2. Innehålls förteckning
Inledning/sy
fte
fråg or
Fakta
ne r/
tio
ek ar
r efl nk
ta
Kä llor

3. Inledning och syfte
Jag har alltid varit fascinerad av Månen. Hur det kommer sig att den rör sig som den gör. hur
det kommer sig att den bara finns där är en oerhört intressant fråga. Så nu när jag fick
chansen att söka fakta om något i rymden på nio lektioner så var det inte något svårt val.
Jag har kunnat lite om månen när jag var mindre. Vi läste mycket om planeterna när jag gick i
trean (9-10 år). Vi var även då på en utflykt och såg månen på riktigt nära håll. var vet jag
inte.

4. ???Frågor???
lyse
r må
n? nen
av s
å ne ig s
jälv
m ?
t od
p ps
u
ur Kan man andas på månen?
H
Vad bestå
r månen a
v?

5. Fakta
M
n e n
Må

6. Månens uppkomst
Jag har kollar på lite olika modeller och teorier. 5 källor
Berättelsen om månens uppkomst är forskare inte helt säkra på men vissa modeller har föreslagit att månen bildats på en annan plats i vårt solsystem och sedan fångats in av jordens
gravitationsfält. Förhållandena som krävs för att ett sådant infångade skulle faktiskt ha kunnat fungera men teorin ansågs som osannolik och blev nedröstad.
Ännu en teori utgår från att jorden och månen skapades tillsammans på samma plats och vid ungefär samma tid som solsystemet skapades. Månen skulle ha bildats från material som
omringade den tidiga jorden, liknande hur planeterna bildades runt solen. Denna modell har dock inte lyckats förklara varför månen består av så pass lite järn. Så den blev också
avslagen från att ha varit en vettig teori.
Den som dom tror är den mest sannolika teorin om hur månen skapades är att den är skapades för länge, länge sedan, när jorden ännu höll på att bildas, krockade med en annan
planet lika stor som Mars (ungefär hälften så stor som jorden). Kollisionen var så kraftig att den mindre planeten krossades, smulades sönder och blandades med jorden. Smällen
slungade också ut en hel del material i omloppsbana kring jorden. Efter en lång tid har stenar, metaller och sådant samlats ihop till en liten himlakropp det vill säga Månen, som
följer med jorden i dess bana kring solen.
Datorsimulationer av denna händelse stämmer väl överens med uppmätningar av vinkelmoment samt dem förhållandevis lilla storleken på månens kärna.
Men det finns fortfarande en heldel olösta frågor kring denna teorin men denna känns mest rimlig.
Månen är betydligt mindre än jorden, men den är ändå rätt så stor för att den är cirka en fjärdedel (¼) av jordens diameter och har ungefär en åttiondel (1/80) av jordens massa. Detta
gör månen till den klart största månen i solsystemet i förhållande till dess planet (dock är Charon större i förhållande till dvärgplaneten Pluto). Annars är månen den femte största i
solsystemet.

7. Tidvatten
En källa
Tidvatten innebär två saker, ebb och flod. Det är månen som påverkar vattnet. Det är dennes
dragningskraft som gör det här. När månen roterar runt jorden så drar den till sig vattnet så att det blir
flod, men den skjuter även ifrån vatten från mitten av jorden så att även den motsatta sidan får flod.
Då blir det ebb på sidan vad jorden. Det uppstår ungefär två ebb och två flod varje dag på samma
ställe här på jorden.
Det spelar ingen roll att jorden roterar för vattnet följer bara efter var månen befinner sig.

8. Inre struktur
Den nuvarande modellen för månens inre kom från de seismometrar man
använde under Apolloprogrammet. Seismometer är det instrument som mäter
markrörelsen. De seismometrar som skickades upp kollade hur kraftigt
månskalv och när kometer slog ner i månens yta.
Teorier om att månens mitt skulle vara tomt kan nu uteslutas. Efter som
lättmetallerna inte ligger så tätt så sätt man att det finns massor av dom.
Månens skorpa varierar i djup men har ett medeldjup på ungefär 68
kilometer. Skorpan är tjockare vid högplatåerna och tunnast under det så
kallade "haven". Skorpan är i genomsnitt tjockare på månens baksida än den
sida vi ser alltså den som är vänd mot jorden, vilket också är anledningen till
att inga stora "hav" finns på baksidan.
Månens mantel är ungefär 1000 kilometer djup, med en liten kärna som har
en diameter mellan 300-425 kilometer. Den yttre delen av kärnan kanske
fortfarande är smält, men detta vet man inte säkert. Större delen av de
nuvarande seismiska aktiviteterna hänger samman med tidvatteneffekter på
jorden.
av: Cornell SPIF

9. Atmosfär
Tidigare antogs det att månen inte hade någon atmosfär. Nu vet man att den har en mycket tunn
atmosfär, en så kallad exosfär. Atmosfären väger sammanlagt omkring 10 ton vilket är väldigt
lite. Atmosfären består till största delen av väte, men där finns även små mängder helium och
neon. Alltså går det inte att andas på månen. Men man tror att människan har förorenat
atmosfären när man har gjort alla månlandningarna. Månens atmosfär förnyas dock med jämna
mellanrum av solvinden, vilket är bra.

10. Månfaserna
Månen lyser inte av sig själv, det är i självverket solen som lyser på månen och då reflekteras/studsar ljuset tillbaka till jorden så att det ser ut som den lyser. Genom att månen hela
tiden rör sig runt jorden så skapar det olika former eller så kallade månfaser.
Det tar ungefär 27 dagar för månen att färdas runt jorden och får dom olika månfaserna.
De fyra mest kända månfaserna
De fyra mest kända månfaserna är; Nymåne, Halvmåne (höger, också kallad första kvarten), Fullmåne, Halvmåne (vänster, också kallad sista kvarten).
Månen rör sig alltid åt vänster från solens synvinkel.
Nymåne heter det när månen står mellan solen och jorden. Då ser vi inte månen för att solen inte kan reflekteras. Sen så flyttar månen sig lite åt höger och då ser den ut som en
bannan från jorden för att solen skiner bara lite på kanten av månens yta.
Halvmåne (förstakvarten, höger) När vi ser en halvmåne på högersida så är det för att månen är på vänster sida mot solen.
Fullmåne Är det när månen är bakom jorden. Månen är alltid lite högre upp än månen så solens strålar kan träffa hela så att säga framsidan av månen. Men vi ser bara ca 60% av
månens yta.
När månen rör dig till vänster från solens synvinkel så blir den lite större än en halvmåne men inte mycket. Ungefär som en halvmåne och den bannanformade månen.
Sen när den är till höger om jorden så är den halv fast på vänster sida. Sedan en bannan formad och sedan är den borta från skyn igen. Det är också ett så kallat kretslopp.
När månen inte finns/syns tills det att den är ”full” heter att månen tilltar. Och när månen är ”full” tills den inte syns heter att den avtar.
av: Viamoi

11. Tankar ?!
Må
ågon
från un nen
mn dra är
varit kul o ånen. må r m inte
had e tt p åm stö narn an så
Det e gå rst a ä lite jät
rig e had a. ro hu te s
Sve m r s tor
vår må me
är do n d
den m
fem and å
te ra
Tänk att månens som vi nu tycker är baksida kunde varit
framsida.
Det är rätt häftigt att att månen rör sig så som den gör.
Undrar hur
det skulle v
ara att åka
till månen.

12. Bild källor
Flicker:
Cornell SPIF
Viamoi
Li Fakta källor:
te http://www.nrm.se/sv/meny/besokmuseet/cosmonova/upptackuniversumastronomiochrymden/manfaser.4001.html
wi
ki
http://jordglob.se/info/fakta-om-maanen.aspx
pe
di
a
oc
h
yo
ut
ub
e