5. Finanskris blev statsskuldskris – inte minst i EU
176
Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP
121
127
134
Portugal
Italien
101
Belgien
Irland
100
Spanien
97
Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg
Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens höstprognos 2013 (övriga)
Finansdepartementet
Grekland
77
Tyskland
Storbritannien
76
Nederländerna
95
75
Österrike
61
44
Danmark
Finland
43
Sverige
Frankrike
Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP
6. Lärdomar från krisen
• Banksektorn får inte bli för stor
– Irland, Island etc.
• Aktieägarna bör vara med att betala
– Skattebetalarna ska värnas
• Regelverket behöver stärkas
– Nästa kris ska inte bli lika allvarlig
Finansdepartementet
7. Nytt, tydligare mål för
Finansmarknadsområdet
”Ett stabilt finansiellt system som präglas av högt
förtroende med väl fungerande marknader som
tillgodoser hushållens och företagens behov av
finansiella tjänster samtidigt som det finns ett
högt skydd för konsumenter.”
Budgetpropositionen för 2013
Finansdepartementet
8. Finansiell stabilitet och dess utmaningar
Banktillgångar 2012, andel av BNP
Källor: Riksbanken och SCB
Finansdepartementet
Soliditeten i banksystemet 1870-2012
9. Allt högre hushållsskuld –
och allt högre bostadspriser
Hushållens skuld som andel
av årlig disponibel inkomst
Reala bostadspriser
Källa: OECD
Finansdepartementet
10. Regeringens åtgärder för stärkt finansiell
stabilitet under mandatperioden
‐
‐
Högre kapital- och likviditetskrav, inkl buffertar
‐
Golv för bankernas riskvikter på bolån
‐
Förstärkt finansiering av valutareserven
‐
Bolånetak
‐
Finansdepartementet
Stärkt tillsyn – ökade resurser till Finansinspektionen
Individuella amorteringsplaner
11. Utmaning:
undvika ”knäcka” en återhämtning
Utvecklingen av arbetslösheten i
Nederländerna och Sverige sedan 2010
Utvecklingen av hushållens konsumtion och
huspriser i Nederländerna, 2003-2012,
Index 2010=100
2,5
110
2
105
1,5
100
1
95
0,5
90
0
85
-0,5
80
-1
2003 2005 2007 2009 2011
Hushållens konsumtion
Husprisindex
Finansdepartementet
2010
2011
2012
2013
-1,5
Nederländerna
Sverige
12. Konsumenten i underläge
på finansmarknaden
‐ Ändrade förutsättningar – allt större individuellt ansvar
‐ Otydliga roller - försäljare eller rådgivare
‐ Komplicerade tjänster och produkter
‐ Otydlig information – kostnader, avgifter,
värdeförändring
Finansdepartementet
13. Regeringens åtgärder för att stärka
konsumenten på finansmarknaden
‐ Bättre transparens och lättare jämförbarhet –
Normanbeloppet, bolånerapporter
‐ Stärkt konsumentskydd –
rådgivning, snabblån, skriftligt avtal
‐ Bättre modell för ränteskillnadsersättning
‐ Ändrad attityd/kultur – amorteringar, bolånetak
Finansdepartementet
14. EU – en stor del av departementets
arbete med finansmarknadsfrågor
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
Finansdepartementet
Basel 3/ CRD 4/ CRR
Krishanteringsdirektiv
Bankunion
Solvens 2/Omnibus 2
Tjänstepensionsreglering (IORP 2)
MiFID 2
PRIPS
Emir
UCITS 5
IMD2
med flera
17. Även om reglerna är flexibla är den
faktiska pensionsåldern 65 år
Finansdepartementet
18. Allt fler äldre som lever allt längre
försörjs av de som arbetar
Ålder
90
Medellivslängd kvinnor
85
Medellivslängd män
80
75
70
Pensionsålder
Rätt att kvarstå till 67 år
?
65
60
55
50
1913
Finansdepartementet
1960
1976
1998 2002 2013
2060
19. PPM-utredningen identifierar tre problem
Grad av aktivitet
Val/Antal byten per år
Andel, %
Andel aktiva, %
9
Valt men aldrig bytt
1 082 000
20
1 156 000
22
195 000
4
105 000
2
3-4
49 000
1
4-5
18 000
0
5-6
10 000
0
6-7
6 700
0
7-8
3 900
0
8+
Samtliga sparare
489 000
2-3
Aktiva
42
1-2
Mycket låg aktivitet
2 175 000
Mindre än 1 byte
Inaktiva
AP7 Såfa
Antal
10 400
0
100
Förvaltare
5 300 000
51
42
7
100
Källa: Socialdepartementet
Finansdepartementet
20. Agendan framöver
- Fortsatta åtgärder för att stärka motståndskraften i det
finansiella systemet
- Fortsätta stärka konsumenten
- Gradvisa reformer - under politisk enighet – för ett bättre
pensionssystem
Finansdepartementet