1. 1 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND
2 VERKSAMHETSPLAN 2012
3 Innehåll
4 HUVUDMÅL ÅR 2012 ................................................................................................................................................
1
5 Kommunalvalet 2012 ............................................................................................................................................
1
6 Nya projekt ...........................................................................................................................................................
2
7 1. Att underlätta studiegången ............................................................................................................................
. 2
8 2. Kompetens i fokus .............................................................................................................................................
2
9 3. Universitetens interna strukturella utveckling och resursfördelning ..............................................................
3
10 4. Kommersialiseringen av utbildningen i Finland ..............................................................................................
3
11 5. Studerandes rättsskydd .....................................................................................................................................
4
12 6. Rikta uppmärksamhet på invandrares utbildningsvägar .................................................................................
. 4
13 7. Stärka högskolornas internationalisering .........................................................................................................
4
14 8. Förbättra tillgången till akademisk arbetskraftsservice ....................................................................................
5
15 9. Främja att ett system med semesterbanker skapas ............................................................................................
5
16 10. Stärka likabehandlingsarbetet .........................................................................................................................
5
17 11. Förebygga marginalisering bland studerande ................................................................................................
. 6
18 12. Det mest välfungerande socialskyddssystemet för studerande .......................................................................
6
19 13. Förbättra synligheten för FSF:s utvecklingssamarbete ...................................................................................
6
20 14. Skapa ett föreningsnätverk .............................................................................................................................
6
21 PÅGÅENDE PROJEKT ELLER PROJEKT UNDER AKTIV UPPFÖLJNING .........................................................................
. 7
22 1. Utveckling av studiestödssystemet ...................................................................................................................
7
23 2. Uppföljning av SHVS ekonomi och yh‐försöket ...............................................................................................
. 7
24 3. Ett mer välfungerande OLL .............................................................................................................................
. 7
25 4. Problem med och framtiden för studentboende .................................................................................................
8
26 5. Ett jämlikt familjeliv .........................................................................................................................................
8
27 6. Kommunikation till och förbi 2010‐talet ..........................................................................................................
. 8
28 7. Studerandes syn på förlängning av arbetskarriärerna .....................................................................................
. 9
29 8. Studerandes arbetslivsrättigheter .....................................................................................................................
9
30
31
32 Huvudmål år 2012
33 Kommunalvalet 2012
34

2. 35 FSF:s huvudsakliga mål år 2012 är att tillsammans med studentkårerna göra
36 universitetsstäderna till Finlands mest ungdomsvänliga orter.
37
38 Kommunalvalet görs till ett generationsval genom att stödja studentkårernas kommunala
39 påverkansarbete. Studentkårernas lokala synlighet inom den kommunala opinionsbildningen
40 stöds genom att en nationell kommunalvalskampanj genomförs. Som en del av den ordnas en
41 kommunalvalsturné på studieorterna. Lokala och nationella teman för kommunalvalet lyfts
42 fram året ut både i media och tillsammans med andra samarbetsparter.
43
44 De allmänna nationella temana för kommunalvalet är:
45 • att förbättra möjligheterna för den unga generationen att påverka
46 • att lösa studenters bostadsproblem
47 • att utveckla kollektivtrafiken på studieorterna
48
49 Nya projekt
50 1. Att underlätta studiegången
51 En reform av studentantagningen, studiernas fortskridande och tiden för slutförande av studier
52 är starkt närvarande i den aktuella debatten. Perspektivet utgår ofta ifrån effektivitet och
53 snabbhet. FSF för in perspektiv och lösningar som är meningsfulla för studerande och beaktar
54 att det även i framtiden ska vara möjligt för studenter att göra misstag och hitta sin egen
55 studieinriktning. Studiegången beaktas som en helhet: från studentantagning till övergång till
56 arbetslivet. Även då studenter insjuknar eller lider av psykisk ohälsa bromsar det upp studierna
57 betydligt.
58
59 FSF främjar att förverkliga och ta i bruk flexibla studiemöjligheter samt att studerande blir
60 inkluderade i universitetsgemenskapen. Inom påverkansarbetet fäster FSF uppmärksamhet vid
61 att möjliggöra och skapa förutsättningar för en studietakt som överensstämmer med
62 studiestödets krav på studiernas fortskridande. FSF arbetar för att se till att man allt tidigare
63 ingriper i fråga om studerandes psykiska ohälsa och att det ska vara möjligt att studera då man
64 får sjukpenning.
65 2. Kompetens i fokus
66 Den utbildningspolitiska diskussionen i Finland styrs för tillfället av en diskussion om resurser
67 samt av en strävan mot effektivitet och snabbhet. Å andra sidan är målsättningen enligt
68 regeringsprogrammet att göra finländarna till världens mest kunniga folk fram till år 2020.
69 Avgörande för utvecklingen av utbildningssystemet borde således framförallt vara att granska

3. 70 kvaliteten på kunskap ur såväl bildningsperspektiv som på basis av vilka behov av kunskap
71 och utveckling arbetsmarknaden har.
72 FSF lyfter i diskussionen fram betydelsen av undervisning och studier baserade på forskning av
73 god kvalitet för utvecklingen av finsk kunskap och för fram konkreta förslag för att förbättra
74 kvaliteten på undervisning, studier och inlärning. FSF ordnar tillsammans med samarbetsparter
75 evenemang där man diskuterar centrala frågor med tanke på kunskapsutveckling, såsom
76 uppskattningen för undervisning samt betydelsen av läroplansarbete och att definiera
77 inlärningsmål. FSF fortsätter tillsammans med studentkårerna sprida metoder och god praxis
78 för studentcentrerat lärande.
79 FSF arbetar för att det genom studierna skulle vara möjligt att få den kunskap som behövs i
80 arbetslivet samt goda förutsättningar att efter utexaminering få arbete som motsvarar ens
81 utbildning. Därutöver påverkar FSF att studerande ska ha möjlighet att avlägga en
82 välorganiserad högskolepraktik samt att kunskap som införskaffats utanför det formella
83 utbildningssystemet även ska erkännas som en del av examina. I diskussionen lyfter FSF också
84 in möjligheterna till livslångt lärande, inklusive utveckling av fortbildning vid universiteten.
85 3. Universitetens interna strukturella utveckling och resursfördelning
86 Den strukturella utvecklingen fortsätter under pågående regeringsperiod och torde förbli en
87 process som till betydande grad påverkar utbildningssystemet. Tyngdpunkten för den
88 strukturella utvecklingen inom universitetssektorn har övergått till att vara mer
89 universitetsintern, och speciellt viktig är den omfördelning av interna resurser som sker genom
90 profilering och hur de resurserna allokeras.
91
92 FSF deltar aktivt i diskussionerna om strukturell utveckling och profilering och fortsätter
93 samtidigt på sin inslagna riktning att inte ta ställning i universitetens interna angelägenheter.
94 Däremot stöder FSF studentkårerna och studentrepresentanterna så att studerandes röst hörs än
95 bättre i dessa frågor. Dessutom fästs inom den strukturella utvecklingen speciell
96 uppmärksamhet vid särfrågorna gällande den svenskspråkiga universitetsundervisningen.
97
98 4. Kommersialiseringen av utbildningen i Finland
99 Utbildningen har efterhand kommersialiserats på alla utbildningsstadier: vuxenutbildningen
100 och fortbildningen har redan länge verkat enligt kommersiella principer, högskoleutbildningen
101 har internationellt sett kommersialiserats under senaste år, och ett nytt fenomen i Finland är de
102 olika kommersiella tjänsterna på andra stadiet och inom den grundläggande utbildningen.
103 Kommersialiseringen förändrar synen på vad utbildning är, vilka värden den tjänar och hur
104 den anordnas.

4. 105
106 En analys av situationen visavi kommersialiseringen av utbildningen i Finland utarbetas.
107 Analysen beaktar bl.a. avgiftsbelagda utbildningsprogram, utvecklingen av utbildningsexport
108 och uppdragsutbildning samt att det blir vanligare med utländskt utbildningsutbud i Finland.
109 Analysen förverkligas tillsammans med andra intresserade aktörer och studentrörelsens
110 verksamhet planeras utgående från den.
111 5. Studerandes rättsskydd
112 Att studerandes rättsskydd och likabehandling äventyras har under den senaste tiden blivit
113 föremål för diskussion speciellt till följd av den s.k. SORA‐lagstiftningen samt tillämpningen av
114 begränsningen av studietiden.
115
116 FSF följer med hur SORA‐lagstiftningen tillämpas vid universiteten samt fortsätter tillsammans
117 med studentkårerna påverkansarbetet för att få till stånd en så enhetlig implementeringspraxis
118 som möjligt. Genom att utnyttja juridisk expertis förbereder sig FSF också på besvärspraxis och
119 på tillämpningen av lagstiftningen. FSF följer med tillämpningen av begränsningen av
120 studietiden och främjar att jämlik praxis för tillämpning utformas. FSF utreder vilka
121 rättskyddsfall som oftast och mest sysselsätter studentkårerna.
122 6. Rikta uppmärksamhet på invandrares utbildningsvägar
123 Personer med invandrarbakgrund hamnar betydligt oftare än den övriga befolkningen utanför
124 studier efter den grundläggande utbildningen. Inom yrkesutbildningen fortsätter en lika stor
125 del av invandrarna, men inom den postgymnasiala utbildningen i medeltal en lägre andel än av
126 den övriga befolkningen. Inte heller inom högskoleutbildningen motsvarar antalet invandrare
127 deras andel av hela befolkningen.
128
129 Uppmärksamhet fästs speciellt vid övergången mellan utbildningsstadier för invandrare och
130 man främjar stödjandet av övergången. De viktigaste målsättningarna är förberedande studier
131 för såväl gymnasier (lukiostartti) som universitet. En ny modell skapas för
132 universitetsförberedande studier riktad till personer med invandrarbakgrund. FSF samarbetar
133 aktivt med andra student‐ och ungdomsorganisationer för att öka och underlätta invandrares
134 studievägsalternativ. Dessa organisationers gemensamma arbetsgrupp från 2011 fortsätter sitt
135 arbete.
136 7. Stärka högskolornas internationalisering
137 Ställningen för internationella studenter vid högskolorna bör fortsättningsvis förbättras.
138 Fungerande kanaler för påverkan för internationella studenter skapas såväl via nuvarande

5. 139 strukturer som – vid behov – genom nya strukturer. FSF betonar i sin verksamhet att öka
140 representationen av internationella studenter inom studentkårerna, SHVS,
141 studentbostadsstiftelserna, anordnandet av studentbespisningen samt inom andra väsentliga
142 organ som påverkar studerandes ställning. I samarbete med nätverket för den ideella sektorn
143 främjar man att internationella studerande mångsidigt deltar i föreningsverksamheten.
144
145 FSF främjar påbörjandet av en interim utvärdering av internationaliseringsstrategin för
146 högskolorna. Studentorganisationerna deltar aktivt i utvärderingen.
147 8. Förbättra tillgången till akademisk arbetskraftsservice
148 Syftet med arbetskraftsservice är att erbjuda sådana tjänster som kan nyttjas både självständigt
149 och individuellt, såsom information om arbetsmarknaden, utbildning samt om företagande.
150 Dessutom hjälper arbetskraftsservicen att söka och förmedla arbete. För tillfället erbjuds
151 akademisk arbetskraftsservice på sju orter, varav verksamhetspunkten i Gloet i Helsingfors är
152 den enda där det finns tillräckliga resurser för att servicen ska kunna fungera. Situationen är till
153 många delar ohållbar. FSF verkar tillsammans med studentkårerna för att förbättra den
154 akademiska arbetskraftsservicen på universitetsorterna samt för att öka samarbetet mellan
155 universitetens karriär‐ och rekryteringstjänster och arbets‐ och näringsbyråerna.
156 9. Främja att ett system med semesterbanker skapas
157 Snuttifiering av anställningar är vanligt i Finland. Största delen av studerande har atypiska
158 anställningar. Till följd av anställningarnas snuttifiering är det omöjligt att hålla någon längre,
159 sammanhängande och på förhand planerad semester.
160
161 På grund av detta är det skäl att förändra nuvarande semesterpraxis. Att utveckla ett
162 semesterbanksystem är en väsentlig del av diskussionen om att förbättra ställningen för dem
163 som har korta anställningsförhållande, även inom det akademiska området. FSF utövar
164 tillsammans med politiska intressenter och arbetsmarknadsorganisationer påverkansarbete.
165 Målet är att under 2012 få upp semesterbanken i debatten och att under regeringsperioden få till
166 stånd en beredning av ett semesterbankssystem.
167 10. Stärka likabehandlingsarbetet
168 FSF stärker implementeringen och utvärderingen av likabehandling såväl på centralkansliet
169 som i sitt arbete med studentkårerna. För detta uppdateras FSF:s plan för likabehandling, som
170 fungerar som stöd i alla interna och externa verksamheter inom alla sektorer. I samband med
171 uppdateringen definieras bl.a. sätten att systematiskt utvärdera förbundets verksamhet ur ett

6. 172 likabehandlingsperspektiv. FSF stöder studentkårernas arbete med likabehandling och
173 tillgänglighet.
174 11. Förebygga marginalisering bland studerande
175 På basis av resultaten från Suunta‐projektet som förverkligades vid Tammerfors SHVS 2008–
176 2009 är det möjligt att med hjälp av socialarbetare effektivt förebygga marginalisering av
177 studerande. Studerande har ofta inte tillgång till de tjänster som socialarbetare erbjuder och
178 studerande har inte heller tillräcklig information om dessa. Problem med studier och
179 livskompetens framkommer ofta då hälsoproblem utreds, men inom ramen för
180 studerandehälsovården finns det inte någon naturlig kanal till det kommunala socialarbetet. För
181 att kunna förebygga marginaliseringen av studerande och främja att studierna fortskrider bör
182 studerande ha tillgång till socialt arbete som är anpassat för dem.
183
184 FSF samlar information om möjligheter att anordna socialt arbete som är inom räckhåll för
185 studerande och förbundet utarbetar en egen uppfattning om den bästa modellen för att
186 förverkliga socialarbetet (t.ex. kommunalt, vid högskolan eller genom SHVS). Förbundet inleder
187 påverkansarbete grundat på den information som samlats in.
188 12. Det mest välfungerande socialskyddssystemet för studerande
189 I socialskyddssystemet finns flera missförhållanden i fråga om studerande och studiestödet
190 passar inte tillräckligt väl ihop med andra förmåner. FSF utarbetar sin syn på framtiden och
191 utvecklingsåtgärder för socialskyddssystem för studerande, samt granskar samtidigt de
192 vanligaste problemsituationerna och problem med sammanjämkning av olika stödformer.
193
194 13. Förbättra synligheten för FSF:s utvecklingssamarbete
195 FSF ökar tillsammans med studentkårerna utvecklingssamarbetets synlighet och
196 attraktionskraft. Varje student bör ha möjlighet att delta i utvecklingssamarbete antingen
197 genom att komma med i aktiviteter kring utvecklingssamarbete eller genom en inbetalning till
198 utvecklingssamarbete. FSF synliggör tillsammans med KENKKU och studentkårernas aktörer
199 inom utvecklingssamarbete sitt eget utvecklingssamarbete och breddar på så sätt möjligheterna
200 till aktiviteter för studenterna.
201 14. Skapa ett föreningsnätverk
202 Studentkårernas olika underföreningar verkar på den nivå av föreningsengagemang som är
203 allra närmast studerande. Föreningarna välkomnar nya studenter, bevakar studerandes
204 intressen på läroämnes‐ och fakultetsnivå samt arrangerar verksamhet som stöder gemenskap

7. 205 och studieförmåga. Genom föreningarna kan FSF bredare få höra om studerandes behov och
206 fortsätta befästa rörelsens styrkor, organisering och att snabbt nå massorna. Genom att utveckla
207 samarbetet med studentkårernas föreningssektor skapas synergieffekter bl.a. genom gemensam
208 produktion av utbildningsmaterial och handböcker.
209
210 FSF inleder, i huvudsak genom Kyky‐projektet, en utveckling av ett nätverk för studentkårernas
211 föreningssektor.
212 Sektorns önskemål och behov kartläggs och kommunikation, träffar och utbildningsmaterial
213 planeras och förverkligas i enlighet med det. Föreningssektorn får stöd speciellt i fråga om att
214 främja studieförmågan, tillgänglighet och likabehandling samt i att integrera internationella
215 studenter i föreningsverksamheten.
216
217 Pågående projekt eller projekt under aktiv uppföljning
218
219 1. Utveckling av studiestödssystemet
220 FSF följer med hur åtgärderna för att utveckla studiestödet förverkligas och deltar i
221 diskussionen om en vidareutveckling av studiestödet. FSF stöder en utveckling av
222 studiestödssystemet i enlighet med regeringsprogrammet som uppmuntrar till heltidsstudier
223 och att snabbare ta examen. FSF upprätthåller en debatt om studiestödets försörjartillägg och
224 situationen för studerande med familj. FSF deltar aktivt och initiativrikt i att verksamheten hos
225 de instanser som begrundar utvecklingen av studiestödet.
226
227 2. Uppföljning av SHVS ekonomi och yh‐försöket
228 År 2012 är ett förändringens år inom SHVS. Förändringarna kommer sig av bland annat det
229 SHVS‐försök för yh‐studerande som inleddes hösten 2011 samt systemet med passivregister,
230 som kan komma att ha en avsevärd effekt på SHVS ekonomi.
231
232 FSF följer med hur yh‐försöket framskrider och nivån på tjänsterna för universitetsstuderande
233 under piloten. FSF fäster uppmärksamhet vid hur SHVS ekonomi utvecklas efter
234 anpassningsåtgärderna. Speciellt fästs uppmärksamhet vid hur passivregistret påverkar SHVS
235 ekonomi.
236
237 3. Ett mer välfungerande OLL

8. 238
239 FSF deltar i att utveckla OLL:s verksamhet. Studerandenas Idrottsförbund utvecklas i den
240 riktning som medlemsorganisationerna önskar huvudsakligen under översyn av
241 centralkansliet.
242
243 4. Problem med och framtiden för studentboende
244 Opinionsbildningen kring studentboende kopplas samman med kommunalvalskampanjen och
245 målet är att hitta facila lösningar för att anordna nödinkvartering på universitetsorterna. FSF
246 stöder studentkårernas lokala påverkansarbete och främjar en högre energieffektivitet i
247 nybyggnation och i grundrenoveringar av studentbostäder.
248
249 En arbetsgrupp tillsatt av UKM utredde år 2011 boendeservice kopplade till högskolornas
250 internationalisering och föreslog att en uppföljningskommitté skulle tillsättas. Kommitténs
251 uppgift var att följa med och stödja samarbetet och utvecklingen av tjänster mellan
252 högskolornas internationella boendeservice. FSF främjar för sin del kommitténs målsättningar
253 förverkligas och stöder att högskolorna får ett större ansvar för att anordna boende för
254 internationella studerande.
255 5. Ett jämlikt familjeliv
256 För att uppnå jämlikhet inom familjelivet måste Finland förnya sitt föräldraledighetssystem
257 samt stifta en jämlik äktenskapslag. FSF deltar i debatten om att förnya modellen för
258 familjeledigheter och att kostnaderna för föräldraskap ska delas jämt mellan arbetsgivarna samt
259 för att kombinera arbete och familjeliv. FSF främjar att en jämlik äktenskapslag stiftas.
260
261 6. Kommunikation till och förbi 2010‐talet
262 Praxisen i kommunikationshandboken som färdigställdes år 2011 införlivas i alla FSF:s
263 vardagsrutiner. FSF förnyar sitt informationsmaterial riktat till nya studerande och intressenter.
264 FSF ökar sin genomslagskraft i sociala medier och strävar till ett större antal fans på
265 Facebooksidan. FSF letar efter nya och lätta medel för att på nätet berätta om sin verksamhet för
266 medlemskåren och intressenter. FSF utvecklar sin praxis för dokumentation och arkivering.
267
268 FSF utvecklar sin verksamhet mot en mer genomgripande trespråkighet: Förbundet främjar
269 användningen av finska, svenska och engelska samt en jämlik språkpolitik i sin egen och
270 studentkårernas verksamhet.
271

9. 272 7. Studerandes syn på förlängning av arbetskarriärerna
273 Åtgärder som avser förlänga arbetskarriärerna angår studerande hela vägen från grundstadiet
274 till vuxenutbildning. I den nuvarande debatten om arbetskarriärer förekommer studerande i
275 första hand som objekt för åtstramningar och begränsningar.
276
277 FSF är tillsammans med studentkårerna en aktiv part i diskussionen om en förlängning av
278 arbetskarriärerna för att föra fram relevanta metoder för att förlänga tiden i arbetslivet utan att
279 skada Finlands utbildningssystem.
280
281
282 8. Studerandes arbetslivsrättigheter
283 Det är vanligt förekommande att studerande arbetar under studietiden och studenter utgör en
284 stor arbetskraftsresurs inom många branscher. Olika negativa tonfall och felaktiga antaganden
285 förknippas med att arbeta under studietiden. Till följd av detta uppskattas ofta inte det arbete
286 som studenter utför, vilket avspeglas i dåliga arbetsvillkor och arbetsförhållanden.
287
288 FSF lyfter tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna fram de utvecklingsbehov som
289 finns visavi att arbeta under studietiden samt framställer en riktig bild av rådande
290 omständigheter. Målet med lobbyarbetet är att förbättra arbetsvillkoren för studerande samt att
291 få upp arbete under studietiden på intressegruppernas agenda.
292