1. Kontakter och ungdomars
arbetsmarknadsinträde
(IFAU Rapport 2013:20)
Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans
11 februari 2014

2. Bakgrund
 Ungdomars övergång från skola till arbete
påverkas av många olika faktorer:
– Arbetsmarknadsläget vid tidpunkten för inträdet
– Färdigheter/drivkrafter
 Anställningsbeslut sker under osäkerhet
– Hur väl passar en sökande för arbetet?
– Speciellt stor osäkerhet kring unga och oprövade
– Informella kontakter kan underlätta processen

3. Vår rapport/dagens presentation
1. Vad vet vi om informella kontakters betydelse
på arbetsmarknaden?

Hur betydelsefulla, och varför?
–
I allmänhet, och för ungdomar i synnerhet
2. Vilken roll spelar kontakter från sommar- och
extrajobb under gymnasiet vid ungdomars
inträde på arbetsmarknaden?

4. 1. Vad säger arbetstagare och arbetsgivare
om man frågar dom?
 Informella rekryteringar en norm snarare än
undantag:
– Direkt kontakt med arbetsgivare (en tredjedel)
– Genom sociala nätverk (en tredjedel)
– Formella kanaler (en tredjedel)
 Arbetsgivare använder sig aktivt via informella
rekryteringskanaler
 Nätverk används mer bland unga, bland män,
bland lågutbildade och när arbetslösheten är hög.

5. 2. Varför är nätverk betydelsefulla?
Teorier som utgår från arbetstagaren
 Kontakter kan ge information om var det finns
(bra) lediga arbeten.
–
Värdefullt med många och spridda kontakter
. Teorier som utgår från arbetsgivaren:
 Informella kontakter kan minska arbetsgivares
osäkerhet om möjliga arbetstagares förmågor
– Kontakterna bör ha relevant information
– Kontakterna bör vara betrodda, informerade,
produktiva…

6. 3. Effekter: Nätverk och sysselsättning
 Högre sysselsättning inom nätverk ger högre
sysselsättning för individen
– Generellt
– Även för unga (Bentolila m.fl, 2010, enkätdata för
EU och USA)
– Ungdomar som fick jobb via föräldrar gjorde det ett
halvår snabbare än klasskamrater (Kramarz och
Skans, 2013, registerdata)

7. Effekter: Nätverk och jobbkvalitet
 Mindre entydigt än för sysselsättning
– Generellt: mycket varierande löneeffekter beroende
på typ av kontakt och population
– För ungdomar: lägre ingångslöner bland de som
hittar jobb via kontakter (Bentolila m.fl, Kramarz och
Skans, 2013)
– Jobb via föräldrar leder till mer varaktiga
anställningar, i mer produktiva företag, och högre
löneökningar (Kramarz och Skans, 2013)

8. Nätverkens betydelse för ungas inträde
Ungdomars kontakter (lite förenklat):
 Familjen
 Tillfälliga anställningar under skoltiden
 Aktiviteter inom skolor eller genom
arbetsförmedlingen

9. Nätverkens betydelse för ungas inträde
Ungdomars kontakter (lite förenklat):
 Familjen (Kramarz och Skans, 2013)
 Tillfälliga anställningar under skoltiden
 Aktiviteter inom skolor eller genom
arbetsförmedlingen

10. Nätverkens betydelse för ungas inträde
Ungdomars kontakter (lite förenklat):
• Familjen (Kramarz och Skans, 2013)
• Tillfälliga anställningar under skoltiden
• Aktiviteter inom skolor eller genom
arbetsförmedlingen

11. Vår studie – yrkesstudenter 2006
 Betydelsen av kontakter via sommar- och
extrajobb under gymnasiet (dvs under 2005).
 Jämför arbetsmarknadsutfallen bland
klasskamrater
I huvudsak 2 frågor:
1. Påverkar kontakter var ungdomar börjar arbeta
efter avslutat gymnasium?
2. Påverkar sysselsättningsgraden bland kontakter
om man överhuvudtaget hittar ett jobb efter
avslutat gymnasium?

12. Resultat 1: Kontakter och sortering (bland
dem som fått jobb)
 Sannolikheten att hitta det första jobbet på en viss
arbetsplats ökar med 35 procentenheter om eleven hade
jobb där innan examen.
– Jämfört med klasskamrater
 4 procentenheters högre sannolikhet att arbeta på en
arbetsplats dit någon tidigare arbetskamrat flyttat.
– Ingen ”effekt” av arbetstagare som lämnat den
tidigare arbetsplatsen innan eleven arbetade där.
– Kontakten måste därmed ha arbetat på samma
arbetsplats samtidigt som eleven för att ha betydelse

13. Kontakter och sortering (forts)
 Effekterna är större för:
– Äldre kontakter
– Kontakter med samma yrkesinriktning
 yrkesmässig relevans förstärker effekten
 Effekter för alla typer av studenter och inom alla
segment av arbetsmarknaden
– Något mer uttalade för män specialiserade mot
tillverknings- och yrkesindustrin.

14. Resultat 2: Effekter på sysselsättning
 Empirisk strategi: mäter om högre sysselsättning
bland sommar- extrajobbskontakter snabbar på
övergången mellan skola och arbetsliv.
– Tar hänsyn till (bl a): antal kontakter, tidigare
inkomst och betyg inom en klass.
 Resultat: 14 procentenheters högre
sysselsättningsgrad om alla kontakter är sysselsatta
jämfört med om ingen är det.
– ”Normal variation”= 2 procentenheters effekt

15. Effekter på sysselsättning(forts)
Effekten starkare:
 Om kontakterna har samma yrkesinriktning
 Bland:
– Män
– Studenter med lägre betyg
– Studenter med invandrarbakgrund

16. Sammanfattning
Vår läsning av litteraturen visar att kontakter:
 Används i hög utsträckning både i Sverige och
internationellt
 Används av arbetsgivare som verktyg för att reducera
osäkerheten vid anställningar
 Särskilt relevanta bland unga och oerfarna
 Leder till snabbare jobb, men effekterna på jobbkvalité är
oklar.

17. Sammanfattning
I linje med teori och tidigare studier tyder våra
resultat på att kontakter från jobb under
gymnasietiden påverkar:
1. Vilka arbetsplatser ungdomarna hittar jobb på
efter gymnasiet
2. Tiden det tar att hitta en stabil sysselsättning.

18. Slutsatser
 Kontakter är en mycket viktig tillgång på
arbetsmarknaden.
– Bristande nätverk kan utgöra en betydande
barriär, framförallt bland unga
 Insatser som erbjuder kontakter mellan
ungdomar och företag kan minska osäkerheten
vid anställningar av ung och oprövad arbetskraft.
– Genomgående är effekten är större om
kontakterna har relevant yrkesinriktning.
– Effekter av kollegor som rört på sig

19. Referenser
Publikationer:
Kramarz och Skans (2013) ”When strong ties are strong – networks and
youth labor market entry”, forthcoming Review of Economic Studies
(IFAU WP 2011:18)
Hensvik och Skans (2013) “Networks and youth labor market entry”
forthcoming Nordic Economic Policy Review (IFAU WP 2013:23)
Rapporter (på svenska):
Hensvik och Skans ”Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde”
IFAU Rapport 2013:20
Hensvik och Skans ”Hur arbetslivserfarenhet och nätverk kan förändra
avkastningen på förmågor och utbildning” IFAU Rapport 2013:14
Kramarz och Skans ”Sociala kontakter och ungdomars inträde på
arbetsmarknaden” IFAU Rapport 2011:21