1. Alltid uppkopplad
– Aldrig avkopplad
En undersökning om det gränslösa arbetslivet

3. Alltid uppkopplad – Aldrig avkopplad
– En undersökning om det gränslösa arbetslivet

4. Innehållsförteckning
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Det moderna arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Alltid på jobbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Stress och tidiga signaler på stress. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Balans i tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
4

5. Inledning
Dagens tjänstemän befinner sig många gånger i komplexa miljöer som
karaktäriseras av globalisering, snabb teknisk utveckling, minskande
och begränsade resurser, samt ökad kostnadsjakt. Företag rationaliserar,
omstrukturerar, använder tillfällig arbetskraft och kräver flexibilitet,
lojalitet och engagemang från medarbetare. Alla dessa faktorer påverkar
tjänstemännens vardag.
Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänste-
männen. Tjänstemannaarbetet har traditionellt karaktäriserats av tydliga
ramar för var arbetet utfördes, hur arbetsuppgifterna utfördes och när man
behövde vara tillgänglig. Det har funnits tydliga regleringar av arbetet
i tid, rum, organisation och arbetsvillkor. Många arbetar fortfarande
på bestämda tider och platser, med en befattningsbeskrivning och ett
tydligt anställningskontrakt. Men allt fler har arbetsförhållanden där
detta luckras upp och arbetet präglas av gränslöshet och flexibilitet.
Målet med undersökningen är att fånga upp trender i det moderna
arbetslivet och se vad dessa får för inverkan på tjänstemännens dagliga
arbetssituation. Men också vad dessa trender får för konsekvenser för
tjänstmännens livssituation och privatliv. Dessutom vi vill följa upp
tidigare studier för att se om det har skett några skillnader.
Rapporten är sammanställd och skriven av Åsa Johansson på Unionens
enhet för politik, opinion och påverkan och Daniel Gullstrand på Unionens
Avtalsenhet 2011.
Mats Engström
Samhällspolitisk chef
5

6. Det moderna arbetslivet
Arbetslivet förändras. Idag ser vi framför allt två motsatta trender i
arbetslivet. Den ena trenden styckar upp arbetet allt mer när arbets-
delningen ökar, resultatet är att medarbetarna har svårare att styra sitt
eget arbete, både när det gäller takt, schemaläggning och inflytande i
allmänhet. I den andra trenden ser vi att tjänstemännen arbetar i arbets-
situationer som är mer lösa, obestämda och gränslösa. Att fysiskt kunna
jobba var som helst och när som helst är en realitet för många. Gräns-
överskridande samverkan med andra aktörer så som kunder och leve-
rantörer blir allt vanligare. Ett ökat självbestämmande har gjort arbets-
situationen mer gränslös för individen. Den gränslösa arbetssituationen
kan upplevas som positiv men kan också vara mycket pressande. Bland
Unionens medlemmar syns båda de här trenderna, i den här rapporten
har vi valt att fokusera på den senare.
När tiden mellan arbetsliv och privatliv luckras upp kan tjänstemännen
överskrida rumsliga och tidsmässiga ramar för att hinna med arbetet. Det
kan i ett första steg handla om att öka arbetsinsatsen, dra in på pauser och
tid för reflektion, dra in på eller hoppa över lunchen. Är inte det till-
räckligt kan det hända att man arbetar mer än den formellt utsatta tiden.
Det vill säga man använder sin fritid till arbete. Därmed finns det inga
tydliga gränser för var arbetet slutar. Det kan gå så långt att man börjar
jobba på helger och under semestrar, eller till och med när man är sjuk.
Undersökningen
Undersökningen genomfördes i YouGov Sveriges Internetpanel och
genomfördes under 3 – 8 novmeber 2011. Undersökningen är genomförd
bland män och kvinnor i åldern 18 – 64 år i Sverige. En inbjudan till
undersökningen har skickats ut via e-post. Dessa personer viktas så de
utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön,
ålder och region. Målgruppen är tjänstemän som arbetar i den privata
sektorn. 998 personer svarade på undersökningen.
Vi har även gjort jämförelser mellan kön, ålder, om man har barn i hus-
hållet och utbildning. Där vi har upptäckt större skillnader har vi valt
att kommentera dessa löpande i rapporten.
6

7. Alltid på jobbet
Arbetet kan ske var som helst och när som helst. Arbetsgivarna ger de
anställda möjlighet att jobba både utanför normal arbetstid och utanför
arbetsplatsen. Detta ger frihet men får till följd att individen i hög grad
behöver göra viktiga avgränsningar och prioriteringar på egen hand.
Det blir upp till den enskilde att reglera sin arbetstid.
Möjligheten att själv kunna påverka och styra det egna arbetet är ofta
positivt ur hälsosynpunkt. Gränslösheten ger frihet men också en ökad
risk för stress. När gränsen mellan arbete och fritid suddas ut försvinner
ofta viktiga återhämtningsperioder. Vi behöver tider av återhämtning,
både för att göra ett bra jobb och för att hålla hela arbetslivet. Det finns
här en stor risk att tillgängligheten sänker kvaliteten på återhämtnings-
perioderna.
Stor tillänglighet
Unionen har i flera studier undersökt om tjänstemännen upplever sig
vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid. I den här undersökningen har
vi frågat hur ofta tjänstemännen använder sin fritid för arbete.
Hur ofta använder du din fritid för arbete?
%
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1) Aldrig 2) Sällan 3) Ibland 4) Ofta 5) Alltid
7

8. 20 procent använder ofta eller alltid sin fritid för arbete och hela 39 procent
gör det ibland. 13 procent måste ofta eller alltid ta med jobbet hem för
att hinna med sina arbetsuppgifter och 31 procent måste göra det ibland.
Det är vanligt att när, som vi tidigare nämnt, tidsramarna inte håller för
jobbet att tjänstemännen tar med sig jobbet hem. Detsamma verkar gälla
för helger och lediga dagar där det är ungefär lika många som måste
jobba helger och lediga dagar för att hinna med sina arbetsuppgifter.
Hur ofta måste du ta med jobbet hem för att hinna
med dina arbetsuppgifter?
%
35
30
25
20
15
10
5
0
1) Aldrig 2) Sällan 3) Ibland 4) Ofta 5) Alltid
8

9. Hur ofta måste du arbeta under helger och lediga dagar
för att hinna med dina arbetsuppgifter?
%
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1) Aldrig 2) Sällan 3) Ibland 4) Ofta 5) Alltid
Det kanske inte ter sig så farligt att jobba en helg eller ledig dag någon
gång ibland. Men det är viktigt att komma ihåg att det kan störa den
sammanhängande återhämtning som är viktig för att kunna koppla av
och på sikt orka med jobbet. Att ständigt hålla koll på mobil och mail och
hoppa mellan olika arbetsuppgifter kan innebära att vi presterar sämre.
Om vi dessutom håller koll på mobilen och mailen när vi är lediga och
använder vår lediga tid till att jobba riskerar vi på sikt vår hälsa.
9

10. Ofta tillgänglig för kunder
Förändringstakten är hög hos många företag och kundkraven har blivit allt
högre. För att möta dessa utvecklingstendenser måste företag och anställda
vara kundfokuserade. I fokus står ofta det som är värdeskapande för
kunden. Detta smittar också av sig i att kunder många gånger förväntar
sig att leverantörer är ständigt tillgängliga. När vi ställer frågan om ”Jag
är tillgänglig efter ordinarie arbetstid för att underlätta för kunder/
klienter” är det så många som 44 procent som instämmer helt eller delvis
i påståendet. Det är en viss övervikt av män som instämmer i påståendet.
Jag är tillgänglig utanför ordinarie arbetstid för att
underlätta för kunder/klienter?
%
30
25
20
15
10
5
0
1) Instämmer 2) Instämmer 3) Instämmer 4) Instämmer 5) Instämmer
inte delvis inte varken eller delvis helt
10

11. I en jämförelse mellan om man är tillgänglig för kunder eller om det
förväntas av ens arbetsgivare är det inte lika många som anser att arbets-
givaren förväntar sig det. Ungefär en tredjedel instämmer helt eller
delvis i påståendet att deras arbetsgivare förväntar sig att de är tillängliga
efter ordinarie arbetstid. Undersökningen tyder på att det finns en hög
lojalitet hos tjänstemännen. Lojaliteten är en tillgång och ett förtroende
som arbetsgivarna också måste möta upp med ett gott arbetsmiljöarbete
för att kunna behålla i framtiden.
Min arbetsgivare förväntar sig att jag är tillgänglig
efter ordinarie arbetstid
%
30
25
20
15
10
5
0
1) Instämmer 2) Instämmer 3) Instämmer 4) Instämmer 5) Instämmer
inte delvis inte varken eller delvis helt
11

12. Många vill slippa vara tillgängliga
På frågan om man vill slippa vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid är
det 42 procent som instämmer helt eller delvis att man vill slippa det.
Dessutom är det många som svarar instämmer varken eller. Kvinnor
instämmer i högre grad att de skulle vilja slippa vara tillgängliga efter
ordinarie arbetstid än män. Det hänger förmodligen ihop med att kvinnor
ofta tar ett större ansvar för hemarbete och därför skulle vilja slippa
vara tillgängliga efter ordinarie arbetstid.
Jag skulle vilja slippa vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid
%
35
30
25
20
15
10
5
0
1) Instämmer 2) Instämmer 3) Instämmer 4) Instämmer 5) Instämmer
inte delvis inte varken eller delvis helt
12

13. Stress och tidiga signaler
på stress
Slimmade organisationer där tjänstemännen utsätts för höga krav och
ständiga förändringar är en återkommande bild av dagens arbetsliv. Det
kan vara svårt att räcka till för allt och alla. Många upplever att tempot och
kraven i tillvaron har ökat. Vanliga orsaker till stress i arbetslivet är bland
annat höga effektivitetskrav, tidsbrist och krav som inte överensstämmer
med tjänstemännens förmåga att hantera dem. Det är då ohälsa uppstår.
Nästan 30 procent instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag känner
mig ofta negativt stressad på grund av jobbet”. Lite mer än 20 procent
instämmer inte alls och cirka en fjärdedel delvis inte i påståendet. Men det
är många tjänstemän som känner sig negativt stressade av jobbet. I tidigare
studier har vi ställt samma fråga och siffran 30 procent har varit oför-
ändrad de senaste tre åren. Tjänstemännens upplevelser av stress har alltså
inte förändrats.
Det verkar som att kvinnorna i undersökningen känner sig mer stressade
än männen. 35 procent av kvinnorna instämmer helt eller delvis att de
ofta känner sig negativt stressade. Motsvarande andel för männen är
en fjärdedel.
Jag känner mig ofta negativt stressad
%
30
25
20
15
10
5
0
1) Instämmer 2) Instämmer 3) Instämmer 4) Instämmer 5) Instämmer
inte delvis inte varken eller delvis helt
13

14. Sömnsvårigheter koppat till jobbet vanligt
En signal om att man är stressad är att ha sömnsvårigheter kopplat till
sitt jobb. Stress är en naturlig reaktion på en obalans som uppstår när vi
ställer för höga krav på vad vi ska klara av. Problemet förvärras när vi inte
låter kroppen vila och återhämta sig så att den återskapar balans och
jämvikt mellan belastning och resurser. Sömn behövs för att kroppen
och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. I påståendet
”Jag har sista månaden haft sömnsvårigheter relaterat till mitt jobb” är
det så många som en fjärdedel som instämmer helt eller delvis i det. Vi
kan således dra slutsatsen att på grund av jobbet har många svårt att
återhämta sig med hjälp av sin dagliga sömn.
Jag har den senaste månaden haft sömnsvårigheter
relaterat till mitt jobb
%
50
40
30
20
10
0
1) Instämmer 2) Instämmer 3) Instämmer 4) Instämmer 5) Instämmer
inte delvis inte varken eller delvis helt
14

15. Nära och kära ser tillgängligheten
Ibland kan det vara svårt att upptäcka själv att man jobbar för mycket.
Däremot kan ens närmasta vänner ibland upptäcka att man lägger
mycket tid på sitt jobb. I påståendet ”Min familj/mina vänner påpekar
ofta att jag arbetar för mycket” instämmer en fjärdedel helt eller delvis.
Kvinnor anser i högre utsträckning än män att deras familj/vänner på-
pekar att de arbetar för mycket.
Min familj/mina närmaste vänner påpekar ofta
att jag arbetar för mycket
%
35
30
25
20
15
10
5
0
1) Instämmer 2) Instämmer 3) Instämmer 4) Instämmer 5) Instämmer
inte delvis inte varken eller delvis helt
I tidigare studier har det visat sig att inflytande över den egna arbets-
tiden är viktig för föräldrar. Men att vi ständigt är tillgängliga speglar
sig också i att tjänstemännen har mindre tid för familjen. Av de som är
sambos/gifta och har hemmavarande barn anser en femtedel att de ofta
är upptagna av jobb och har mindre tid för familjen under sin ledighet.
15

16. Jag upplever att jag ofta är upptagen av mitt arbete efter ordinarie
arbetstid och har mindre tid med familjen (bas gift/sambo eller
hemmavarande barn)
%
35
30
25
20
15
10
5
0
1) Instämmer 2) Instämmer 3) Instämmer 4) Instämmer 5) Instämmer
inte delvis inte varken eller delvis helt
Tänker på jobbet när man är ledig
En annan signal på att jobbet tar stor plats i sitt liv är att man har svårt att
koppla bort arbetet på sin fritid. En tredjedel instämmer hel eller delvis
i påståendet att ”Jag har svårt att koppla bort arbetet på min fritid”. Det
är många som tänker på jobbet när de skulle vara lediga. När kvaliteten
på återhämtningen urholkas ökar också riskerna för stress och stress-
relaterade sjukdomar, förutom att påverka tjänstemännens vardagsliv
och livssituation.
16

17. Jag har ofta svårt att koppla bort arbetet på min fritid
%
25
20
15
10
5
0
1) Instämmer 2) Instämmer 3) Instämmer 4) Instämmer 5) Instämmer
inte delvis inte varken eller delvis helt
17

18. Slutsatser
Många jobbar när de är lediga
Tjänstemännen använder tid från sin fritid för jobb. Det är viktigt att
hitta en balans mellan privatliv och arbetsliv så att inte det ”ena” livet går
ut över det ”andra”. Framför allt är det ofta privatlivet som blir lidande.
I och med företagens starka kundfokus är det många som är tillgängliga
för kunder/klient efter arbetstid.
Många skulle vilja slippa
Det är tydligt att många skulle vilja slippa vara ständigt tillgängliga.
Stressen finns där
Det är en stressig tillvaro för många tjänstemän. Kvinnorna verkar mer
stressade. Många stressforskare menar att vi orkar hålla ett högt tempo
under vissa perioder, men att få skulle klara det under ett helt arbetsliv.
För att undvika stress krävs också att det är en god kvalitet på vår åter-
hämtning, det får vi inte med krav på tillgänglighet.
Många signaler på stress
Stress som ohälsa och relaterat till ditt jobb kan vara svår att upptäcka.
Men en tidig signal om att det är svårt att koppla av från jobbet är att inte
kunna sova ordentligt. I undersökningen kan vi se att många tjänstemän
har svårt att koppla bort tankarna från jobbet. Dessutom har många
den senaste månaden haft sömnproblem kopplat till sitt arbete.
Få skillnader jämfört med tidigare studier
Det gränslösa arbetslivet tenderar att fortsätta. Mätningen visar att det är
mycket små skillnader jämfört med tidigare undersökningar som Unionen
har gjort.
18

19. Balans i tid
Unionen kan se att arbetslivet förändras och därmed förändras arbets-
situationen för många av Unionens medlemmar. Därför anser vi att:
• En rimlig arbetsbelastning är arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivaren har ansvar för en god arbetsmiljö oavsett var arbetet sker.
Vid hög belastning och höga krav bör tid och möjlighet finnas för
återhämtning under en period. Reflektion är nödvändig för att kunna
utvecklas och bli bättre på det man gör. Arbetsgivaren har ansvar för
arbetstiden och ska se till att regler och lagar efterföljs. Arbetsgivaren
tjänar också på att upprätthålla en god arbetsmiljö för tjänstemännen,
på sikt riskerar arbetsbelastningen att urholka både företagens och
tjänstemännens konkurrenskraft då det varken finns tid och ork för
kompetensutveckling och kreativitet. En hög intensitet i arbetslivet kan
ge kortsiktiga vinster med stora framtida kostnader för den enskilde,
för företaget och för samhället.
• Rätt och möjlighet att hitta balansen mellan arbete och fritid
Tid till återhämtning i arbetet är viktigt. Särskilt efter krävande arbets-
insatser eller tidspressade projekt. Att känna att krafterna och engage-
manget kommer tillbaka är nödvändigt för att på längre sikt göra ett
bra jobb. Återhämtning kräver att man sover gott och har möjlighet att
ta igen sig under sin vakna tid. Fritid har ett värde i sig, fritid får aldrig
ses som potentiell arbetstid. Den del av vår personlighet som vi inte
hinner förverkliga i arbetslivet ges utrymme och näring på fritiden.
19

20. • Förebyggande hälsovård i form av företagshälsovård och friskvård
Signalerna på stress är svåra att upptäcka dessutom ofta väldigt indivi-
duella. Att satsa på förebyggande hälsovård och friskvård är ett sätt att
förebygga stress och ohälsa. Chefer har en viktig uppgift att vid samtal
med medarbetare fånga upp tidiga signaler och hålla sig uppdaterad
med god arbetsmiljökunskap. Det är arbetsgivarens ansvar att se till
att tillräckliga kunskaper finns på företaget för att alla ska kunna ta sitt
arbetsmiljöansvar. Ett bra företagshälsovårdsavtal är en billig försäk-
ring för en framtida bra arbetsmiljö. I de fall där tillgängligheten inte
kan undvikas eller regleras är det viktigt att arbetsgivaren ser ifall det
finns möjlighet till kompensation som motsvarar de återhämtnings-
perioderna vi har rätt till. Denna kompensation bör tas fram i sam-
arbete med företagshälsovården.
• Flexibiliteten kan inte bara vara ensidig
I arbetsgivarens strävan efter flexibilitet kan inte tjänstemännen vara
de enda som ska anpassa sig. Vi vill se tjänstemän med inflytande över
sin arbetssituation, även när det betyder att arbetsgivaren måste se
över hur verksamheten leds och planeras.
20

21. Källor
Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson, Lundberg,
Gränslöst arbete, 2005
Beskow och Zika-Viktorsson,
På gott och ont
– en studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation, 2008
Beskow,
Utveckla arbetsplatsen,
Unionens checklista för organisation och ledarskap, 2008
Börnfelt,
Arbetsorganisation i praktiken
– en kritisk introduktion till arbetsorganisationsteori, 2009
Jalali och Lövgren,
Gränslösa föräldrar
– en studie om föräldraskap och arbetstid, 2010
Johansson,
Fem trender på arbetsplatsen, 2009
Johansson,
Fria eller förvirrade
– en studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation, 2009
Johansson,
Är gränsen nådd?
– en temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa
arbetssituation, 2010
21

22. 22

23. 23

24. Jag vill bli medlem i Unionen
Namn Personnummer
E-postadress Telefon
3. Ring 0771-743 743
Arbetsgivare, företagets fullständiga namn
Tre enkla sätt att bli medlem:
Arbetsplatsadress Postnr Ort
här nedan. Vi betalar portot.
Månadslön, före skatt Beskrivning av mina arbetsuppgifter och ansvar
0 – 12.000 kr 12.001 – 15.000 kr
1. Fyll i, vik ihop och skicka in formuläret
Unionen ger dig krafter
15.001 – 18.700 kr 18.701 – 19.000 kr
2. Ansök direkt på www.unionen.se/blimedlem
19.001 – 60.000 kr 60.001 kr – Jag är chef
utöver det vanliga på jobbet

25. KLIPP HÄR

26. Unionen har i tidigare studier visat på att tjänstemännens fått en alltmer
gränslös arbetssituation. Framför allt flyter arbetstid och fritid alltmer ihop.
I rapporten Alltid uppkopplad – Aldrig avkopplad – En undersökning om
det gränslösa arbetslivet undersöker vi i vilken utsträckning tjänste-
männen är tillgängliga och vilka konsekvenser det får för återhämtning
som är nödvändig för att man ska kunna göra ett bra jobb.
Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata näringslivet till-
sammans skapar vi framgång genom utveckling, trygghet och glädje i
arbetslivet.
Tnr: 1658:1 ISBN: 978-91-7391-301-0 December 2011 Upplaga: 3 000 ex Illustration: Tove Hennix Produktion: BLomquist & Co Tryck: Vitt
Olof Palmes Gata 17
105 32 Stockholm
Tel +46 8 504 15 000
www.unionen.se