Miljöinitiativ. resultat och satsningar under Alliansregeringen 2006 - 2011

1. Promemoria
2011-09-29
Miljödepartementet
Politiska staben
Miljöinitiativ och satsningar
under Alliansregeringen 2006 till 2011
Budget
• Mer pengar till miljön. Under mandatperioden 2006 till 2010
satsades cirka 20 miljarder kronor i miljöbudgeten. Det var mer
än vad som tidigare satsats på miljöåtgärder och fem miljarder
kronor mer än den förra regeringens anslag för miljön 2002-
2006. Miljöbudgeten ligger kvar på en nivå beräknad till cirka
20 miljarder kronor under innevarande mandatperiod.
Klimat
• Kraftigt höjda klimatmål. Regeringen höjde kraftigt den
tidigare regeringens klimatmål. Sverige ska minska utsläppen
med 40 procent mellan 1990 och 2020. Förra regeringen hade
ett mål på minskade utsläpp på fyra procent till år 2012 och en
”bedömning” av en minskning på 25 procent. En plan för
minskningarna, ton för ton, har presenterats. Målet är det mest
ambitiösa i Europa.
• Färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050. Regeringen
har angett att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av
växthusgaser år 2050. Naturvårdsverket har i uppdrag att lämna
ett underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen.
• Klimatprioriteringar i statsbudgeten. Det har blivit dyrare
att förstöra klimatet och billigare att agera miljövänligt, bland
annat genom omfattande klimatskattepaket med höjd
bensinskatt. Kraftfulla åtgärdspaket har enskilda budgetår

2. 2
omfattat klimat- och energisatsningar på över 3 miljarder
kronor.
• Rekordstora minskningar av klimatutsläppen. Svenska
utsläppen har fortsatt att minska. 2009 skedde den största
minskningen av utsläppen som skett under ett enskilt år.
Sveriges totala utsläpp har minskat med cirka 17 procent sedan
1990. Samtidigt ökade BNP med drygt 42 procent.
• Satsning på att klimatanpassa Sverige. Regeringen har
stärkt arbetet med att anpassa Sverige till klimatförändringarna
både nationellt och regionalt. Under 2009-2011 satsades nära
600 miljoner kronor på klimatanpassning. Fram till 2015 satsas
nu 392 miljoner kronor på klimatanpassning, bland annat med
inrättande av ett nytt kunskapscentrum vid SMHI för
samordning och stöd. Bland annat inrättar vi nu ett nationellt
kunskapscentrum för klimatanpassning. Med totalt nära en
miljard kronor för att möta framtida ökad nederbörd och
översvämningar tar vi ett viktigt steg mot att klimatsäkra
Sverige.
• Förstärkt lokalt klimatarbete. Lokala klimat- och
energirådgivare har inrättats. Klimatinvesteringsprogrammet,
KLIMP, har fullföljts och ersatts av investeringar i ny
energiteknik som biogas och solenergi. Stöd till befintlig teknik
– som redan är lönsam – flyttas till att utveckla, införa och
sprida ny teknik.
• Pilotlän för grön utveckling. Dalarna, Skåne och Norrbotten
har utsetts till pilotlän för grön utveckling med uppdraget att
identifiera hinder och möjligheter för minskad klimatpåverkan
och energiomställning.
• Förlängd biogassatsning. Med totalt 120 miljoner förlängs
satsningar på biogas 2012-2013, genom stöd för utökad
produktion, distribution och användning biogas.
• Samlad satsning på energieffektivisering. Totalt 440
miljoner kronor satsas 2013-2014 på kommunal energi- och
klimatrådgivning, stöd för teknikupphandling och
marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, samt
genomförande av EU-direktiv för bland annat ökad
energieffektivisering.

3. 3
• Stärkt klimatforskning. En kraftig satsning på svensk
klimatforskning, med nivåökning på 500 miljoner kronor fram
till år 2012, var en av huvudprioriteringarna i regeringens
forsknings- och innovationsproposition.
• Utbyggnad av det förnybara. Allianspartiernas
energiöverenskommelse innebär att Sveriges beroende av
kärnkraft för elproduktion ska minska till förmån för kraftigt
utbyggd förnybar elproduktion från främst vind och biokraft.
"För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör
ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska
beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma
detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar
kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av
elproduktionen". Energipolitiken innebär att man kan ansöka
om att byta ut en gammal kärnreaktor mot en ny på befintliga
platser, men ”något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta
eller indirekta subventioner, kan inte påräknas”.
• Stor ökning av bioenergin. Bioenergin har passerat oljan som
vår största energikälla i vår energianvändning. Nära en
tredjedel av all energi som används i Sverige kommer från
bioenergi. Den totala tillförseln av bioenergi hamnar på 137
TWh i år. Det betyder att bioenergin är större än vattenkraften
och kärnkraften tillsammans, med energiförlusterna
borträknade.
• Snabbspår för vindkraft. Sedan Alliansregeringen tillträdde
har mängden producerad el från vindkraft sexdubblats. Ett
exempel är de 1101 vindkraftverk som ger upp till 12 TWh
förnybar el i Markbygden i Piteå, vilket är fyra gånger mer än
dagens svenska vindkraftproduktion och motsvarar vad två
kärnkraftreaktorer i Ringhals i genomsnitt producerat under
perioden 2005-2008. Den kraftfulla utbyggnaden är bland annat
en följd av systemet med elcertifikat för att främja förnybar
elproduktion samt att den så kallade dubbelprövningen av
vindkraftsärende har tagits bort vilket har gjort
tillståndsprövningen enklare och snabbare.
• Ökad information och kunskap om vindkraft. En
budgetsatsning med 60 miljoner kronor görs 2012-2015 för
informationsspridning och kunskapsuppbyggnad om vindkraft.

4. 4
• Klimatkompensation och hållbarhetsredovisning.
Regeringen klimatkompenserar sina resor. Energimyndigheten
köper certifierade utsläppsreduktioner från CDM-projekt. Alla
statliga bolag åläggs numera att genomföra
hållbarhetsredovisningar, enligt Global Reporting Initiative
(GRI).
• Pådrivande för ett mer klimatambitiöst EU. Sverige var ett
av de första länderna som angav att EU borde anta ett mål att
minska utsläppen med 30-procent till år 2020. Under det
svenska EU-ordförandeskapet 2009 drev Sverige fram att EU:s
långsiktiga mål är att minska klimatutsläppen med 80-95
procent till 2050. Sverige driver på för att EU sätter mål även
för 2030 och 2040.
• Pådrivande i de internationella klimatförhandlingarna.
Sverige har tagit en nyckelroll bl.a. genom att arrangera
förhandlingsmöten, som den informella klimatdialogen i
Riksgränsen som löste knutar till FN:s klimatmöte i Bali. Vid
klimatmötena har Sverige fått centrala förhandlaruppgifter. Ett
exempel är FN-mötet i Cancún 2010 när länderna för första
gången erkände tvågradersmålet i FN-systemet och bekräftade
löftena från Köpenhamnmötet, bland annat om finansiering av
klimatinsatser och ambitionen att forma ett nytt rättsligt
bindande ramverk för världens länder. Sverige är numera med
vid de centrala mötena klimatförhandlingarna, exempelvis
förberedande möten (Pre COP), Cartagena och
Petersbergsdialogen.
• Drivande för att bilda föregångarallianser. Parallellt med
klimatförhandlingarna har regeringen tagit flera initiativ för att
bilda allianser med andra klimatoffensiva länder för att initiera
snabba åtgärder för att minska klimatpåverkan. Det gäller bl.a.
initiativ för att minska utsläppen av kortlivade klimatämnen
som sot och driva på för utfasning av subventioner till fossilt
bränsle.
• Ökat klimatbistånd. Sverige har drivit på för att EU ska bidra
med en tredjedel av de så kallade snabbstartspengarna i
klimatbiståndet. Det innebär närmare 7, 2 miljarder euro under
2010-2012. Sveriges bidrag är på drygt 800 miljoner euro (8
miljarder kronor). Av 27 medlemsländer bidrar vi med drygt en
tiondel av EU:s bidrag, mest per capita. Och vi har börjat betala
helt enligt plan. Sverige betalar snabbstartfinansieringen utöver

5. 5
vårt internationella åtagande om 0,7 procent av BNI i bistånd –
Bidraget är additionellt och innefattar också nya medel.
Miljövänliga transporter
• Fossiloberoende fordonspark 2030. Regeringen har som del
av klimat- och energiöverenskommelsen beslutat att Sverige
ska ha en fossiloberoende fordonspark till 2030. Ambitionen
ligger till grund för de åtgärder som genomförs.
• Miljöbilspremien succé. Regeringen ärvde vid sitt tillträde
2006 Europas mest bensinslukande bilpark – i dag är
miljöbilarna femton gånger fler – snart rullar närmare 450 000
miljöbilar på vägarna. Mer än var tredje bil som säljs i dag är en
miljöbil. De genomsnittliga utsläppen från nya bilar minskade
under 2010 mer än någon gång sedan mätningen startade 1978.
Miljöbilspremien och senare den femåriga befrielsen från
fordonsskatten för miljöbilar har lett till ökad
miljöbilsförsäljning.
• Supermiljöbilspremien införs 2012. Därmed snabbstartar vi
införandet av den nya, tysta och utsläppssnåla tekniken och får
ut de första elbilarna på vägarna. Supermiljöbilspremien om 40
000 kronor per bil till inköp av de bilar som släpper ut allra
minst koldioxid breddas för att bland annat omfatta
privatpersoner, bilpooler, offentlig sektor samt företag,
inkluderande taxibolag och biluthyrningsföretag. Reformen
kostar totalt 200 miljoner kronor.
• Laddinfrastruktur över hela landet. Ett nationellt
demonstrationsprogram för utveckling av elbilar och
laddhybrider genomförs. Som en del i programmet utvecklas
laddinfrastrukturen över hela landet.
• Nedsatt förmånsvärde stimulans till miljöbilar. Biogasbilar,
elbilar och laddhybrider har fått förlängt nedsatt förmånsvärde
för att stimulera till miljövänliga val av förmånsbil.
• Endast inköp av miljöbilar. Staten ska endast köpa in
miljöbilar som tjänstebilar. Den tidigare regeringens ambition
har därmed höjts kraftigt.
• Ökade EU-krav på nya bilar. Förra året minskade utsläppen
från nya bilar mer än någonsin. Sverige har även drivit på inom

6. 6
EU för att utsläppen från nya personbilar i EU ska minska.
Miljökraven har successivt skärpts från 160 g/km i snitt år 2006
till 120 g/km i snitt år 2012. Ett långsiktigt mål sätts på 95 g/km
till 2020, med en översyn 2013.
• Rekordskrotning av gamla bilar. Producentansvar för bilar
har införts och i anslutning tömdes bilskrotningsfonden. Första
halvåret 2007 skrotades över 160 000 bilar, en fördubbling med
året innan. Ett rekordstort antal bilar – mer än 25 000 – bilar
skrotade runt om i hela landet på några dagar.
• Mer miljövänliga bränslen. Regeringen har stöttat
utbyggnaden av tankställen för biodrivmedel. Det går att tanka
biogas på 75 procent fler platser i Sverige i dag än 2006 och E85
på nära 60 procent av alla tankställen. Försäljningen av E85 och
fordonsgasförsäljningen är tre gånger så stor 2010, jämfört med
2006.
• Ökad låginblandning för bättre bränsle. Regeringen har
ökat den högsta tillåtna låginblandningen av etanol i bensin till
tio procent och av FAME i diesel till sju procent. Samtidigt
höjdes den skattefria delen biodrivmedel vid låginblandning till
6,5 procent för etanol och 5 procent för FAME.
Havsmiljö
• Budgetsatsningar för renare hav och vatten. Från
knappt spårbara pengar i budgeten har ett särskilt
havsmiljöanslag utvecklats. Regeringen har satsat 1,3
miljarder kronor på olika åtgärder för bättre havsmiljö
mellan 2007-2011. Fram till 2015 avsätts över 2,3 miljarder
kronor, med närmare tre kvarts miljard nästa år.
• Ny myndighet för effektivare arbete. En ny havs- och
vattenmiljömyndighet inrättades 2011 för att stärka och
effektivisera arbetet med förbättra havsmiljö och
vattenkvalitet.
• Höjda mål och kraftfulla åtgärder för att rädda
Östersjön. Sverige har varit drivande inom
Helsingforskommissionen (HELCOM) för att fastställa
aktionsplanen för Östersjön (BSAP) som för första gången
sätter utsläppstak utifrån vad Östersjöns miljö tål.
Utsläppsminskningarna fördelas mellan medlemsländerna.

7. 7
Sverige har under sitt ordförandeskap drivit på för att alla
länder ska presentera sina nationella åtgärdsplaner, vilket
också har gjorts, med redovisningar om hur utsläppsmålen
ska nås.
• Stärkt havsplanering. Särskilt satsning på havsplanering
genomförs, till en sammanlagd kostnad av 108 miljoner
kronor kommande tre år. Användandet av havets resurser
behöver planeras för att kunna användas på sätt som ger
nytta för enskilda och samhället, samtidigt som havsmiljön
inte förstörs.
• Fosfatförbud minskar övergödning. Tvättmedel med
fosfater säljs inte längre i butiker. Från och med 1 juli 2011
ska fosfater inte heller ingå i maskindiskmedel. Totalt sett
minskar därmed Sveriges övergödande fosforutsläpp till
haven med 50 ton per år (räknat från källan, cirka 20 ton
minskade utsläpp i havet på grund av upptagning). Genom
EU:s Östersjöstrategi driver Sverige också på för att
genomföra fosfatförbud i rengöringsmedel på EU-nivå.
• Nytt institut samlar havsforskning. Regeringen har stärkt
havsmiljöforskningen genom att inrätta ett
Havsmiljöinstitut.
• Stöd till lokala miljöinsatser. Regeringen har stärkt det
lokala miljöarbetet genom stödprogrammet LOVA där
kommuner och ideella organisationer kan söka bidrag för
lokal vattenmiljöprojekt som exempelvis anläggning av
våtmark, musselodling eller båtbottentvätt. Giftiga
båtbottenfärger fasas ut och ersätts med miljövänliga
alternativ.
• Förbud mot toalettavfall. Utsläppen av toalettavfall och
avlopp från passagerarfärjor förbjuds. Ett förbud mot
utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar förbjuds också
samtidigt som regeringen initierat möjlighet att söka bidrag
till att bygga mottagningsanläggningar för avfall vid
småbåtshamnar.
• Ökad dialog för att förena miljökrav och energikrav. En
nationell vattensamordnare har tillsatts för att bl.a. främja
dialog mellan kraftbolag och miljöorganisationer.

8. 8
Biologisk mångfald
• Ökad skydd av värdefull natur. Regeringen ärvde 2006 tio års
försening när det gäller skydd av skog. Nu finns det mark som
mer än fördubblat skyddet av värdefull skog. Genom att bl.a.
använda statlig mark har värdefull skog till ett värde av flera
miljarder tillförts området biologisk mångfald.
• Främja lokala initiativ för ökad skydd. Regeringen vill ta
vara på och uppmuntra den starka vilja som finns lokalt för att
skydda skog och värdefull natur. Kometprogrammet från 2010
uppmuntrar skogsägares engagemang och deras initiativ för att
skydda områden. Fem områden ingår i programmet:
Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland,
Kronobergs län och Östra Skåne. Det finns en tydlig ambition
om att utöka till andra naturtyper och omfatta hela landet.
• Stöd till lokal naturvård. Även stöd till lokala
naturvårdsprojekt i hela landet. LONA-projekt stöds med 50
miljoner kronor per år. Insatserna samfinansieras av sökande,
exempelvis kommuner och frivilligorganisationer.
• Ny rovdjursförvaltning med ökat lokalt inflytande. Sverige
har en kraftig tillväxt av vargstammen, men från en svag
genetisk bas. Regeringen har förändrat rovdjursförvaltningen
med: 1) Beslut närmare berörda genom
viltförvaltningsdelegationer. 2) Noggrant kontrollerad och
selektiv jakt som en del av förvaltningen. 3) Åtgärder för att öka
den genetiska mångfalden inom vargstammen. Myndigheterna
har i uppdrag att genomföra flera initiativ, bl.a. då inflyttning.
Vargvalpar har på försök flyttats mellan djurparker.
• Möjlighet skydda tamdjur. Regeringen har utökat
möjligheten för ägare, vårdare, grannar och närboende att
skydda tamdjur vid angrepp från de stora rovdjuren.
• Utökat naturskydd med fler Natura 2000-områden. Totalt
omfattas 6,6 miljoner hektar i Natura 2000-nätverk i Sverige,
både på land och i vatten. Över 3 700 av dem har utsetts till
särskilda bevarandeområden. Totalt har 26 marina
naturreservat på sammanlagt 190 766 hektar inrättats. Sedan
2006 har 14 marina reservat inrättats.

9. 9
• Ingen exploatering av Tre Toppar. Regeringen gav inte
tillstånd till att exploatera Tre Topppar i Idre. De
förutsättningar som krävs enligt miljöbalken för att ett tillstånd
skall kunna lämnas är inte uppfyllda.
• Insatser för ökad kunskap. Regeringen har tillsatt två
utredningar för att öka kunskapen om grön infrastruktur och
ekosystemtjänster för att skapa robusta ekosystem, säkra
ekosystemtjänster samt kartlägga ekosystemtjänster för att
synliggöra värdet på naturen i Sverige.
• Framgångsrika internationella förhandlingar. Sverige hade
en central roll för att Konventionen om biologisk mångfald
skulle kunna slutföras i alla delar i japanska Nagoya hösten 2010
– efter 20 års förhandlingar. Delmålen anger bland annat att till
år 2020 ska världens länder skydda 17 procent av land- och
vattenområden samt 10 procent av kust- och marina områden
från exploatering. Insatser för att begränsa och stoppa
exploatering av naturresurser, som skogsskövling och
utfiskning, ska också genomföras.
Kemikalier
• Handlingsplan för giftfri vardag. Kemikalieinspektionen
får en resursförstärkning på sammanlagt 100 miljoner
kronor under perioden 2011–2014 för genomförande av en
handlingsplan för en giftfri vardag. Särskilt fokus är på barns
miljöer. Även andra myndigheter, näringsliv, forskning samt
konsument- och miljöorganisationer kommer att engageras
i genomförandet.
• Sverige föregångare med kvicksilverförbud. Kvicksilver
tas bort helt i alla produkter som Sverige kan besluta om
nationellt – och allt kvicksilver som redan finns i gamla
varor tas om hand. Genom svenskt agerande i FN:s
miljöorgan UNEP har arbetet med en global konvention om
kvicksilverförbud inletts. Det första förhandlingsmötet
skedde i Stockholm, i juni 2010.
• Förbud mot bisfenol A. Regeringen var drivande för att EU
skulle kunna förbjuda användningen av bisfenol A i
nappflaskor 2010. Nu tas nya steg för att kartlägga ämnets
risker och ett bredare förbud.

10. 10
• Insamling och återvinning av batterier. Regeringen har
höjt krav på insamling och återvinning av batterier genom
att införa producentansvar för alla typer av batterier.
• Mindre bly i ammunition. Regeringen har kommit
överens med jägarnas och skyttarnas organisationer om
minskad användning av bly i ammunition. Dessa åtgärder
inkluderar en övergång till blyfri ammunition, miljöåtgärder
vid skjutbanor och breda informationsinsatser.
Miljöteknik
• Grönt miljötekniklyft. Regeringen har tagit ett samlat grepp
för att stödja utveckling och skapa goda förutsättningar för
export av svensk miljöteknik – från forskning och utveckling via
hemmamarknad till export. Under nuvarande mandatperiod
satsas 400 miljoner kronor på insatser inom miljöteknik under
mandatperioden.
• Satsning på hållbara städer. I samarbete med kommunerna
och byggföretagen görs en stor satsning på hållbart
stadsbyggande – delegationen för hållbara städer.
Bostadsområden och kvarter där ny teknik används för energi,
avfallshantering och avlopp är exempel på miljövänligt
byggande som fungerar som gröna skyltfönster mot omvärlden.
• Nytt bolag för miljöforskning och innovation. Tre miljarder
kronor satsades 2009 i nytt forsknings- och utvecklingsbolag för
att främja teknikutveckling och alternativa drivmedel. Fram till
september 2011 har investeringar gjorts på över 400 miljoner
kronor.
Avfall
• Översyn för bättre fungerande avfallssystem.
Regeringen har tillsatt en avfallsutredning. Inriktningen är
att avfallshanteringen ska ske på ett resurseffektivt och
miljömässigt sätt, vara effektiv för samhället och enkel för
konsumenter och andra användargrupper. Redovisning sker
i juni 2012.
• Stopp för illegalt avfall. Det blir hårdare tag mot
transporter av illegalt avfall. Polisen och andra myndigheter
får ökade möjligheter att ingripa mot illegala

11. 11
avfallstransporter. Därmed försvåras dumpning i länder
utan eller med dålig lagstiftning och kontroll. Det kan
handla om uttjänta kylar och frysar, gamla bilar,
kemikalieavfall, datorer eller mobiltelefoner. Även försök till
illegala transporter straffbeläggs.
• Renare parker, gator och torg. Regeringen har tagit
krafttag mot nedskräpning. Sedan i år kan man bötfälla den
som skräpar ner. Naturvårdsverket genomför dessutom en
särskild satsning för att främja en minskad nedskräpning i
stadsmiljö och i naturen, inklusive nedskräpningen längs
våra kuster. Kommunerna har genom regeringens
havsmiljöanslag fått stöd för finansiering av städning av
klippor och stränder, ett återkommande problem för
kustkommunerna.
Luftföroreningar
• Krafttag för att minska luftföroreningarna. Kommunerna
har fått möjligheter att införa förbud mot dubbdäck på vissa
gator. Samtidigt har perioden när dubbdäck är tillåtna
förkortats med 14 dagar. Senast 15 april ska däcken tas av.
Vägverket minskar också den högsta tillåtna antalet dubb per
däck, vilket gör att slitage och därmed partikelbildning blir
mindre.
• Skärpta krav på svavel i fartygsbränsle. Sverige avser att
genomföra den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s
överenskommelse om skärpta krav på svavelhalt i
fartygsbränsle tillsammans med och koordinerat med övriga
stater runt Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, så att
genomförandet alltså sker på ett sådant sätt att svensk industris
konkurrenskraft bevaras.
Samhällsplanering
• Ökad miljöhänsyn och snabbare beslut. Med nya plan-
och bygglagen (PBL) krävs ökad miljöhänsyn vid
exploatering och planerad bebyggelse. Det innebär att
skyddet för grönområden stärks i planeringsarbetet. Med
nya PBL ska enskilda få besked om bygglov inom tio veckor.
• Större friggebodar. Genom regelförenklingar och ökad
tydlighet i nya PBL är det nu möjligt att uppföra friggebodar

12. 12
på 15 kvadratmeter. Det blir lättare att bygga så kallade
säsongsbetonade byggnationer, då bygglov inte behöver
sökas varje år. Fastighetsägare får större möjlighet att
uppföra solfångare.
• Ökat lokalt naturskydd. Kommunerna ska kunna besluta
om att inrätta så kallade biotopskyddsområden. Syftet är att
ge kommunerna en större roll i att förbättra skyddet för
värdefulla naturmiljöer.
• Strandskydd anpassat efter lokala förutsättningar. Ett
nytt strandskydd infördes 2009 som utgår från lokala och
regionala förutsättningar. Skyddet har stärkts för regioner
med högt exploateringstryck, samtidigt som regler har
införts för att runt om i landet kunna skapa attraktiva
boendemiljöer i kommuner med liten befolkningsmängd
och långa obyggda strandområden.
Strålsäkerhet
• Bättre beredskap och ökad effektivitet genom
sammanlagda myndigheter. Noggrannare tillsyn av den
svenska kärnkraften och bättre beredskap i händelse av olyckor
uppnås genom en effektiviserad förvaltning i nya myndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), vilken är en
sammanslagning av Statens Kärnkraftinspektion och Statens
strålskyddsinstitut. Det ger också förutsättningar att klara av
stora granskningar såsom den kommande ansökan om
slutförvar.
• Budgetsatsning för ökad kompetens. 24 miljoner tillfördes
SSM för kraftigare tillsyn av de svenska kärnkraftverken förra
mandatperioden. Anslaget ökade även till grundläggande
strålskyddsforskning. Nu ökar anslaget för att upprätthålla och
säkerställa kompetens inom Strålskyddsmyndighetens
ansvarsområde om totalt 95 miljoner kronor 2012-2015.
• Ökat ekonomiskt ansvar för säkerhet. Regeringen har
beslutat att skärpa ansvaret och säkerhetskraven för
reaktorägare vid olyckor. Företagen ska garantera att de kan
betala upp till 1 200 miljoner euro, dvs. ungefär 12 miljarder
kronor. Ansvaret höjs därmed från 3 miljarder till 12 miljarder
kronor, dvs. en fyrdubbling. Ett obegränsat ansvar införs som

13. 13
innebär att alla bolagets tillgångar kan tas i anspråk om det
skulle behövas.
• Krav på förbättrad säkerhet hos reaktorägarna. SSM har
fått i uppdrag att göra en samlad utvärdering av hur
kärnkraftsreaktorerna uppfyller krav på förbättrad säkerhet. En
analys ska också göras av förutsättningarna för att driva
reaktorerna längre än 50 år, samt vilka ytterligare krav på
säkerhetsförbättringar detta kan medföra.
• Internationella granskningar av svenska kärnsäkerheten.
Forsmarkshändelsen 2006 var upprinnelsen till att den svenska
regeringen beställde att de svenska kärnkraftverken skulle
utsättas för internationella granskningar, s.k. OSART-
granskningar. 2009 gav regeringen SSM i uppdrag att beställa
en s.k. IRRS-granskning hos det internationella
atomenergiorganet IAEA, en IRRS-granskning omfattar hela det
nationella regelverket för kärnsäkerhet och strålskydd. Sverige
har även bjudit in till en granskning av tillsyns- och
myndighetsfunktionen som kommer att genomföras nästa år.
Miljömålssystemet
• Effektivare miljömålssystem. Regeringen har presenterat
förslag på ett modernare och mer effektivt miljömålssystem:
1) Ökad politisk styrning och koppling till
miljöprioriteringar. 2) Bättre förutsättningar för delaktighet
av näringsliv, ideella organisationer, länsstyrelser och
kommuner. 3) Målen ska vara möjliga att nå. 4) Tydligt
internationellt perspektiv.
• Parlamentarisk förankring och dialog. En
parlamentariskt sammansatt miljömålsberedningen (MMB)
utvecklar strategier med etappmål på uppdrag av
regeringen. Naturvårdsverket har ett samlat ansvar för
miljömålsuppföljningen. Ett miljömålsforum med
myndighetschefer är rådgivande till miljöministern.
• Strategier för giftfri vardag och hållbar
markanvändning. Miljömålsberedningen har i uppdrag att
ta fram en strategi för Sveriges arbete inom EU och
internationellt för att uppnå en giftfri vardag. Dessutom
kommer en strategi för hållbar markanvändning att tas
fram.

14. 14
Sveriges ordförandeskap i EU 2009
• EU:s offensiva klimatarbete inspirerar. Under Sveriges
ordförandeskap i EU antog EU de mest ambitiösa
klimatmålen i världen, säkrade sina klimatinvesteringar i
fattiga länder och varit först med att skapa och utveckla
marknader för utsläppshandel.
• Strategi för biologisk mångfald. Sverige lyfte särskilt
vikten av biologisk mångfald under ordförandeskapet.
Sverige bidrog till EU-samlade och offensiva strategi för
biologisk mångfald, vilken var avgörande för att EU kunde
ha en drivande roll vid de framgångsrika förhandlingarna i
Nagoya 2010 om Konventionen om biologisk mångfald.
• Grund lagd för grön ekonomi. Sverige initierade under
ordförandeskapet en viktig diskussion om möjligheten att
stärka Europas konkurrenskraft genom att satsa på offensivt
klimatarbete, grön teknik och energiomställning. Med en
eko-effektiv ekonomi kan fler jobb och företag skapas,
samtidigt som miljöpåverkan minskar. Arbetet med att
värdera naturkapitalet och ekosystemtjänster inom
projektet TEEB (The Economics of Ecosystem Services and
Biodiversity) gavs också internationell uppmärksamhet. Nu
är detta arbete med grön ekonomi en del av Konventionen
om biologisk mångfald.
• Ökad fokus på gifter i vardagen. Under det svenska
ordförandeskapet togs beslut om insatser bl.a. för att öka
kunskapen om hur en blandning av olika kemikalier, så
kallad cocktaileffekt, påverkar människors hälsa.
Regelförenkling
• Färre och enklare regler. Genom att utforma färre och
bättre regler blir det enklare och billigare att driva företag.
sänka kostnaden och förenkla för företagare. På
miljöområdet uppstår de största kostnaderna för företagen i
samband med miljöfarlig verksamhet och
tillståndsprövningen av den verksamheten. Över 1 000
tillståndspliktiga verksamheterna har gjorts
anmälningspliktiga i stället.

15. 15
• Minskade kostnader för företagen. De regelförenklingar
som hittills är gjorda på miljöområdet visar på en minskning
av kostnaderna för företagen med cirka 131 miljoner kronor.
Ändringar har bland annat skett av prövningen av
miljöfarliga verksamheter, anmälningspliktiga
vattenverksamheter och förändrade regler om täkter. Andra
prioriteringar har varit att förenkla och förtydliga
bestämmelserna i plan- och bygglagstiftningen, förenklade
prövningar av vindkraft, ändrade bestämmelser om
strandskydd och upphävande av förköpslagen. En stor del av
reglerna har sin grund i EU-rättsliga krav.