Relativ värdering av sveriges grundvatten jakob nisell
1. En icke monitär, relativ värdering
av Sverige grundvatten
Jakob Nisell
Björn Holgersson
Magdalena Thorsbrink
Peter Dahlqvist
2. Vad är värt mest ?
Mycket höga uttagsmöjligheter
men sårbart och påverkat.
Bra kvalitet på vattnet,
goda uttagsmöjligheter
ganska lågt behov
Mycket stort behov, men
påverkat och av sämre kvalitet.
Goda egenskaper lågt
behov
3. Syfte
• Att skapa ett underlag för att jämföra värdet av
grundvattentillgångar inom en kommun, län,
eller nationellt.
• Ta fram olika underlag för beslut inom
dricksvattenfrågor.
• Sammanställning av SGU’s data, vad saknas
för att ge ett bra planeringsunderlag.
• Ge ett diskussionsunderlag, Vad är det vi
värderar och hur.
5. Indata
•
Raster data:
o jorddjup
o flödesaccumulation
o Markanvändning mfl.
• Tabelldata:
o markanvändning -> påverkan
o Jordart-> sårbarhet
o Jordart -> uttagsmöjlighet
o Grundvattenförekomsters egenskaper
o Andra omvandlingstabeller
• Variabler and Konstanter
26. Behovet 50%s vikt mot förutsättningarna
Behovet 10%s vikt mot förutsättningarna
27. Aggregering på magasin eller
förekomster
Medelvärde inom magasinet, delområdet
eller grundvattenförekomsten. Olika
resultat beroende på hur aggregeringen
görs. Medel, median, max etc.
31. Osäkerhet
•
Många parametrar har stor osäkerhet i sina värden.
• Osäkerheten för varje indata hanteras
• Osäkerheten räknas in på samma sätt som övriga
värden till en relativ osäkerhet
• En relativ utvärdering av osäkeheten görs på cell
nivå.
32. Några reflektioner.
Bra som diskussionunderlag för hur SGUs data kan
användas i vattenplaneringen.
Hur kan man använda värderingen/risker för felutnyttjande?
•Olika syften möjlighet att använda delresultaten
•Vissa parametrar har mycket liten spatiell förklaringsgrad
(kvalitet).
•Svårt att hitta exakta värden på många parameterar på en
heltäckande nationell skala.
•Vissa data är uppmätta andra modellerade. Hur skall detta
hanteras.