3. Frågeställningar
1. Är en tågbonus befogad?
– dvs. upplevs tågbuller som mindre störande (allmänt och under sömn)
än vägtrafikbuller vid samma ljudnivå?
2. Finns det samverkande effekter av vibrationer och buller från
tågtrafik?
– dvs. är störning av tågtrafik större i områden utsatta för både buller
och vibrationer. Vilken betydelse har vibrationer för sömnkvalitet?
3. Finns det samverkanseffekter vid samtidig exponering för buller
från väg‐ och tågtrafik?
‐ dvs är störning av resp. bullerkälla högre när det förekommer flera
bullerkällor samtidigt än när det bara finns en bullerkälla?
4. Hur stör tågbuller då antalet tåg är mycket stort?
‐ jfr. med järnvägar med färre tåg vid samma ljudnivåer.
4. Nya fältstudier
Väg
Studie 1
Studie 2
Studie 3
Tåg Tåg Tåg
& hög låg
Väg vibr vibr
. .
Studie 4
många tåg
(Sollentuna)
5. Reanalyser av data
från Lerumsstudien
(Rapport 2004, n=1953)
Är en tågbonus befogad? Finns det samverkanseffekter vid
Renalyser av enkätdata för buller från flera källor?
personer exponerade enbart Renalyser av enkätdata för
för en av källorna, vägtrafik personer med samtidig
eller tågtrafik. exponering för både vägtrafik
(n = 307 resp. 470) och tågtrafik. (n = 769)
11. Jämförelse vibrationsområden
Statistisk fördelning för olika exponeringsmått
Mittstrecket =
medianvärdet
Nedre resp. övre linjerna i
boxen = undre och övre
dB
kvartilen
Staplarna = max‐ och min‐
värden bland de som inte är
outliers
Cirklarna och stjärnorna =
extremvärden
12. Jämförelse vibrationsområden
Statistisk fördelning för olika exponeringsmått
Exponering i områden med svaga vibrationer (n=521)
LAFmax LAeq,24h LAeq,06‐18 LAeq,18‐22 LAeq,22‐06*) Lden Avstånd
till järnväg
Mean 71,5 52,7 49,0 56,9 53,3 60,1 207
Min 58,3 40,8 37,1 45,0 41 48,1 35
Max 84,2 64,9 61,2 69,2 65,6 72,3 451
Exponering i områden med starka vibrationer (n=459)
LAFmax LAeq,24h LAeq,06‐18 LAeq,18‐22 LAeq,22‐06*) Lden Avstånd
till järnväg
Mean 71,2 49,8 48,0 52,6 50,5 57,0 186
Min 60,8 41,2 38,5 42,8 41,6 48,3 19
Max 85,0 64,2 61,5 68,1 64,6 71,4 432
24. Experimentell design
Exponeringsnivåer för vibrationer och buller
Natt 1 Natt 2 Natt 3 Natt 4 Natt 5
Tillvänjning Tillvänjning A B C
54/svag Tyst
Vibrationer Svaga Starka Starka
0,3mm/s 1,4mm/s 1,4mm/s
Buller:
LAFmax 55 dB 55 dB 48 dB
LAeq,23‐07 31 dB 31 dB 25 dB
Antal tåg 44 44 44
Vibrationer förekom enbart vid godstågen (25 godståg LAFmax: 49‐55 dB)
Totalt 21 personer i 8 försöksserier
25. Vilken effekt har vibrationsnivån på sömnen?
Hypotes: Starka vibrationer påverkar sömnen mer
än svaga vibrationer vid lika bullernivå
Sömnvariabler: jfr 55 dB/svag ‐ 55dB/stark
Insomningstid i minuter Ja, tendens
Antal uppvaknanden Nej
Sömnkvalitet 0‐10 Ja
Kroppsrörelser 0‐10 Ja
Trötthet morgon 0‐10 Ja
(1-sid test)
28. Andel i % som stördes och påverkades på olika sätt
av buller under olika exponeringsnätter.
Signifikant fler hade svårt somna resp. väcktes och det fanns en
tendens till sämre sömnkvalitet av ljud/buller i kombination med
starka vibrationer (55/stark jfr 55/svag).
Tendens att fler väcktes pga. av ljud/buller vid höga bullernivåer än vid
låga bullernivåer (55/stark jfr 48/stark).
29. Andel i % som stördes och påverkades på olika sätt
av vibrationer under olika exponeringsnätter
Bullernivån påverkade inte hur mycket man upplevde att vibrationerna
störde sömnen (55/Stark jfr 48/Stark).
Starka vibrationer upplevdes signifikant mer sömnstörande än svaga
vibrationer (55/stark jfr 55/svag).
30. Resultaten från laboratorieexperimentet
och fältstudien är samstämmiga
Fler upplever att tågbuller stör sömnen då det samtidigt
förekommer vibrationer från tåg
Svårt somna Väcks Sämre sömnkvalitet
32. Tågtrafikens buller‐ och vibrationseffekter ‐ från Töreboda till Kungsbacka
Markvibrationer i samband med tågtrafik förekommer vid ett relativt begränsat antal bansträckor i
Sverige. Där kraftiga vibrationer förekommer utgör de dock ett stort störningsproblem. Beroende
på hur kraftiga vibrationerna är ger de upphov till olika typer av störningar. Några exempel på
effekter som rapporterats är att föremål rör sig i bostaden, oro för skador på hus och egendom
samt sömnstörningar. Enligt den litteraturstudie som genomfördes 2006 inom ramen för det 4‐
åriga forskningsprogrammet TVANE (2006‐2010), visar samtliga undersökningar högre störning av
buller i områden med kraftiga vibrationer. Det finns en interaktion mellan störning av buller och
störning av vibrationer, störning av buller påverkas av vibrationsnivå (ökad störning av buller vid
ökad vibrationsstyrka) men störning av vibrationer varierar på ett mera komplext sätt med
bullernivå. Dessa frågor angrips inom TVANE‐programmet genom att kombinera kända resultat
med nya baserade både på studier i fält och i laboratorium. I nya undersökningar studeras hur man
upplever och påverkas (störning, sömnstörningar etc) av buller och vibrationer i samverkan.
Undersökningarna görs i områden med lika antal tåg och varierande vibrationsnivåer. Inom
projektet utförs även kontrollerade experiment i sömnlaboratorium vilka ger möjlighet att studera
betydelsen av vibrationer för uppkomst av sömnstörningar.
35. Antal tåg per dygn
Antal tåg per tågtyp och vardagsmedeldygn
Antal per Motor Arlanda Lok X2000 Godståg Tjänste Totalt
tågtyp under vagnståg express, dragna tåg
vardags‐ X10‐X20 X3 person
medeldygn tåg
155 166 103 22 15 20 481
Varav
nattetid 16 24 11 0 8 10 69
kl 22‐06
38. Undersökningsmaterial
Lerumsstudien
VÄG:
TÅG L 24h
Aeq, totalt antal
personer
45-50 dB 51-55 dB 56-60 dB 61-72 dB
45-50 dB 455 192 88 27 762
VÄG L 24h
Aeq, 51-55 dB 294 158 89 49 590
56-60 dB 134 126 108 66 434
61-70 dB 42 31 46 48 167
TÅG: totalt antal personer 925 507 331 190 1 953
39. Störning av vägtrafikbuller och tågbuller då
källorna förekommer samtidigt resp. enskilt.
Vid samtidig
exponering för
buller från 75%
vägtrafik och tåg
upplevs resp. 51% Vägtrafik och tåg
bullerkälla mer Vägtrafik och tåg 53%
störande Enbart tåg
41%
(övre kurva)
Enbart
vägtrafik
än då en
bullerkälla
förekommer Ljudnivå LAeq,24h Ljudnivå LAeq,24h
enskilt. n= 875 n= 691
(nedre kurva) 386; 489 386; 305
Paper Inter Noise 2007 Istanbul
40. Störning av den totala trafikljudmiljön
•Samtidig exponering för buller
1,00
Proportion annoyed by total traffic sound environment
Lika ljudnivå
från tåg‐ och +15%
från vägtrafik och tåg upplevs mer 0,80
vägtrafik
(högst 2 dB
störande än då endast en av skillnad)
+17%
bullerkällorna (motsvarande totala 0,60
Equal
ljudnivå) förekommer. +10%
One dominant source
En dominerande
0,40
källa (minst 3 dB
skillnad)
0,20
Skillnaden i störning är statistiskt
signifikant från 58 dB (t ex 55 dB 0,00
från var och en av källorna) och 50 55 60 65 70
skillnaden ökar med ökad ljudnivå. Sound level, railway and road traffic, LAEq,24h tot (dB)
Ljudnivå från vägtrafik och tåg, LAeq,24h,total
N= 1953
41. Publikationer baserade på studien i Lerum
• Öhrström E., Barregård B., Andersson E., Skånberg A., Svensson H., and
Ängerheim P. (2007). Annoyance due to single and combined exposure
from railway and road traffic noise. J Acoust. Soc. Am.122 (5): 2642‐2652
Part 1, Nov 2007.
• Öhrström E, Skånberg A, Barregård L, Svensson H and Ängerheim P
(2005). Effects of simultaneous exposure to noise from road‐ and railway
traffic. Inter Noise 2005, Rio de Janeiro 6‐10 August, 2005. Paper no
(Available on CD.)
• Öhrström, E., Andersson, E., Skånberg, A. and Barregård, L.(2007).
Relationships between annoyance and exposure to single and combined
noise from railway and road traffic. Inter Noise 2007, Istanbul 28‐31
August, Paper no IN07_242 (Available on CD.)
• Barregård, L., Bonde, E. Öhrström E. (2008). Risk of hypertension from
exposure to road traffic noise in a population‐based sample. (On‐line publ
Occupational and Environmental Medicine 2008)
