3. Smartare trafikledning via ITS innebär
att transportsystemet……
• Blir:
– Säkrare
– Energieffektivare
– Kostnadseffektivt
– Miljövänligare
Möjliggör:
– Kombinationer av transportmedel
– Tillgänglighet för alla överallt
5. Syfte & Mål med Gröna Flygningar
• Samordna miljörelaterade projekt inom ATM
området som påverkar genomförandet av en
flygning i Svenskt luftrum.
• Säkerställa en hållbar reduktion av miljöpåverkan i
form av utsläpp och buller från flygoperationer i
svenskt luftrum
• Etablera ett mätbart och kommunicerbart koncept
för en flygnings miljöpåverkan.
Håkan Jonforsen
LFV
6. Hur vi åstadkommer Gröna Flygningar
• Gröna starter
– Med hjälp av ”Departure Manager” verktyg minimeras antal flygplan som
väntar på taxibanan på att få starta. Besparing upp till 1500 ton bränsle/år.
• Gröna flygvägar
– Genom att etablera svenskt luftrum som ”Free Route Airspace” kan flygbolag
planera och flyga den absolut kortaste sträckan mellan olika punkter (idag så
följer de ”ATS router”). Besparing upp till 3000 ton bränsle/år.
• Gröna inflygningar
– Planering och genomförande av en inflygning i enlighet med en miljömässigt
optimal sjunkprofil (CDA)”. Flygplanet drar av till tomgång på marchhöjd och
”glidflyger” till landning. Besparingspotential upp till 13500 ton bränsle/år när
det är färdigutvecklat, (4000 ton i närtid)
7. Free Route Airspace Sweden
• Syftar till att över vissa höjder kunna genomföra
flygningar från exempelvis en punkt på västkusten till en
på östkusten utan att behöva svänga.
FRAS
Effekter:
• Minskad tid i luften: ca 2000 h/år
• Ekonomisk besparing för luftrumsbrukare: ca 100 MSEK/år
• Minskad bränsleförbrukning: ca 3000 ton/år
• Minskade CO2-utsläpp: ca 9500 ton/år
8. CATO (Computer Aided Train Operation)
Ett system för optimal körning av tåg
• avseende bl.a.:
energi, effekt, slitage, bankapacitet, punktlighet, resursutnyttjande
• baserat på:
modern avancerad optimeringsteknik och IT i samspel med modern
kommunikationsteknik (GSM‐R)
• Ett i huvudsak slutfört utvecklingsprojekt
(Genomfört av Transrail. Finansierat av BV, LKAB och Transrail.)
• En preliminär standard (drivs nu på EU‐nivå med stöd av BV)
• En latent produkt
Per Leander
Transrail
10. Möjliga besparingar
0%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%
-5%
Reduction of net energy
-10%
-15%
Torneträsk - Björkliden
-20%
-25%
-30%
Increase of running time
-35%
Maximum motion profile (MMP) Optimal (CMP) - UAD_L
Optimal (CMP) - F040_L
Typiska förbättringar (dock i viss mån beroende av trafiksituation
och bana):
• Energiförbrukning minskad med 15‐25%
• Bankapacitet ökad med 5‐10%
12. Exempel på parter vid en transport
GODS-
RESENÄR TRANSPORT-
ÅKERI, KÖPARENS
REDERI, KUND
TÅGOPERATÖR,
FLYGBOLAG
MFL
INFORMATION GODS-
TRANSPORT-
KÖPARE
SPEDITÖR
LEVERAN-
Rikstrafiken, TÖRER
Vägverket, TILL
RESEBYRÅ Luftfartsverket, BV, VV, LFV,
Sjöfartsverket SjFV, RT
Banverket
”Referens, projekt Kombinerade transporter, elektronisk informationsförsörjning, 2003”
13. Ett sätt att beskriva ITS
Trafikantinformationstjänster riktas till den enskilde kundens
(individualiserade tjänster) eller kundkategorins behov.
TRAFI- Tillämpningarna bygger på grundläggande uppgifter i Digital
KANTINFORM infrastruktur och Trafikledning men även på annan
ATION information som behövs för att kunna tillhandahålla en
Bero förädlad tjänst.
ende
Beroe TRAFIK-
nde LEDNING I Trafikledning ingår funktioner och tillämpningar som till stor
del myndigheter och kommuner tillhandahåller. Tjänsterna
Bero avser i princip att stödja trafikkollektivet dvs. flera nyttjare av
ende
DIGITAL transportsystemet. Tjänsterna omfattar planering, styrning,
INFRA- trafikövervakning, störningshantering, information, avgifter
STRUKTUR etc.
Digital infrastruktur innehåller grundläggande data och
kommunikationssystem som är viktiga förutsättningar för att
kunna utveckla och förvalta många ITS-tjänster.
Med vissa skillnader mellan transportslagen kan generellt sett sägas att myndigheter och kommuner
har ett stort ansvar för den digitala infrastrukturen och trafikledning och ett mindre ansvar för
trafikantinformation (järnvägen undantagen). Motsvarande har kommersiella aktörer större
möjligheter att skapa tjänster inom trafikantinformation och mindre ansvar inom trafikledning och
digital infrastruktur.
14. Flera lager av aktörer, en kombinerad
transport med två transportslag
Slutkund =
resenär/godstransportköpare SP TP PP Pro PPr
SP=Strat. Plan, TP=Takt. Plan, PP=Prod.Plan, Pro=Prod., PPr=PostProd.
Rese/transportplanerare SP TP PP Pro PPr
SP TP PP Pro PPr
Operatörer
SP TP PP Pro PPr SP TP PP Pro PPr
Infrastruktur- SP TP PP Pro PPr SP TP PP Pro PPr
hållare
Infrastrukturinformation Infrastrukturinformation
”Referens, projekt Kombinerade transporter, elektronisk informationsförsörjning, 2003”
