         Nandor Stenlid


                   Krigsprofitörer
 Gösta Lindeman                      Kalle Rosenqvist

                Åländska Bondeledare
  Johan Jansson                       Johan Eriksson


                   Julius Sundblom
100 årig strävan ?
(Augusti 1917)
Jan Sundberg framlade tre möjliga handlingsmodeller för Åland:
1) att förbli i Finland
2) att bli ett särskilt, internationellt garanterat område
3) att återförenas med Sverige
Slutsatsen är att man skall satsa på alternativ 3 och man skall
genomföra en deputation som överräcker en Folkadress
(namninsamling).  

Han konstaterar att det inte finns ett sådant i dagsläget på Åland
utan "Tanken måste väckas"
och propaganda drivas. Detta skriver han till Carl Björkman i ett
brev.
100 årig strävan ?
(19 December 1917 )
Carl Björkman skissar upp de tre olika alternativen som
Jan Sundberg tidigare hade satt upp. Han förordade
alternativet 3 återförening med Sverige.

Huvudskälet var inte rädslan för förfinskning, utan att den
allmänna rösträtten skulle innebära lika många röster för
den högt utbildade akademikern som för "den på gränsen idioti
stående, mest råa och obildade dagakarl i Finlands obygder".

- Ålandsvännernas styrelsemöte
Folkadressen
  Stenlid fick beskedet från Högerriksdagsmannen Sam Clason att "Res för
  Guds skull hem till Åland och hämta en folkadress"



(Folkadressen December 1917)
Stenlids beskrivning av händelseförloppet är att man stannade vid dörren tills man
blev insläppt och erbjöds plats att sitta. Sedan pratade man om att det var
vanskliga tider och om hur dyra fiskeredskapen är. Först efter allmänt prat så kom
man till ärendet och visade listan.




              - Ja sade folket, vi skriver nog under.
              Det är ju ingen skuldsedel!
“Folkomröstning” 6.1919




96%
- Jan Helin

"Genom sin tidning håller han opinionen på öarna i ett järngrepp,
här är inte fråga om att sakligt redovisa olika alternativ och
långsamt låta ett åländskt beslut växa fram inför öppen ridå. Fritt
kan därför tillåta sig bedömningar som motparten måste anse
vara orimliga vantolkningar"

- Johannes Salminen
Hjärnan bakom...
  Vad hade Palmstierna "hjälpt" Ålandsrörelsen med?

Övertalade Julius Sundblom att bilda Ålands Landsting
juni 1918

Fick Julius att gå ur Lantdagen Dec 1918

Bjuda in ÅR till svenska kungen 23 maj 1920

Skrev många av ålänningarnas tal

                                              Sjöförsvarsminister 1917-1920
                                              Utrikesminister 1920
                                              Diplomat London 1921-
Hjärnan bakom...
Vad hade Palmstierna "hjälpt" Ålandsrörelsen med?




                                        Sjöförsvarsminister 1917-1920
                                        Utrikesminister 1920
                                        Diplomat London 1921-
Varför blev det INTE Sverige?
" Om en så oerhört svagt grundad separatistiskt rörelse som den åländska skall få
välsignelse av denna höga internationella församling (NF) , skulle det nog snart
allvarligt knaka i fogarna på många samtidiga stater."

- Hbl 10.09.1920



       Varför dröjde Julius S. ?
Slutord
“Utan Ålandskommitténs lobbande
 och Ålandsrörelsens idoga kamp,
 skulle vi INTE ha Självstyrelse på
             Åland idag.”

      Mats Adamczak 2013

Mais conteúdo relacionado

Mais de Mats Adamczak

Hogskolan 2023 del 1.pdf
Hogskolan 2023 del 1.pdfHogskolan 2023 del 1.pdf
Hogskolan 2023 del 1.pdfMats Adamczak
 
PAF28.10_yrkeshogskola.pdf
PAF28.10_yrkeshogskola.pdfPAF28.10_yrkeshogskola.pdf
PAF28.10_yrkeshogskola.pdfMats Adamczak
 
Högskolan del 2 2022
Högskolan del 2 2022Högskolan del 2 2022
Högskolan del 2 2022Mats Adamczak
 
Högskolan 2022 del1
Högskolan 2022 del1Högskolan 2022 del1
Högskolan 2022 del1Mats Adamczak
 
Finans och näringsutskottet 17.5.2021
Finans och näringsutskottet 17.5.2021Finans och näringsutskottet 17.5.2021
Finans och näringsutskottet 17.5.2021Mats Adamczak
 
Högskolan del 2 2021
Högskolan del 2 2021Högskolan del 2 2021
Högskolan del 2 2021Mats Adamczak
 
Hogskolan 2021 del 1
Hogskolan 2021 del 1Hogskolan 2021 del 1
Hogskolan 2021 del 1Mats Adamczak
 
Finans och näringsutskottet
Finans och näringsutskottetFinans och näringsutskottet
Finans och näringsutskottetMats Adamczak
 
Disc golfnews maj 2021
Disc golfnews maj 2021Disc golfnews maj 2021
Disc golfnews maj 2021Mats Adamczak
 
Disc golf news april 2021
Disc golf news april 2021Disc golf news april 2021
Disc golf news april 2021Mats Adamczak
 
Ålandstidningen Seppo Paju
Ålandstidningen Seppo PajuÅlandstidningen Seppo Paju
Ålandstidningen Seppo PajuMats Adamczak
 
Disc golfnews mars 2021
Disc golfnews mars 2021Disc golfnews mars 2021
Disc golfnews mars 2021Mats Adamczak
 
7.12.2018 Örebro (Idrott i Fokus)
7.12.2018 Örebro (Idrott i Fokus)7.12.2018 Örebro (Idrott i Fokus)
7.12.2018 Örebro (Idrott i Fokus)Mats Adamczak
 
Digitalweek 19.3.2018
Digitalweek 19.3.2018 Digitalweek 19.3.2018
Digitalweek 19.3.2018 Mats Adamczak
 
Foretagarforeningen del2 7.3.2018
Foretagarforeningen del2 7.3.2018Foretagarforeningen del2 7.3.2018
Foretagarforeningen del2 7.3.2018Mats Adamczak
 

Mais de Mats Adamczak (20)

Hogskolan 2023 del 1.pdf
Hogskolan 2023 del 1.pdfHogskolan 2023 del 1.pdf
Hogskolan 2023 del 1.pdf
 
PAF28.10_yrkeshogskola.pdf
PAF28.10_yrkeshogskola.pdfPAF28.10_yrkeshogskola.pdf
PAF28.10_yrkeshogskola.pdf
 
Högskolan del 2 2022
Högskolan del 2 2022Högskolan del 2 2022
Högskolan del 2 2022
 
Högskolan 2022 del1
Högskolan 2022 del1Högskolan 2022 del1
Högskolan 2022 del1
 
Finans och näringsutskottet 17.5.2021
Finans och näringsutskottet 17.5.2021Finans och näringsutskottet 17.5.2021
Finans och näringsutskottet 17.5.2021
 
Högskolan del 2 2021
Högskolan del 2 2021Högskolan del 2 2021
Högskolan del 2 2021
 
Hogskolan 2021 del 1
Hogskolan 2021 del 1Hogskolan 2021 del 1
Hogskolan 2021 del 1
 
Finans och näringsutskottet
Finans och näringsutskottetFinans och näringsutskottet
Finans och näringsutskottet
 
Disc golfnews maj 2021
Disc golfnews maj 2021Disc golfnews maj 2021
Disc golfnews maj 2021
 
Skattegränsen
SkattegränsenSkattegränsen
Skattegränsen
 
Disc golf news april 2021
Disc golf news april 2021Disc golf news april 2021
Disc golf news april 2021
 
Ålandstidningen Seppo Paju
Ålandstidningen Seppo PajuÅlandstidningen Seppo Paju
Ålandstidningen Seppo Paju
 
Disc golfnews mars 2021
Disc golfnews mars 2021Disc golfnews mars 2021
Disc golfnews mars 2021
 
Discgolf bakgrunden
Discgolf bakgrundenDiscgolf bakgrunden
Discgolf bakgrunden
 
Hogskolandel 2 2019
Hogskolandel 2 2019Hogskolandel 2 2019
Hogskolandel 2 2019
 
Hogskolan2019del1
Hogskolan2019del1Hogskolan2019del1
Hogskolan2019del1
 
Manual elledningar
Manual elledningarManual elledningar
Manual elledningar
 
7.12.2018 Örebro (Idrott i Fokus)
7.12.2018 Örebro (Idrott i Fokus)7.12.2018 Örebro (Idrott i Fokus)
7.12.2018 Örebro (Idrott i Fokus)
 
Digitalweek 19.3.2018
Digitalweek 19.3.2018 Digitalweek 19.3.2018
Digitalweek 19.3.2018
 
Foretagarforeningen del2 7.3.2018
Foretagarforeningen del2 7.3.2018Foretagarforeningen del2 7.3.2018
Foretagarforeningen del2 7.3.2018
 

åLands fredsinstitut

  • 1. Den bortg(l)ömda Historien St or ytelling Engag emang S tickiness “Efter en större konflikt skriver alltid vinnaren historien, men inte denna gång!”
  • 2. Källor Ålandskommittén -Arthur Tollet Carl Björkman - Ålands Första Lantråd, Martin Isaksson Ålands Kungen - Johannes Salminen Orostider - Erik Palmstierna Dagjämning - Erik Palmstierna Johannes Holmbergs minnesanteckningar
  • 3. Ålandskommittén Skrev urkunden till Ålandssjälvstyrelse ( våren 1918 ) Lobbade finska politiker ( fram till 1919 ) Deltog aktivt i kommittén som lade fram självstyrelselagen. ( 3.1920 ) Samtalade med Rapportörskommittén från NF ( 2.1921 ) Var den vinnande parten i Ålandsfrågan ( 6.1921 ) Hemligstämplade sitt arbete i 40 år ( - 1962 )
  • 4. Härskartekniker Man osynliggör de bra saker som motståndaren gjort. Skapar tvivel runt deras syfte, härkomst, bakgrund och allt de säger är propaganda. Samtidigt så lämnar man bort allt som kan uppfattas som negativt om sig själv. Man t.o.m. fokuserar på att beskylla motståndaren där man själv är svagast.
  • 5. Ålandskommittén Gjorde inget av värde... Gjorde de något så sprang de “finnarnas ärende” Dessutom hade de en egoistisk agenda De var ej äkta ålänningar och slutligen, det var deras fel att vi inte hör till Sverige - Ålandsrörelsen 1919-2013
  • 6. Ålandsrörelsens retorik ... Till det yttersta kämpat mot Ålandsfolkets rätt, i blindo gått finnarnas ärenden och fört deras talan. "De ha varit ålänningar, men äro det icke längre. De hava Syndat mot de heligt är, ty de hava motarbetat sin egen ursvenska befolknings återförening med moderlandet. " - Julius Sundblom 1921.
  • 7. Ålandsrörelsens version 1) “100-årig längtan till Sverige.” 2) “Namninsamling med 96% som vill höra till Sverige.” 3) “Finland tvingar på ålänningarna självstyrelsen.” 4) “Utanssjälvstyrelsealternativet skulle vi hört till Sverige.” Kejsa rdöme Ty ka
  • 8. Ålandsrörelsen 1914-1922 Tyska spioner Carl Björkman Jan Sundberg Nandor Stenlid Krigsprofitörer Gösta Lindeman Kalle Rosenqvist Åländska Bondeledare Johan Jansson Johan Eriksson Julius Sundblom
  • 9. 100 årig strävan ? (Augusti 1917) Jan Sundberg framlade tre möjliga handlingsmodeller för Åland: 1) att förbli i Finland 2) att bli ett särskilt, internationellt garanterat område 3) att återförenas med Sverige Slutsatsen är att man skall satsa på alternativ 3 och man skall genomföra en deputation som överräcker en Folkadress (namninsamling).   Han konstaterar att det inte finns ett sådant i dagsläget på Åland utan "Tanken måste väckas" och propaganda drivas. Detta skriver han till Carl Björkman i ett brev.
  • 10. 100 årig strävan ? (19 December 1917 ) Carl Björkman skissar upp de tre olika alternativen som Jan Sundberg tidigare hade satt upp. Han förordade alternativet 3 återförening med Sverige. Huvudskälet var inte rädslan för förfinskning, utan att den allmänna rösträtten skulle innebära lika många röster för den högt utbildade akademikern som för "den på gränsen idioti stående, mest råa och obildade dagakarl i Finlands obygder". - Ålandsvännernas styrelsemöte
  • 11. Folkadressen Stenlid fick beskedet från Högerriksdagsmannen Sam Clason att "Res för Guds skull hem till Åland och hämta en folkadress" (Folkadressen December 1917) Stenlids beskrivning av händelseförloppet är att man stannade vid dörren tills man blev insläppt och erbjöds plats att sitta. Sedan pratade man om att det var vanskliga tider och om hur dyra fiskeredskapen är. Först efter allmänt prat så kom man till ärendet och visade listan. - Ja sade folket, vi skriver nog under. Det är ju ingen skuldsedel!
  • 12. “Folkomröstning” 6.1919 96% - Jan Helin "Genom sin tidning håller han opinionen på öarna i ett järngrepp, här är inte fråga om att sakligt redovisa olika alternativ och långsamt låta ett åländskt beslut växa fram inför öppen ridå. Fritt kan därför tillåta sig bedömningar som motparten måste anse vara orimliga vantolkningar" - Johannes Salminen
  • 13. Hjärnan bakom... Vad hade Palmstierna "hjälpt" Ålandsrörelsen med? Övertalade Julius Sundblom att bilda Ålands Landsting juni 1918 Fick Julius att gå ur Lantdagen Dec 1918 Bjuda in ÅR till svenska kungen 23 maj 1920 Skrev många av ålänningarnas tal Sjöförsvarsminister 1917-1920 Utrikesminister 1920 Diplomat London 1921-
  • 14. Hjärnan bakom... Vad hade Palmstierna "hjälpt" Ålandsrörelsen med? Sjöförsvarsminister 1917-1920 Utrikesminister 1920 Diplomat London 1921-
  • 15. Varför blev det INTE Sverige? " Om en så oerhört svagt grundad separatistiskt rörelse som den åländska skall få välsignelse av denna höga internationella församling (NF) , skulle det nog snart allvarligt knaka i fogarna på många samtidiga stater." - Hbl 10.09.1920 Varför dröjde Julius S. ?
  • 16. Slutord “Utan Ålandskommitténs lobbande och Ålandsrörelsens idoga kamp, skulle vi INTE ha Självstyrelse på Åland idag.” Mats Adamczak 2013