SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 14
Baixar para ler offline
Studieresultat inom sfi
Presentation av studie över förhållanden som
  har betydelse för framgång för studierna
    i utbildning i svenska för invandrare




        Tobias Engberg, Skolverket
  Anna Andersson, Statistiska centralbyrån
Bakgrund till studien


     • Stort fokus på avbrott
• Hur ser resultaten egentligen ut?
    • Vilka faktorer påverkar
Innehåll


Förutsättningar för att följa upp studieresultat

      Resultat från analys av resultaten
Att följa upp studieresultat –
utifrån målen för utbildningen
    • Målen för utbildningen finns i
       individuella studieplanen.
  • Mål om t.ex. antal timmar finns hos
          huvudmän/anordnare
            • Nationella mål
Timmar som mått för
      studieresultat


Ifall någon klarar en kurs på 400 timmar
och någon på 200 timmar innebär det då
att den förstnämnda har ett sämre studieresultat?
Analys av studieresultaten
Utgår från SFI-registret och insamlingen från
SFI-skolenheter.

Nybörjare från fyra olika år, 2005-2008,
vilka vi följer fram till och med 2011.

Undersöker närvarotimmar på första kursen
till dess att eleven fått betyg.

Totalt 72 100 individer som ingår.
Genomsnittligt antal närvarotimmar.

      Uppdelat på studievägskurs och kön.
450

400

350

300

250                                              Totalt
200                                              Kvinnor
                                                 Män
150

100

 50

  0
      1A     1B      2B      2C      3C     3D
Genomsnittligt antal närvarotimmar.

      Uppdelat på kurs och tidigare utbildning.
450

400

350

300
                                                  Totalt
250                                               0-6 år
200                                               7-9 år
                                                  10-12 år
150
                                                  13 år och mer
100

 50

  0
       A          B          C          D
Antal som påbörjade sfi mellan 2005 och 2008
och som innan 2011 års slut fått betyg
på den första studievägskursen.

Uppdelat på kommungrupp enligt SKL:s indelning,
vilken baseras på strukturella egenskaper som
befolkningsstorlek och näringslivsstruktur.
                                         Antal       Antal
Kommungrupp                             elever   kommuner
1. Storstäder                           19 434           3
2. Förortskommuner till storstäderna    10 456          38
3. Större städer                        22 476          31
4. Förortskommuner till större städer    1 728          22
5. Pendlingskommuner                     3 912          51
6. Turism- och besöksnäringskommuner     1 019          20
7. Varuproducerande kommuner             5 337          54
8. Glesbygdkommuner                        876          20
9. Kommuner i tätbefolkad region         5 218          35
10. Kommuner i glesbefolkad region       1 644          16
Totalt                                  72 100         290
Genomsnittligt antal närvarotimmar.
      Uppdelat på kommungrupp och kurs.
450

400                                         Totalt

350                                         A

                                            B
300
                                            C
250                                         D

200

150

100

50

 0
Genomsnittligt antal närvarotimmar.
      Uppdelat på kommungrupp och
      tidigare utbildning.
450
                                            Totalt
400                                         0-6 år

350                                         7-9 år

300
                                            10-12 år

                                            13 år
250                                         och mer

200


150


100


 50


  0
Tolkning av skillnader i
 antal närvarotimmar
   • Skillnaderna som observeras är:
 • … dels skillnader i tiden det tar för olika
  elever att tillägna sig utbildningens innehåll
     • … dels resultatet av skillnader i
                   studieupplägg
Sammanfattning
Detta går att se stora skillnader i genomsnittet
av närvarotimmar för olika kurser och olika
utbildningsbakgrund. Dessa skillnader visade
sig även när vi kombinerade dem med
kommungrupp.

Om vi enbart tittar på kommungrupp så går
det att se stora skillnader mellan grupperna.
Detta blir ännu mer intressant om man tar
hänsyn till kurs eller utbildningsbakgrund.
Kontakt

tobias.engberg@skolverket.se

  anna.andersson@scb.se

Mais conteúdo relacionado

Mais de Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet

Mais de Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet (20)

Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutvecklingTranslanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
 
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågornaAtt utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
 
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnenAtt utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
 
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
 
Att lära ut vad inlärare kan lära in
Att lära ut vad inlärare kan lära inAtt lära ut vad inlärare kan lära in
Att lära ut vad inlärare kan lära in
 
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
 
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
 
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelseBedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
 
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningenAtt räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
 
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtidenVuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
 
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
 Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
 
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
 
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
 
Bjerregaard strategier för ordförståelse
Bjerregaard strategier för ordförståelseBjerregaard strategier för ordförståelse
Bjerregaard strategier för ordförståelse
 
Bjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalenBjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalen
 
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnenBjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
 
Bjerregaard informationstjuvar
Bjerregaard informationstjuvarBjerregaard informationstjuvar
Bjerregaard informationstjuvar
 
Åse Mårtensson, vuxkonferens
Åse Mårtensson, vuxkonferensÅse Mårtensson, vuxkonferens
Åse Mårtensson, vuxkonferens
 
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson LarssonMona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
 
Stina Thunberg & Birgitta Sundström Vuxkonferensen
Stina Thunberg & Birgitta Sundström VuxkonferensenStina Thunberg & Birgitta Sundström Vuxkonferensen
Stina Thunberg & Birgitta Sundström Vuxkonferensen
 

Tobias Engberg & Anna Andersson: Studieresultat inom sfi

  • 1. Studieresultat inom sfi Presentation av studie över förhållanden som har betydelse för framgång för studierna i utbildning i svenska för invandrare Tobias Engberg, Skolverket Anna Andersson, Statistiska centralbyrån
  • 2. Bakgrund till studien • Stort fokus på avbrott • Hur ser resultaten egentligen ut? • Vilka faktorer påverkar
  • 3. Innehåll Förutsättningar för att följa upp studieresultat Resultat från analys av resultaten
  • 4. Att följa upp studieresultat – utifrån målen för utbildningen • Målen för utbildningen finns i individuella studieplanen. • Mål om t.ex. antal timmar finns hos huvudmän/anordnare • Nationella mål
  • 5. Timmar som mått för studieresultat Ifall någon klarar en kurs på 400 timmar och någon på 200 timmar innebär det då att den förstnämnda har ett sämre studieresultat?
  • 6. Analys av studieresultaten Utgår från SFI-registret och insamlingen från SFI-skolenheter. Nybörjare från fyra olika år, 2005-2008, vilka vi följer fram till och med 2011. Undersöker närvarotimmar på första kursen till dess att eleven fått betyg. Totalt 72 100 individer som ingår.
  • 7. Genomsnittligt antal närvarotimmar. Uppdelat på studievägskurs och kön. 450 400 350 300 250 Totalt 200 Kvinnor Män 150 100 50 0 1A 1B 2B 2C 3C 3D
  • 8. Genomsnittligt antal närvarotimmar. Uppdelat på kurs och tidigare utbildning. 450 400 350 300 Totalt 250 0-6 år 200 7-9 år 10-12 år 150 13 år och mer 100 50 0 A B C D
  • 9. Antal som påbörjade sfi mellan 2005 och 2008 och som innan 2011 års slut fått betyg på den första studievägskursen. Uppdelat på kommungrupp enligt SKL:s indelning, vilken baseras på strukturella egenskaper som befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Antal Antal Kommungrupp elever kommuner 1. Storstäder 19 434 3 2. Förortskommuner till storstäderna 10 456 38 3. Större städer 22 476 31 4. Förortskommuner till större städer 1 728 22 5. Pendlingskommuner 3 912 51 6. Turism- och besöksnäringskommuner 1 019 20 7. Varuproducerande kommuner 5 337 54 8. Glesbygdkommuner 876 20 9. Kommuner i tätbefolkad region 5 218 35 10. Kommuner i glesbefolkad region 1 644 16 Totalt 72 100 290
  • 10. Genomsnittligt antal närvarotimmar. Uppdelat på kommungrupp och kurs. 450 400 Totalt 350 A B 300 C 250 D 200 150 100 50 0
  • 11. Genomsnittligt antal närvarotimmar. Uppdelat på kommungrupp och tidigare utbildning. 450 Totalt 400 0-6 år 350 7-9 år 300 10-12 år 13 år 250 och mer 200 150 100 50 0
  • 12. Tolkning av skillnader i antal närvarotimmar • Skillnaderna som observeras är: • … dels skillnader i tiden det tar för olika elever att tillägna sig utbildningens innehåll • … dels resultatet av skillnader i studieupplägg
  • 13. Sammanfattning Detta går att se stora skillnader i genomsnittet av närvarotimmar för olika kurser och olika utbildningsbakgrund. Dessa skillnader visade sig även när vi kombinerade dem med kommungrupp. Om vi enbart tittar på kommungrupp så går det att se stora skillnader mellan grupperna. Detta blir ännu mer intressant om man tar hänsyn till kurs eller utbildningsbakgrund.