fördröjd återhämtning av avrinning efter grundvattenpåverkan från uttag i kristallin berggrund

1. Fördröjd återhämtning av avrinning efter
grundvattenpåverkan från uttag i kristallin
berggrund
Lars O. Ericsson
Fredrik Mossmark
12015-10-13

2. Vad är problemet?
• Återhämtning vid undermarksbyggande
bedöms vanligtvis efter grundvattennivåer
–ej hydrologisk eller vattenkemisk
påverkan.
• Ofta observeras en snabb återhämtning av
nivåer.
• Återhämtning av ytvattensystem mer
osäker –svårare att mäta.
• Grundvattenkemiska förändringar är lätta
att mäta i befintliga borrhål/rör men görs
sällan.
2

3. 3
Förhållanden på plats
Gårdsjön
Granitisk och granodioritisk
berggrund
Tunna moränlager
Lokala våtmarker
Barrskog
Relativt hög årsnederbörd
(>1000 mm)
Vid högsta kustlinjen

4. 4
Genomförda undersökningar
• Två små avrinningsområden (c:a 30000 m2) övervakades 1997-2009
• F3 (grundvattenuttag år 2000-2005), F1 (referensområde)
• Övervakning av grundvattennivåer i berg och jord
• Mätning av avrinningsvolym i Thomsonöverfall
• Omfattande mätprogram för vattenkemi

5. Snabb återhämtning av grundvattennivåer i
berg…
5
Marknivå vid borrhålen: 123-127 m.ö.h.
Grundvattenuttag

6. …och i jordgrundvatten i våtmarken
6
Marknivå
GGF32
GGF31
GGF33
Grundvattenuttag

7. Avrinningsvolym månadsvis
7
Grundvattenuttag

8. Avrinningsvolym –långsam återhämtning
8

9. Vattenkemiska parametrar
9
Fortsatt påverkan i våtmarken år 2007
Grundvattenuttag

10. Hallandsås
10
• Två 8,6 km långa parallella järnvägstunnlar.
• Unika tidsserier för grundvattennivåer, vattenföring och vattenkemi.
• Snabb återhämtning av grundvattennivåer längs linad del av tunneln.
Påverkan från tunneldrivning (MK56)
Påverkan från tunneldrivning (BP08)

11. från Tuller & Or, 2003
Omättade
förhållanden?
Q
rw
qr
qz
Fördröjd vattenavgivning eller
annat ”dubbelporositets”-system
Påverkar hydrogeologisk och hydrologisk återhämtning!
Tänkbara orsaker till den fördröjda återhämtningen

12. Borrhålens i sig höga genomsläpplighet ”kortsluter” i
tryckbilden – Vi mäter någon form av integrerade
grundvattentryck, speciellt i öppna hammarborrade hål!
Vi borde i mycket större utsträckning använda manschetter och sektionera
mätintervall för att förstå tryckbilden i sprickigt berg!
Vi ser idag ofta tveksamma konceptualiseringar över flödesmönster/modeller

13. Slutsatser och rekommendationer
13
• Mätningar i öppna bergborrhål är otillräckligt för att bedöma om
systemen är återställda
• Sektionera borrhål med manschett
• Övervaka avrinning i vattendrag
• Övervaka vattenkemi
• Nya mätningar av grundvattennivåer, avrinning och vattenkemi vid
Gårdsjön föreslås:
• Är systemen återhämtade?
• Hydrologiskt?
• Vattenkemiskt?
• Stöd för tolkningar med isotopanalyser.

14. 14

15. 15