SlideShare uma empresa Scribd logo

Metodny6 2013

•Transferir como DOCX, PDF•
•
Michael Le Duc
Michael Le Duc

Not updated in all details but maybe useful. From Mindmap

Educação
1 de 72
Metodhandbok som tankekarta , M Le Duc, februari 2007, koncept version 0.7 Välkommen till material om metod för uppsatser Michaël Le Duc, Universitetslektor i företagsekonomi och informatik Mälardalens högskola, michael.le.duc@mdh.se, MdH Web Inledning...................................................................................................................................................... 16 Om tankekartan....................................................................................................................................... 17 Tankekartan läses medurs................................................................................................................... 18
Skriv korta meningar!.......................................................................................................................... 18 När det gäller noderna i kartan så bör man nog fatta sig kort medan text som ligger under noderna kan vara längre dock inte för lång....................................................................................................... 18 Är det lätt att följa redovisningen? ..................................................................................................... 18 Det vill jag gärna ha synpunkter på!.................................................................................................... 18 Lätt att få en överblick m h a MindMap teknik? ................................................................................. 18 Jämför med MS Powerpoint, Word, PDF osv...................................................................................... 18 Syfte......................................................................................................................................................... 18 Denna handbok har som främsta mål att stödja studenter i informatik, IT-Ekonomi och närliggande ämnen med att skriva akademiska uppsatser, företrädesvis på C- och D-nivå. ................................. 18 Handboken bygger bl a på Wiedersheim-Paul & Erikssons (1997) samt Lundequist (1995).................. 18 Stycken som börjar med ”#” är sidhänvisningar till olika böcker eventuellt med korta kommentarer. 18 Metodhandböcker är bra att ha till hands vid planering och genomförande av utredningar................ 18 Metodskrifter läss målstyrt, inte i detalj från pärm till pärm.............................................................. 18 Kunskap hämtas med fördel från olika böcker och andra publikationer, inklusive nätet. ................. 18 Under en utrednings genomförande måste man ofta, speciellt som oerfaren utredare eller forskare, gå tillbaka till metodskrifter för att läsa någon övergripande diskussion eller en enskild detalj. ...... 18 Ämne påverkar metodval och inriktning................................................................................................. 18 Min erfarenhet som handledare är att det ämnesområde som uppsatsen skrivs inom påverkar metodval samt andra centrala frågor som typen av referensram som används................................ 18 Visst observerar vi människor inom informatikområdet, vilket förknippas i metodlitteraturen med observation, men lika viktigt är att observera användargränssnitt och andra artefakter.................. 18 Referensramen är central för en utredning från början till slutet av utredningsarbetet, inklusive metod ................................................................................................................................................................. 18 Referensramen erbjuder bl a det språk som behövs för att formulera frågor på ett precist sätt som är väl förankrad i tidigare kunskap och forskning. .............................................................................. 19 Min metodhandbok är ett sätt att strukturera och reflektera samt ev. bidra till en mycket omfattande metodlitteratur som kan vara svår att hitta i och förstå......................................................................... 19 Föreliggande skrift är också ett sätt för mig att strukturera viktiga delar av det omfattande och ofta motsägelsefulla kunskapsmaterial som finns i metodlitteraturen samt den praxis som förespråkas av olika handledare. Min version är inte nödvändigtvis den rätta.......................................................... 19 Det finns också praktiska tips och råd som baseras på min erfarenhet som forskare, utredare och handledare .............................................................................................................................................. 19 Kom dock ihåg att ett examensarbete eller en uppsats är ett självständigt arbete............................... 19
Ibland blir studenter förvirrade av att olika lärare även inom samma institution, som studenterna uppfattar det, motsäger varandra....................................................................................................... 19 Olika handledare behöver inte vara överens i olika frågor!................................................................ 19 Kom då ihåg att grundregeln är att studenterna ansvarar för att självständigt ta ställning i olika frågor, givetvis med giltiga argument, och att lärarna är ett stöd i denna process............................ 19 Att lärarna dessutom har en examinatorroll kan kännas som att vi har ett ”facit” som gäller för alltid vilket är ett missförstånd..................................................................................................................... 19 Personligen tycker jag det är viktigare att en student visat att hon eller han tänkt till i olika väsentliga frågor än att alla ”rätta” kunskapsteoretiska begrepp och metodtermerna definieras i metodkapitlet...................................................................................................................................... 19 Kan man bli fullärd inom "metod"?......................................................................................................... 19 Ibland hör jag frågan ”vi har ju redan läst metodböcker, varför ska vi behöva göra det igen?”........ 19 Metodfrågor är svåra, t ex, med tanke på alla detaljer som dyker upp vid genomförandet av en utredning............................................................................................................................................. 19 Varje projekt kan innehålla nya utmaningar för utredaren ................................................................ 19 Grundläggande synsätt på kunskap och lärande ........................................................................................ 19 Hur vi ser på kunskapens uppbyggnad samt hur vi lär oss ny kunskap finns det olika uppfattningar om, olika skolbildningar.................................................................................................................................. 21 Behaviorismen......................................................................................................................................... 21 Enligt behaviorismen kan man förenklat se läraren som en person som överför kunskap till elever/studenter. ................................................................................................................................ 21 Det är läraren som är i centrum.......................................................................................................... 21 Det individuella lärandet ligger i fokus................................................................................................ 21 Behaviourismen är speciellt tillämplig på abstrakt kunskap. (Hult, 2001).......................................... 21 Konstruktivism......................................................................................................................................... 21 Enligt konstruktivismen är det individen som är i fokus. .................................................................... 21 Hur individien bygger stegvis upp sin kunskap genom att erfarenheten jämförs med tidigare kunskap är i blickfånget..................................................................................................................................... 21 I ett sammanhang jämförs information med tidigare kunskap. När kunskapen överensstämmer med den aktuella erfarenheten assimileras informationen........................................................................ 21 När informationen inte stämmer med tidigare kunskap kan en lärprocess innebära att accomodation sker, d v s kunskapen omstruktureras. (Le Duc, 1996)................................................ 21 Med en konstruktivistsk syn på pedagogik utgår man från studenten, lärande i grupp och kunskap i sitt sammanhang (Hult, 2001)............................................................................................................. 21
En intressant fråga därvid är om sociala system är stjälvständiga entiteter eller enbart konstruktioner hos de individer som ingår i ett socialt system. ......................................................... 21 Alternativ 1 - Individen i fokus: Enligt Jean Piaget måste man utgå från individens gradvisa konstruktion av kunskap. .................................................................................................................... 21 Alternativ 2- Social konstruktivism: Enligt Lev Vygotski bör man utgå från den sociala dimensionen för att förstå individens lärande.......................................................................................................... 21 Informatik med systemvetenskap som disciplin......................................................................................... 21 Informatik enligt Göran Goldkuhl............................................................................................................ 22 Enligt Göran Goldkuhl (1996) handlar informatik inte längre bara om datorteknik utan sammansmältningen av datorteknik, telekommunikation och video och audioteknik , d v s informationsteknik (IT)........................................................................................................................ 22 Administrativ databehandling (ADB) räcker inte längre som benämning inom informationssystemområdet............................................................................................................... 22 Dessutom är organisationsfrågor mer centrala än på 50- och 60-talet.............................................. 22 Tillämpnings- och organisationsutveckling måste kombineras........................................................... 22 Goldkuhl föreslår följande sammanfattande definition av informatik: .............................................. 22 ”Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling, användning och förändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar) i verksamheter” ............... 22 Informatik enligt Bo Dahlbom................................................................................................................. 22 Dahlbom (1996) understryker vikten av att studera och hantera användning av informationsteknik. ............................................................................................................................................................. 22 Inom informatik räcker det således inte att förstå informationsteknik isolerat från mänskliga, sociala och organisatoriska dimensioner........................................................................................................ 22 Informatik enligt Michaël Le Duc ............................................................................................................ 22 Uppsatsarbete - forskning eller utredning? ................................................................................................ 23 ”Professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag… ..................................................................... 24 Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställs på både genomförande och resultat:................................................................................................................ 24 att arbetet skall göras planerat och systematiskt ............................................................................... 24 att både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenteras......................................................... 24 att resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning”................................................ 24 Lundequist (sid. 9-10).......................................................................................................................... 24 Grundforskning, tillämpad forskning, utredning..................................................................................... 24
Med grundforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, utan någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål. ................................................................................................................ 24 Med tillämpad forskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål.............................................................................................. 24 Med utvecklingsarbete menas det metodiska sökandet efter kunskap, antingen för att åstadkomma en ny produkt eller process, eller för att förbättra en existerande produkt eller process. ................ 24 Med utredning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med en bestämd tillämpning av denna kunskap som mål - ofta efter direktiv från en uppdragsgivare som vill få fram ett beslutsunderlag................................................................................................................................... 24 Med aktionsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, där sökprocessen i sig avses förändra det som undersöks. .............................................................................................................. 24 Med framtidsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap om någon möjlig aspekt på framtiden, som underlag för planering............................................................................................... 24 Med utvärdering menas det metodiska sökandet efter kunskap, med tillkomst av bedömningskriterier för undersökningsobjektet som mål. ................................................................ 24 Med fallstudier menas det metodiska sökandet efter kunskap om enstaka fall, med problemprecisering och begreppsutveckling som mål. ...................................................................... 24 Listan bygger på Carlsson (1984)......................................................................................................... 24 # Lundequist (1995 sid 8-9) tar upp definitioner av grundforskning, tillämpad forskning, utredning m m.......................................................................................................................................................... 24 Det är mer en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet. ................. 24 # För ytterligare en jämförelse mellan forskning och utredning se Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid 13-14; 1997, sid 17-18). Bl a nämns att det mer är en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.................................................................................................. 25 Disposition för en akademisk uppsats......................................................................................................... 25 Utredningsrapporter och utredningar kan se ut på många olika sätt. Ofta behandlas följande moment, varav vissa delar kan ske underförstått................................................................................................... 25 Utredningar i yrkeslivet kan vara mindre strukturerade. Vidare brukar inte akademiska moment som problematisering, teorianknytning och metodfrågor behandlas utförligt.............................................. 25 Givetvis finns professionella utredningar som är mer vetenskapliga än andra, t ex enkätundersökningar som ska användas till att skriva en marknadsplan.................................................................................. 25 De olika delarna i dispositionen behandlas i följande kapitel................................................................. 25 Sammanfattning...................................................................................................................................... 25 Sammanfattningen bör ta upp på en cirka en A4 sida de väsentligaste punkterna som frågeställning, syfte, referensram, metod, resultat och slutsatser............................................................................. 25 Bakgrund ................................................................................................................................................. 25
I bakgrunden sätts utredningens frågeställning/frågeställningar i sitt sammanhang på ett logiskt sätt som dessutom bör skapa intresse....................................................................................................... 25 Problematisering ..................................................................................................................................... 25 se separat avsnitt nedan ..................................................................................................................... 25 bör förankras i tidigare studier/referensram...................................................................................... 25 Syfte......................................................................................................................................................... 25 ska kunna stämmas av i slutet av rapporten....................................................................................... 25 Avgränsning............................................................................................................................................. 25 behövs endast i början av projektet.................................................................................................... 25 Teori/referensram/tidigare studier......................................................................................................... 25 mycket viktigt att kapitlet är genomarbetat ....................................................................................... 25 Metod...................................................................................................................................................... 26 vilka val har gjorts och varför? ............................................................................................................ 26 Genomförande och empiri - Bra att behandla så att läsaren kan bedöma resultat ........................... 26 Metodkritik viktigt att ha med för att visa medvetenhet om bristerna i det egna arbetet................ 26 Resultat.................................................................................................................................................... 26 Analys ...................................................................................................................................................... 26 I vissa sammanhang slås resultat och analys ihop till ett kapitel........................................................ 26 Slutsatser, inklusive förslag till fortsatta studier..................................................................................... 26 Praktiska råd och tips .................................................................................................................................. 26 Intern arbetsplan..................................................................................................................................... 26 När problem, syfte och metod har klarnat i en utredningsgrupp bör en plan läggas upp för när och hur gruppens resurser ska fördelas..................................................................................................... 26 Syftet med en plan är inte att kunna förutsäga framtiden utan att göra en avvägning mellan alla förmodade ingående aktiviteter givet tillgängliga resurser över tiden. ............................................. 26 Vid större avvikelser från planen bör den uppdateras. Väsentliga erfarenheter härvid rapporteras i utredningsrapporten........................................................................................................................... 26 Om det exempelvis i en jämförande fallstudie blir svårt att hinna med en jämförelse mellan två organisationer studeras den ena djupare, t ex genom att studera fler perspektiv eller personer inom vald organisation................................................................................................................................. 26 Rapporten ska diskutera skälen till de viktiga besluten i projektet. ................................................... 26 # Gör gärna ett GANTT schema som i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 20) (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1997, sid 28). ............................................................................................................ 26
Arbetsdokumentation ............................................................................................................................. 26 Spara alla arbetsdokument, hur oviktiga de än kan te sig!................................................................. 26 Skriv datum på allt material som saknar det. Även författarnas egna skisser, noter, intervjuer, m m dateras................................................................................................................................................. 26 På så sätt kan vägen utredaren vandrat lättare analyseras................................................................ 26 En förteckning över dokumentationen underlättar både för att hitta information och för att bearbeta materialet. ........................................................................................................................... 27 Hur utredaren organiserar sin dokumentation görs enligt egna överväganden, bara det görs systematiskt. Det egna systemet bör redovisas i uppsatsen under metodavsnittet.......................... 27 Jag har en pärm för varje projekt inom min verksamhet där jag lägger in viktiga dokument i kronologisk ordning............................................................................................................................. 27 För ett lite större projekt kan det handla om flera pärmar................................................................. 27 Det blir som en analog databas........................................................................................................... 27 Varje dokument får vidare ett datum och ett unikt nummer............................................................. 27 Tidigare hade jag kopior på viktiga dokument i hängmappar med olika teman................................. 27 Sedan några år tillbaka scannar jag viktiga dokument och sorterar i datorns mappar samt skapar ett digitalt index........................................................................................................................................ 27 Det har underlättats m h a en scanner med arkmatare...................................................................... 27 Pärmsystem............................................................................................................................................. 27 # Pärmsystem rekommenderas även av Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 20; 1997, sid. 27) ............................................................................................................................................................. 27 Den dagliga planeringen.......................................................................................................................... 27 Lägg upp den dagliga arbetstiden så att svåra uppgifter som att skriva rapporttext utförs när energin är som högst medan lättare uppgifter som att söka litteratur och sortera material utförs när koncentrationsförmågan är nedsatt. .................................................................................................. 27 När dessa resp. perioder infaller på dygnet skiljer sig mellan individer men det gemensamma för alla skribenter oavsett erfarenhetsnivå är risken att hamna i skrivkrampens träsk av ostrukturerat hattande som alla skribenter riskerar hamna i. .................................................................................. 27 Utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för enligt WPE ..................................... 27 # Se vilka utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 21-22) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 29-30)...................................... 27 Förankringsprocessen ......................................................................................................................... 27 Beroende av svar, t ex vid intervjuer och enkäter .............................................................................. 27 Otillräckliga förkunskaper inom utredningsområdet.......................................................................... 27
Att organisera utredningen................................................................................................................. 28 Den slutliga rapportutformningen ...................................................................................................... 28 Skrivtips ................................................................................................................................................... 28 Inom journalistkretsar används uttrycket "kill your darlings" för att uppmana skribenten att stryka de slående formuleringar som han eller hon blivit alltför förälskad i................................................. 28 Problematisering ......................................................................................................................................... 28 Generellt kan ett problem ses som skillnaden mellan ett tillstånd och ett annat tillstånd, varav det ena ofta är icke önskat................................................................................................................................... 28 Vi kanske vill ha mer kunskap än idag inom ett område eller effektivisera en teknisk funktion, exempelvis en beslutsmodell implementerad i ett datorprogram......................................................... 28 Underförstått syftar en problemformulering till någon form av förändring. ......................................... 28 Strategi .................................................................................................................................................... 28 Problem ses här synonymt med frågor. En problematisering är en uppsättning logiskt sammanhängande frågor som bör vara kopplade till lämplig litteratur där....................................... 28 - man börjar med att diskutera allmänna frågor inom utredningsområdet....................................... 28 - för att stegvis snäva in diskussionen till vad som faktiskt kommer att undersökas, varken mer eller mindre. Det kan formuleras som att ”Givet frågeställningarna ovan kommer utredningen/uppsatsen att undersöka närmare …”. ................................................................................................................. 28 Läsaren får på så vis klart för sig att utredningsproblemet är både genomtänkt och lätt att identifiera i problematiseringen.......................................................................................................... 28 "Child-Hammer" metaforen.................................................................................................................... 28 När man nyligen lärt sig en färdighet finns risken att man ser större potential än det senare visar sig när ett antal tillämpningar gjorts. ....................................................................................................... 29 Så småningom får man en realistisk uppfattning om färdighetens möjligheter och begränsningar.. 29 Olika typer av problem............................................................................................................................ 29 Komplexa problem......................................................................................................................... 29 Ackoffs "mess management" .................................................................................................................. 29 (1) Man kan blunda för röran......................................................................................................... 30 (2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran.................................. 30 (3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach) ............................................................................................................................................................. 30 (4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign) - När kan detta tillämpas? ................................................... 30 Problemformulering kontra problematisering........................................................................................ 30
Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område......................................................................................................... 30 Referensramen/tidigare studier – vad är kunskapsläget inom området för uppsatsen?........................... 30 Referensramen behandlar vilken teoretisk kunskap som är relevant inom uppsatsens område. Den kan innehålla en modell som används i undersökningen.............................................................................. 30 Referensram/tidigare forskning har samband med olika möjliga och lämpliga metoder inom ett projekt ................................................................................................................................................................. 30 Exempel................................................................................................................................................... 30 Adoption av innovationer.................................................................................................................... 30 Diffusion av innovationer.................................................................................................................... 31 Implementering av IT och organisationsförändringar......................................................................... 31 Design och användbarhet för IKT produkter och tjänster................................................................... 31 Att definiera begrepp.................................................................................................................................. 31 # Av särskilt intresse för uppsatser och utredningar är den operationella definitionen (Lundequist, 1995, sid. 29). Behandlas även i (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1991, sid. 60). [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?].................................................................................................. 31 Klara begrepp är viktiga........................................................................................................................... 31 Skilj på begrepp och term........................................................................................................................ 32 Skilj på syntax och semantik.................................................................................................................... 32 Språkets ytstruktur och djupstruktur...................................................................................................... 32 Intentionsdjup enligt Arne Naess............................................................................................................ 32 Den norske filosofen Arne Naess i sin bok ”Empirisk semantik” (1992) skiljer därutöver på novisens och expertens olika intentionsdjup..................................................................................................... 32 När experten uttrycker ett begrepp genom en term lägger han eller hon en djupare mening i termen än vad novisen kan, trots att samma term används, enligt min tolkning av Naess............................ 32 Eftersom experter behöver omdefiniera allmänna begrepp så att de blir mer komplicerade och skapa nya begrepp för att hantera alla nyanser inom deras professioner uppstår fackspråk............ 32 Det medför risken för en kognitiv klyfta mellan profession och icke- profession. ............................. 32 Ostensiv definition .................................................................................................................................. 32 Teorier och modeller - teorianknytning ...................................................................................................... 32 Vad är teorier och modeller? .................................................................................................................. 33 en ordnad mängd av begrepp och påståenden .................................................................................. 33
ett system av inbördes relaterade begrepp........................................................................................ 33 Olika typer av teorier............................................................................................................................... 33 Till vardags...................................................................................................................................... 34 Inom forskning ............................................................................................................................... 34 Inte så farligt............................................................................................................................................ 34 Karlén: skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori................................... 34 Exempel: Systemteori.............................................................................................................................. 34 Vad är ett system?............................................................................................................................... 34 Emergence........................................................................................................................................... 35 Suboptimering..................................................................................................................................... 35 Metod - översikt.......................................................................................................................................... 35 Vad är en metod?.................................................................................................................................... 36 En undersöknings metod svarar på hur problem och syfte behandlas ......................................... 36 Det görs på ett antal nivåer och i flera faser.................................................................................. 36 Läsaren ska kunna ta del av motiveringar till de val som görs i en utredning bland alla möjliga alternativa metodkomponenter.......................................................................................................... 36 Hur omfattande metodkapitel ?.............................................................................................................. 36 Min ståndpunkt är att metodfrågor som är avgörande för arbetets resultat, generaliserbarhet och konsekvenser behandlas tillräckligt.............................................................................................. 37 Det handlar inte om att citera eller referera metodböcker i stor omfattning utan det är bättre att skriva med egna ord............................................................................................................................ 37 Man behöver heller inte förklara vedertagna begrepp. ................................................................ 37 Metodkapitlet är ofta svårt att skriva men det ingår som jag och andra ser det i examinationen även om allt inte kan förväntas bli helt felfritt.................................................................................... 37 Välj metod efter omständigheterna........................................................................................................ 37 Bachelard (1934)............................................................................................................................ 37 ”en diskurs om metoden alltid är en diskurs om omständigheter”............................................... 37 Patton (1990) ................................................................................................................................. 37 "…methodological appropriateness … *is+ the primary criterion for judging methodological quality". ............................................................................................................................................... 37 Välj med omsorg och diskutera valen ..................................................................................................... 37 Tids- och resursbrist bör dock inte upprepas för mycket ................................................................... 38
Ett smörgåsbord av metoder ............................................................................................................. 38 Översikt enligt Holme och Solvang .................................................................................................... 38 Metodfrågor av allmän art.......................................................................................................................... 39 Epistemologi, ontologi och etik – delar av filosofin ................................................................................ 39 Mätteori .................................................................................................................................................. 40 Nominalskalan................................................................................................................................ 41 Ordinalskalan.................................................................................................................................. 41 Intervallskalan................................................................................................................................ 41 Kvotskalan...................................................................................................................................... 41 Induktion, deduktion och abduktion.................................................................................................. 41 Validitet och reliabilitet........................................................................................................................... 42 Inre validitet - Inre validitet handlar om överensstämmelsen mellan begrepp och de operationella (mätbara) definitionerna av dem........................................................................................................ 43 Yttre validitet - Yttre validitet har att göra med överensstämmelsen mellan det mätvärde man får när man använder en operationell definition och verkligheten ......................................................... 43 Relaterade begrepp till validitet följer nedan ..................................................................................... 43 Metodologisk triangulering - Metodologisk triangulering innebär att information insamlas med flera metoder för att söka så giltig kunskap som möjligt. Notera att detta bör noga och medvetet övervägas............................................................................................................................................. 43 Bra sekundärkällor och källkritik - Sekundärkällor kan styrka undersökningens validitet. Källkritiken bidrar till att använda källorna på lämpligt sätt i den aktuella undersökningen. ............................... 43 Metoddesign, t ex urval/val av respondenter - Hur metoden är utformad, beskriven och diskuterad kan påverka ......................................................................................................................................... 43 Samtidig validitet - Samtidig validitet handlar om att man i anslutning till en mätning bedömer materialet. Därför bör man skriva ut en intervju i nära anslutning till intervjutillfället ..................... 43 Omedelbar upplevd validitet (eng. face validity) - Omedelbar upplevd validitet kan vi tala om t ex när kunniga personer inom ett område bedömer att ett frågeformulär eller instrument passar ihop med frågeställningar och syfte. Det kan t ex uppnås med att någon expert konsulteras, t ex en handledare som kan det aktuella området eller en kunnig yrkesman/-kvinna.................................. 43 Kvantitativ och kvalitativ metod ........................................................................................................ 43 Skilj på mätning och tolkning .................................................................................................................. 45 Viktigt därför med redaktionella frågor .............................................................................................. 45 Triangulering ........................................................................................................................................... 45
Data................................................................................................................................................ 46 Utredare......................................................................................................................................... 46 Teori ............................................................................................................................................... 46 Metod............................................................................................................................................. 46 Obs. att triangulering av metoder har för- och nackdelar .................................................................. 46 Urval ........................................................................................................................................................ 46 Slumpmässigt urval (kvantitativ metod) ................................................................................................. 48 Population ........................................................................................................................................... 49 Slumpmässigt urval - enkelt eller stratifierat...................................................................................... 49 Målstyrt urval (kvalitativ metod)............................................................................................................. 49 Extremfall ............................................................................................................................................ 49 Intensitet ............................................................................................................................................. 49 Maximal variation................................................................................................................................ 49 Homogent urval................................................................................................................................... 49 Val av typiska fall................................................................................................................................. 49 Stratifierat målstyrt urval.................................................................................................................... 49 Val av kritiska fall................................................................................................................................. 49 Snöbolls- eller kedjeurval .................................................................................................................... 49 Kriterieurval......................................................................................................................................... 49 Urval baserat på teori eller operationaliserade begrepp.................................................................... 49 Bekräftande eller förkastande urval.................................................................................................... 49 Möjligheternas urval ........................................................................................................................... 49 Slumpmässigt målstyrt urval ............................................................................................................... 49 Val av politiskt viktiga fall.................................................................................................................... 49 Bekvämlighetsurval ............................................................................................................................. 49 Kombinationsurval .............................................................................................................................. 49 Statistik.................................................................................................................................................... 49 Om kreativitet ......................................................................................................................................... 50 context of discovery....................................................................................................................... 52 context of justification - där berörs validitet och reliabilitet......................................................... 52 behöver tränas............................................................................................................................... 52
för lite beskrivet i metodlitteraturen............................................................................................. 52 Descartes upptäckt av den analytiska geometrin exempel på kreativitet..................................... 52 Exemplet med sportskosulor ......................................................................................................... 52 Metoder - Intervjuer och enkäter ............................................................................................................... 52 Det finns mycket litteratur om intervju- och enkätteknik så jag lyfter fram endast några aspekter därvid....................................................................................................................................................... 56 Gemensamt för intervjuer och enkäter är att ett frågeformulär normalt används. ......................... 56 Utarbetandet av ett frågeformulär måste vara en avvägning mellan forskarens behov av information och hur mycket tid och engagemang han kan påräkna frän respondentens sida.............. 56 Man ska inte inleda med kontroversiella frågor................................................................................ 56 strukturera formuläret så att det stämmer så bra som möjligt med de teoretiska utgångspunkter och resonemang som ligger till grund för arbetet .................................................................................. 56 formuläret är en operationalisering.................................................................................................... 56 alla respondenter så långt som möjligt bör få samma innebörd och samma associationer utifrån frågeställningen....................................................................................................................................... 56 Intervjutips .............................................................................................................................................. 56 Respondenten måste känna sig trygg ................................................................................................. 56 Ge därför en bakrund till intervjun: uppdragsgivare, syfte, uppskattad tid, redovisning, spridning, etc ............................................................................................................................................................. 56 Respondenten bör få läsa och godkänna intervjun i renskrivet skick................................................. 56 Börja med enkla frågor, så att respondenten hinner slappna av! ...................................................... 56 En bra början kan vara att låta respondenten berätta om sig själv och sin plats i sammanhanget. .. 56 Var inte rädd för de tystnader som kan uppstå, utan ge respondenten tid att svara!....................... 56 Ge diskret respons (ej för ljudligt när bandspelare används) ............................................................. 56 Använd gärna bandspelare eller videokamera för att dokumentera intervjun, men gör dessutom egna anteckningar - för att snabbt hitta fram till väsentligheterna i det som sägs............................ 56 Intervjuaren bör själv skriva ut intervjuprotokollet, helst direkt efter intervjun................................ 56 Punkterna ovan härstammar främst från Lundequist (1988, sid. 22)................................................. 57 Patton - Variations in Interview Instrumentation.............................................................................. 57 (1) Informal conversational interview............................................................................................ 57 (2) Interview guide approach......................................................................................................... 57 (3) Standardized open-ended interview ........................................................................................ 57
(4) Closed, fixed response interview............................................................................................. 57 Patton - kategorier av frågor.............................................................................................................. 57 Använd bandspelare .......................................................................................................................... 57 Skriv ut de inspelade intervjuerna i sin helhet?...................................................................................... 57 Jag behandlar inte hur intervjusvar bearbetas utan hänvisar till fördjupningslitteratur på området eftersom det finns många alternativ att välja på.................................................................................... 57 Metoder - Observation................................................................................................................................ 57 Individer kan observeras i olika situationer ............................................................................................ 59 Grupper kan observeras i olika situationer............................................................................................. 59 Hur människor interagerar med teknik kan observeras ......................................................................... 59 osv. .......................................................................................................................................................... 59 Observationsprotokoll rekommenderas t ex vid utvärdering av användbarhet..................................... 59 Lundquist 1988 :................................................................................................................................. 59 Man bör skilja mellan direkt (via observatörens sinnen) och indirekt (via instrument för mätning och registrering) observation.................................................................................................................. 59 skilj mellan olika typer av påverkan mellan observatör och det som observeras............................. 59 skilj mellan systematiska och osystematiska observationer.............................................................. 59 Data som kommer fram via observation bör klassificeras efter kategorier som är .......................... 59 - tydliga,.......................................................................................................................................... 59 - uttömmande ................................................................................................................................ 59 - och inbördes uteslutande ............................................................................................................ 59 Metoder - Fallstudier................................................................................................................................... 59 man studerar ett fåtal objekt (patienter, företag, branscher, beslutssituationer) i en mängd avseenden, WPE...................................................................................................................................... 62 According to Yin a case study is an empirical inquiry that:................................................................ 62 investigates a contemporary phenomenon within its real-life context; when.............................. 62 the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which ......... 62 multiple sources of evidence are used .......................................................................................... 62 All the President's Men...................................................................................................................... 62 Gunter Wallraff .................................................................................................................................. 62 Följande fallstudier............................................................................................................................. 62
Retrospektiva fallstudier.................................................................................................................... 62 analytisk generalisering...................................................................................................................... 62 statistisk generalisering...................................................................................................................... 62 Metoder - Aktionsforskning ................................................................................................................... 62 Gummesson ....................................................................................................................................... 65 Metoder - Utvärderingsforskning................................................................................................................ 65 viktigt med kriterier och systematik (Lundequist, 1995) ........................................................................ 65 En utvärdering av ett projekt kan omfatta följande (Lundequist, 1995, s 43-44)................................... 65 En begreppsanalys, där centrala begrepp inom projektet diskuteras. ............................................... 65 En insatsanalys, där gjorda insatser jämförs med planerade insatser................................................ 65 En resultatanalys, där slutresultatet och dess effekter beskrivs......................................................... 65 En processanalys, där projektets genomförande beskrivs.................................................................. 65 En måluppfyllelseanalys, dar de ursprungliga målen för projektet jämförs med slutresultatet. ....... 65 En orsaksanalys, där de faktorer som orsakat slutresultatet granskas (de faktorer som gynnade/hindrade målen från att förverkligas).................................................................................. 65 En effektivitetsanalys, där en "kostnad" i termer av tid, pengar och arbetsinsatser jämförs med en "vinst" som beräknats på motsva-rande sätt. Kunde man uppnått slutresultaten på ett annat och bättre sätt?.......................................................................................................................................... 65 När det gäller design och användbarhet finns olika typer av utvärdering med eller utan användare... 65 Laboratorieexperiment med användare ............................................................................................. 66 "Think aloud"....................................................................................................................................... 66 Heuristisk utvärdering......................................................................................................................... 66 Metoder - Framtidsstudier.......................................................................................................................... 66 Prognoser. Det är den vanligaste formen av framtidsstudier inom informatik................................. 66 Delfimetoden ..................................................................................................................................... 66 Scenarioteknik.................................................................................................................................... 66 Att skriva en rapport ................................................................................................................................... 66 Språkbehandling...................................................................................................................................... 67 Det förutsätts på universitetsnivå att en tillräckligt hög nivå på skriftlig framställning erhållits tidigare. ............................................................................................................................................... 67 En grundbult för varje utredare och forskare är att kunna uttrycka sig i tal och skrift på ett stringent och stilistiskt tilltalande sätt................................................................................................................ 67
Handledningen ansvarar för att en direkt felaktig användning av språket identifieras, men ej för detaljerade redaktionella frågor (rättelser, tillägg, att korta ned, etc)............................................... 67 # (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 98-103) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 122- 127) om allmän språkbehandling........................................................................................................ 67 # (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid.104-105) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 127- 129) Några skrivråd - en checklista som inte behöver följas till punkt och pricka.............................. 67 Teknisk utformning.................................................................................................................................. 67 Källhänvisningar och fotnoter ................................................................................................................. 67 De delar i en rapport som grundar sig på källor ska vara lätta att identifiera med källhänvisningar till citat eller referat.................................................................................................................................. 68 Det ska tydligt gå att skilja mellan rapportförfattarnas egna tankar och material som kommer från primära och sekundära källor.............................................................................................................. 68 Källförteckning......................................................................................................................................... 68 Publicerade källor................................................................................................................................ 68 Opublicerade källor ............................................................................................................................. 69 Skrivhantverket ....................................................................................................................................... 69 Planera!.......................................................................................................................................... 70 Skriv kontinuerligt .......................................................................................................................... 70 Håll bestämda arbetstider.............................................................................................................. 70 Granskning och bearbetning kräver lika lång tid som skrivandet!................................................. 70 Källförteckning............................................................................................................................................. 70 Inledning Denna e-handbok bygger på ett Word dokument som har omvandlats, bearbetats och utökats med Mindjet MindManager samt kompletterande verktyg, bl a för att testa de pedagogiska möjligheterna. Jag har i ett projekt om nätbaserat lärande utvärderat olika lärplattformar (Learning Management Systems), verktyg för att producera innehåll som Macromedia Flash, pedagogik m m. Handboken, som användes första gången i samband med C- uppsatskursen i informatik vårterminen 1997, är ett material som ändras och utvecklas med erfarenheterna från dess användning. Kom därför gärna med synpunkter.
Om tankekartan I Mindjet Manager är det mycket smidigt att arbeta med att skapa, samla in och strukturera information. Dock vid föreläsningar och andra presentationer samt i andra avseenden bör verktyget noga utvärderas, bl a i jämförelse med Microsoft PowerPoint som är ett populärt verktyg bland lärare.
Tankekartan läses medurs Skriv korta meningar! När det gäller noderna i kartan så bör man nog fatta sig kort medan text som ligger under noderna kan vara längre dock inte för lång. Är det lätt att följa redovisningen? Det vill jag gärna ha synpunkter på! Lätt att få en överblick m h a MindMap teknik? Jämför med MS Powerpoint, Word, PDF osv. Syfte Denna handbok har som främsta mål att stödja studenter i informatik, IT-Ekonomi och närliggande ämnen med att skriva akademiska uppsatser, företrädesvis på C- och D-nivå. Handboken bygger bl a på Wiedersheim-Paul & Erikssons (1997) samt Lundequist (1995) Stycken som börjar med ”#” är sidhänvisningar till olika böcker eventuellt med korta kommentarer. Metodhandböcker är bra att ha till hands vid planering och genomförande av utredningar Metodskrifter läss målstyrt, inte i detalj från pärm till pärm. Kunskap hämtas med fördel från olika böcker och andra publikationer, inklusive nätet. Under en utrednings genomförande måste man ofta, speciellt som oerfaren utredare eller forskare, gå tillbaka till metodskrifter för att läsa någon övergripande diskussion eller en enskild detalj. Ämne påverkar metodval och inriktning Min erfarenhet som handledare är att det ämnesområde som uppsatsen skrivs inom påverkar metodval samt andra centrala frågor som typen av referensram som används. Visst observerar vi människor inom informatikområdet, vilket förknippas i metodlitteraturen med observation, men lika viktigt är att observera användargränssnitt och andra artefakter. Referensramen är central för en utredning från början till slutet av utredningsarbetet, inklusive metod
Referensramen erbjuder bl a det språk som behövs för att formulera frågor på ett precist sätt som är väl förankrad i tidigare kunskap och forskning. Min metodhandbok är ett sätt att strukturera och reflektera samt ev. bidra till en mycket omfattande metodlitteratur som kan vara svår att hitta i och förstå Föreliggande skrift är också ett sätt för mig att strukturera viktiga delar av det omfattande och ofta motsägelsefulla kunskapsmaterial som finns i metodlitteraturen samt den praxis som förespråkas av olika handledare. Min version är inte nödvändigtvis den rätta. Det finns också praktiska tips och råd som baseras på min erfarenhet som forskare, utredare och handledare Kom dock ihåg att ett examensarbete eller en uppsats är ett självständigt arbete Ibland blir studenter förvirrade av att olika lärare även inom samma institution, som studenterna uppfattar det, motsäger varandra. Olika handledare behöver inte vara överens i olika frågor! Kom då ihåg att grundregeln är att studenterna ansvarar för att självständigt ta ställning i olika frågor, givetvis med giltiga argument, och att lärarna är ett stöd i denna process. Att lärarna dessutom har en examinatorroll kan kännas som att vi har ett ”facit” som gäller för alltid vilket är ett missförstånd. Personligen tycker jag det är viktigare att en student visat att hon eller han tänkt till i olika väsentliga frågor än att alla ”rätta” kunskapsteoretiska begrepp och metodtermerna definieras i metodkapitlet. Kan man bli fullärd inom "metod"? Ibland hör jag frågan ”vi har ju redan läst metodböcker, varför ska vi behöva göra det igen?” Metodfrågor är svåra, t ex, med tanke på alla detaljer som dyker upp vid genomförandet av en utredning. Varje projekt kan innehålla nya utmaningar för utredaren Grundläggande synsätt på kunskap och lärande
Jag behandlar kort två grundläggande synsätt på kunskap, behaviorism och konstruktivism. Den valda grundsynen påverkar metodfrågor och även den pedagogik som används i utbildningssammanhang. När man arbetar som ekonom eller systemutvecklare kan det finnas anledning att reflekter över den egna grundsynen. Notera att synsätten är inte uteslutande.
Hur vi ser på kunskapens uppbyggnad samt hur vi lär oss ny kunskap finns det olika uppfattningar om, olika skolbildningar. Behaviorismen Enligt behaviorismen kan man förenklat se läraren som en person som överför kunskap till elever/studenter. Det är läraren som är i centrum. Det individuella lärandet ligger i fokus. Behaviourismen är speciellt tillämplig på abstrakt kunskap. (Hult, 2001) Konstruktivism Enligt konstruktivismen är det individen som är i fokus. Hur individien bygger stegvis upp sin kunskap genom att erfarenheten jämförs med tidigare kunskap är i blickfånget. I ett sammanhang jämförs information med tidigare kunskap. När kunskapen överensstämmer med den aktuella erfarenheten assimileras informationen. När informationen inte stämmer med tidigare kunskap kan en lärprocess innebära att accomodation sker, d v s kunskapen omstruktureras. (Le Duc, 1996) Med en konstruktivistsk syn på pedagogik utgår man från studenten, lärande i grupp och kunskap i sitt sammanhang (Hult, 2001). En intressant fråga därvid är om sociala system är stjälvständiga entiteter eller enbart konstruktioner hos de individer som ingår i ett socialt system. Alternativ 1 - Individen i fokus: Enligt Jean Piaget måste man utgå från individens gradvisa konstruktion av kunskap. Alternativ 2- Social konstruktivism: Enligt Lev Vygotski bör man utgå från den sociala dimensionen för att förstå individens lärande. Informatik med systemvetenskap som disciplin En akademisk uppsats skrivs inom en viss disciplin som har gemensamt med andra ämnen, men även innefattar särskiljande drag. Inom forskning har ett ideal varit vetenskapernas enhetlighet (the unity of science). Det har dock visat sig vara just ett ideal snarare än en fungerande princip. Specialisering har visat sig nödvändig i takt med att forskningen vuxit i omfattning dramatiskt de senaste hundra åren.
En disciplin innefattar både en gren av ”kunskapens träd” och ett socialt system där studenter och lärare, noviser och experter, söker former för utveckling och förvaltning av disciplinens kunskapsstoff (Le Duc, 1996, sid. 255). En relativt ny tvärvetenskaplig disciplin som informatik är inte lika väldefinierad, d v s avgränsad, som äldre ämnesområden men arbetsdefinitioner behövs på vägen till disciplinens mognad. Begreppet definition betyder etymologiskt ”att skära ut”, d v s att uttrycka det som ingår och det som inte ingår i ett begrepp. Definitionerna får konsekvenser för vilka teoretiska utgångspunkter och metoder som kan vara relevanta i samband med uppsastarbeten. Notera att definitionsarbete är svårt och kräver ofta lång erfarenhet inom berörda område. Lägg inte ned för mycket arbete på att själv definiera olika nyckeltermer. Använd hellre definitioner från sekundärkällor. Informatik enligt Göran Goldkuhl Enligt Göran Goldkuhl (1996) handlar informatik inte längre bara om datorteknik utan sammansmältningen av datorteknik, telekommunikation och video och audioteknik , d v s informationsteknik (IT). Administrativ databehandling (ADB) räcker inte längre som benämning inom informationssystemområdet. Dessutom är organisationsfrågor mer centrala än på 50- och 60-talet. Tillämpnings- och organisationsutveckling måste kombineras. Goldkuhl föreslår följande sammanfattande definition av informatik: ”Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling, användning och förändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar) i verksamheter” Informatik enligt Bo Dahlbom Dahlbom (1996) understryker vikten av att studera och hantera användning av informationsteknik. Inom informatik räcker det således inte att förstå informationsteknik isolerat från mänskliga, sociala och organisatoriska dimensioner. Informatik enligt Michaël Le Duc Följande arbetsdefinition av området informatik föreslås vidare av Le Duc (1996, sid. 97). ”…Informatics is the discipline concerned with information technology and its use. Information technology per se is not exclusively in focus in the field of informatics. The boundary of
informatics is wider, namely a combination of knowledge on IT design with knowledge on the use of IT. Informatics requires thus both technical knowledge and knowledge of the human use of technology. Furthermore, informatics is not only descriptive - it has a normative dimension comprising heuristic rules of thumb on how to design and adapt information systems with the most appropriate technology for a given user context. ” Enligt definitionen ovan kombinerar informatik teknisk kompetens med samhällsvetenskaplig kunskap som organisationsteori, psykologi och pedagogik. Även humanistiska ämnen som filosofi och lingvistik är relevanta. Med kompetens menas en effektiv användning av kunskap. Informatik innehåller vidare inslag av skapande tänkande, inte enbart analytiskt tänkande. Uppsatsarbete - forskning eller utredning? I följande avsnitt relateras forskning och utredningsarbete översiktligt. Finns det några skillnader mellan vad en professionell systemutvecklare gör och forskaren? Är t ex kunden eller beställaren beredd att betala i ett systemutvecklingsprojekt för en fullständig dokumentation enligt konstens alla regler? Tummas det inte ibland på användbarheten för ett system eftersom det kan vara kostsamt att grundligt undersöka användbarhetsproblem för samtliga användargrupper? En professionell utredning för ett uppsatsarbete kan i princip använda en vetenskaplig metod men med lägre krav än i forskningsprojekt. Till exempel behöver inte det internationella kunskapsläget för utredningsfrågan inventeras lika grundligt. De metodologiska grunderna för vetenskaplig utredning är gemensamma på alla akademiska nivåer men givetvis används enklare metoder och mindre data på C-nivå än på doktorandnivå. Uppsatsarbete inom grundutbildningen är vidare avsett som ett träningsmoment utan att ett fullständigt professionellt eller vetenskapligt stlutresultat kan förväntas. Dessutom krävs inte ett teoretiskt bidrag som i forskningsarbete. Det kan räcka att tillämpa en befintlig teoribildning eller modell. Inom informatiklärargruppen på Ekonomihögskolan, MdH, har vi diskuterat i termer av en ökad ”disciplinerad autonomi” ju mer en student har läst informatik. Första året kräver mer detaljerad handledning än tredje året med andra ord.
”Professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag… Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställs på både genomförande och resultat: att arbetet skall göras planerat och systematiskt att både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenteras att resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning” Lundequist (sid. 9-10) Grundforskning, tillämpad forskning, utredning Med grundforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, utan någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål. Med tillämpad forskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål. Med utvecklingsarbete menas det metodiska sökandet efter kunskap, antingen för att åstadkomma en ny produkt eller process, eller för att förbättra en existerande produkt eller process. Med utredning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med en bestämd tillämpning av denna kunskap som mål - ofta efter direktiv från en uppdragsgivare som vill få fram ett beslutsunderlag. Med aktionsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, där sökprocessen i sig avses förändra det som undersöks. Med framtidsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap om någon möjlig aspekt på framtiden, som underlag för planering. Med utvärdering menas det metodiska sökandet efter kunskap, med tillkomst av bedömningskriterier för undersökningsobjektet som mål. Med fallstudier menas det metodiska sökandet efter kunskap om enstaka fall, med problemprecisering och begreppsutveckling som mål. Listan bygger på Carlsson (1984) # Lundequist (1995 sid 8-9) tar upp definitioner av grundforskning, tillämpad forskning, utredning m m. Det är mer en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.
# För ytterligare en jämförelse mellan forskning och utredning se Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid 13-14; 1997, sid 17-18). Bl a nämns att det mer är en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet. Disposition för en akademisk uppsats Utredningsrapporter och utredningar kan se ut på många olika sätt. Ofta behandlas följande moment, varav vissa delar kan ske underförstått. Utredningar i yrkeslivet kan vara mindre strukturerade. Vidare brukar inte akademiska moment som problematisering, teorianknytning och metodfrågor behandlas utförligt. Givetvis finns professionella utredningar som är mer vetenskapliga än andra, t ex enkätundersökningar som ska användas till att skriva en marknadsplan. De olika delarna i dispositionen behandlas i följande kapitel. Sammanfattning Sammanfattningen bör ta upp på en cirka en A4 sida de väsentligaste punkterna som frågeställning, syfte, referensram, metod, resultat och slutsatser Bakgrund I bakgrunden sätts utredningens frågeställning/frågeställningar i sitt sammanhang på ett logiskt sätt som dessutom bör skapa intresse Problematisering se separat avsnitt nedan bör förankras i tidigare studier/referensram Syfte ska kunna stämmas av i slutet av rapporten Avgränsning behövs endast i början av projektet Teori/referensram/tidigare studier mycket viktigt att kapitlet är genomarbetat
Metod vilka val har gjorts och varför? Genomförande och empiri - Bra att behandla så att läsaren kan bedöma resultat Metodkritik viktigt att ha med för att visa medvetenhet om bristerna i det egna arbetet Resultat Analys I vissa sammanhang slås resultat och analys ihop till ett kapitel Slutsatser, inklusive förslag till fortsatta studier Praktiska råd och tips Intern arbetsplan När problem, syfte och metod har klarnat i en utredningsgrupp bör en plan läggas upp för när och hur gruppens resurser ska fördelas. Syftet med en plan är inte att kunna förutsäga framtiden utan att göra en avvägning mellan alla förmodade ingående aktiviteter givet tillgängliga resurser över tiden. Vid större avvikelser från planen bör den uppdateras. Väsentliga erfarenheter härvid rapporteras i utredningsrapporten. Om det exempelvis i en jämförande fallstudie blir svårt att hinna med en jämförelse mellan två organisationer studeras den ena djupare, t ex genom att studera fler perspektiv eller personer inom vald organisation. Rapporten ska diskutera skälen till de viktiga besluten i projektet. # Gör gärna ett GANTT schema som i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 20) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 28). Arbetsdokumentation Spara alla arbetsdokument, hur oviktiga de än kan te sig! Skriv datum på allt material som saknar det. Även författarnas egna skisser, noter, intervjuer, m m dateras. På så sätt kan vägen utredaren vandrat lättare analyseras.
En förteckning över dokumentationen underlättar både för att hitta information och för att bearbeta materialet. Hur utredaren organiserar sin dokumentation görs enligt egna överväganden, bara det görs systematiskt. Det egna systemet bör redovisas i uppsatsen under metodavsnittet. Jag har en pärm för varje projekt inom min verksamhet där jag lägger in viktiga dokument i kronologisk ordning. För ett lite större projekt kan det handla om flera pärmar. Det blir som en analog databas. Varje dokument får vidare ett datum och ett unikt nummer. Tidigare hade jag kopior på viktiga dokument i hängmappar med olika teman Sedan några år tillbaka scannar jag viktiga dokument och sorterar i datorns mappar samt skapar ett digitalt index Det har underlättats m h a en scanner med arkmatare. Pärmsystem # Pärmsystem rekommenderas även av Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 20; 1997, sid. 27) Den dagliga planeringen Lägg upp den dagliga arbetstiden så att svåra uppgifter som att skriva rapporttext utförs när energin är som högst medan lättare uppgifter som att söka litteratur och sortera material utförs när koncentrationsförmågan är nedsatt. När dessa resp. perioder infaller på dygnet skiljer sig mellan individer men det gemensamma för alla skribenter oavsett erfarenhetsnivå är risken att hamna i skrivkrampens träsk av ostrukturerat hattande som alla skribenter riskerar hamna i. Utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för enligt WPE # Se vilka utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 21-22) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 29-30) Förankringsprocessen Beroende av svar, t ex vid intervjuer och enkäter Otillräckliga förkunskaper inom utredningsområdet
Att organisera utredningen Den slutliga rapportutformningen Skrivtips Inom journalistkretsar används uttrycket "kill your darlings" för att uppmana skribenten att stryka de slående formuleringar som han eller hon blivit alltför förälskad i. Problematisering I och med att informatikämnets bredd inrymmer tekniskt kunnande och samhällsvetenskapliga inslag bör frågor och problem i en uppsats relateras till ett större sammanhang. Dessutom ska en grundlig diskussion göras under utredningsarbetets första fas om vad som är det egentliga problemet. Det är sällan som ett utredningsprojekts frågeställningar är givna på förhand eller lättformulerade. Ofta kan en problemdefinition förändras i och med att både uppdragsgivare, inklusive högskolan, och projektgrupp får ökad kunskap om projektets förutsättningar. Det är inte ovanligt att användare och beställare inledningsvis inte vet vad utredningsproblemet är tillräcklig precist. Generellt kan ett problem ses som skillnaden mellan ett tillstånd och ett annat tillstånd, varav det ena ofta är icke önskat. Vi kanske vill ha mer kunskap än idag inom ett område eller effektivisera en teknisk funktion, exempelvis en beslutsmodell implementerad i ett datorprogram. Underförstått syftar en problemformulering till någon form av förändring. Strategi Problem ses här synonymt med frågor. En problematisering är en uppsättning logiskt sammanhängande frågor som bör vara kopplade till lämplig litteratur där - man börjar med att diskutera allmänna frågor inom utredningsområdet. - för att stegvis snäva in diskussionen till vad som faktiskt kommer att undersökas, varken mer eller mindre. Det kan formuleras som att ”Givet frågeställningarna ovan kommer utredningen/uppsatsen att undersöka närmare …”. Läsaren får på så vis klart för sig att utredningsproblemet är både genomtänkt och lätt att identifiera i problematiseringen. "Child-Hammer" metaforen Inom operationsanalysen kom man till insikt under sjuttiotalet om att dess verktyg ofta användes på fel problem. Risken finns att våra verktyg styr hur vi ser på verkligheten och påverkar
problemdefinitionen i en utredning när det omvända ska gälla, d v s att problem och förutsättningar ska styra valet av metod och tekniker. Inom operationsanalysen har man ställt sig frågan varför inte samma metoder som användes för de omfattande rymdprogrammen i USA på sextiotalet inte oproblematiskt kunde tillämpas på sociala problem. Den s k ”moon-ghetto” metaforen fyller samma funktion som ”child-hammer” metaforen i detta sammanhang. När man nyligen lärt sig en färdighet finns risken att man ser större potential än det senare visar sig när ett antal tillämpningar gjorts. Så småningom får man en realistisk uppfattning om färdighetens möjligheter och begränsningar. Olika typer av problem Inom systerrörelser till operationsanalysen, främst systemvetenskaperna, talade man om komplexa problem som blev olämpligt förenklade för att passa de företrädesvis matematiska (besluts)modellerna. Ett antal synonymer förekommer i litteraturen: “…it is helpful to postulate that complex problems are a class, distinct from normal problems. Some of our most outstanding scholars have coined distinctive names for them, such as "double-loop problems" (Argyris, 1982), "horizontal problems" (Cleveland, 1973), "immensely complex problems" (Kemeny, 1980), "messes" (Ackoff, 1979b), "unprogrammable decisions" (Simon, 1960), and "wicked problems" (Rittel and Webber, 1972).”(Warfield, 1982, sid. 9)” Komplexa problem Ackoffs "mess management" Operationsanalytikern och systemvetaren Russel L. Ackoff har myntat begreppet ”mess management”(Ackoff, 1986, sid 101) vilket har väckt intresse och insikt hos många utredare och beslutsfattare. Enligt Ackoff är en ”mess” ett system av problem. Det kan hanteras på flera olika sätt. (1) Man kan blunda för röran (absolution) vilket är ganska vanligt. Ofta försöker man lösa delproblem i röran för att komma något steg på vägen med risk för suboptimering. (2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran med hänvisning till att det ändå inte går att formulera en optimal helhetslösning (resolution, satisficing, clinical approach). Så kan ske inom politik och andra konfliktfyllda beslutssituationer. Ett aktuellt exempel är svårigheterna med hållbar utveckling. (3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach) vilket kan reducera röran till en spik som passar ens tillgängliga hammare. Exempelvis artificiell intelligens (AI) var ett försök att formalisera komplexa tankeprocesser men har hittills resulterat i förhållandevis enkla program i jämförelse med det mänskliga nervsystemet. Men för väl avgränsade och lämpliga problem fyller optimering och problemlösning naturligtvis en betydelsefull uppgift. (4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign). Till exempel har en organisation ofta tendens att skapa regelbundna beteendemönster (standard operating procedures, SOPs, se Linstone, 1984) som är nödvändiga en viss tid men riskerar att halka efter omvärldens förändringar. Ackoff menar att en total översyn (redesign) behövs i vissa sammanhang för att lösa upp den röra som uppstår i komplexa sociala sammanhang. Därför behövs
omorganiseringar inom adekvata (men ej regelbundna) tidsintervall i större organisationer. Chefsbyten brukar vara ett sätt att få in nya synsätt och därmed omorganiseringar. Ett klassiskt svenskt exempel på en misslyckad anpassning i grunden till omvärldens förändringar är FACIT som inte i tid gick över från mekaniska räknemaskiner till elektroniska motsvarigheter. (1) Man kan blunda för röran (2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran (3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach) (4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign) - När kan detta tillämpas? Problemformulering kontra problematisering Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område. Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område Referensramen/tidigare studier – vad är kunskapsläget inom området för uppsatsen? Referensramen behandlar vilken teoretisk kunskap som är relevant inom uppsatsens område. Den kan innehålla en modell som används i undersökningen. Referensram/tidigare forskning har samband med olika möjliga och lämpliga metoder inom ett projekt Exempel Adoption av innovationer Kan studeras genom intervjuer, fallstudier, observation, aktionsforskning, osv. Organisationer, grupper och individer kan studeras.
Diffusion av innovationer Gäller mer ett makroperspektiv jämfört med adoption av innovationer. Implementering av IT och organisationsförändringar Många metoder kan vara relevanta. Design och användbarhet för IKT produkter och tjänster Här kan förutom de metoder som nämts ovan observation vara relevant, t ex med blickriktningssensor tillsammans med andra tekniker/metoder för att registrera användare beteende. Att definiera begrepp Definitionsdiskussioner är centrala inom de flesta kvalificerade områden eftersom begreppen är väsentliga byggstenar för tänkande och medvetet handlande. De olika typer av definitioner som beskrivs i Lundequist (1995, sid. 28-30). Den vanligaste formen av definition är kontextuell, eller implicit. Genom att använda en term i ett språkligt sammanhang definieras dess betydelse. Principen bygger på att begreppens definitioner är vedertagna och allmänt accepterade inom språkets målgrupp eller används på ett nytt men begripligt sätt i sitt språkliga sammanhang. Det skulle vara praktiskt omöjligt och skapa en oläslig text om man behövde definiera varje term eftersom en text kräver någon form av förkunskaper. I forskningssammanhang talar man om förförståelse. # Av särskilt intresse för uppsatser och utredningar är den operationella definitionen (Lundequist, 1995, sid. 29). Behandlas även i (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1991, sid. 60). [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?]. Klara begrepp är viktiga Som nämnts tidigare betyder begreppet definition ”att skära ut” vad som ingår i ett begrepp och uttryckligen eller underförstått vad som inte ingår. Definitionsarbete kan således ses som ett utmejslingshantverk där begrepp klargörs och relateras till varandra. Det är särskilt viktigt i ämnet informatik att tydligt utföra definitionsarbete eftersom ständigt nya fenomen och begrepp dyker upp. Det är inte ovanligt att nya begrepp egentligen inte behöver helt nya termer utan kan knytas till etablerad kunskap som en variant av ett etablerat begrepp. De centrala begreppen i en studie är viktiga instrument. Som för kirurgen ska instrumenten vara slipade inför operationen (Ackoff, 1971, p. 671): ”A consequence *of scientists neglecting concept definition+...is often research carried out like surgery performed with dull instruments. The surgeon has to work harder, the patient has to suffer more, and the chances for success are decreased.”
Skilj på begrepp och term Man bör skilja på begrepp och ord/termer enligt Lundequist (1995, sid. 26). ”Begreppen är redskap för tänkandet. Ord och termer är begreppens språkliga uttryck, och kan kombineras till språkliga satser som uttrycker påståenden”. Skilj på syntax och semantik Man skiljer vidare på syntax och semantik. Språkets ytstruktur och djupstruktur Lingvisterna skiljer på liknande sätt mellan språkets ytstruktur och dess djupstruktur. Intentionsdjup enligt Arne Naess Den norske filosofen Arne Naess i sin bok ”Empirisk semantik” (1992) skiljer därutöver på novisens och expertens olika intentionsdjup. När experten uttrycker ett begrepp genom en term lägger han eller hon en djupare mening i termen än vad novisen kan, trots att samma term används, enligt min tolkning av Naess. Eftersom experter behöver omdefiniera allmänna begrepp så att de blir mer komplicerade och skapa nya begrepp för att hantera alla nyanser inom deras professioner uppstår fackspråk. Det medför risken för en kognitiv klyfta mellan profession och icke- profession. Ostensiv definition Undvik den ostensiva definitionen, d v s att för ett begrepp bokstavligt talat peka ut exempel på dess fenomen. Att en person pekar ut något och namnger det för en annan person betyder ingalunda att de med säkerhet delar en upplevelse eller innebörden av ett begrepp. Använd i stället andra typer av definitioner. Teorier och modeller - teorianknytning De centrala begreppen i en studie, förutom att vara väldefinierade, bör hänga samman på ett strukturerat sätt, antigen i form av en modell eller en teori. Modeller är mer konkreta och beroende av sitt sammanhang medan teorier ska vara en precis sammansättning av begrepp med en högre grad av allmängiltighet än modeller. I början av en akademisk uppsats kan det allmänna kunskapsläget inventeras för det aktuella uppsatsämnet. För en professionell eller vetenskaplig utredning krävs det nämligen att man inte ”uppfinner hjulet på nytt”. Det egna arbetet i en akademisk uppsats ska relateras till En allmän teori- och modellvärld, främst tagen från vetenskapliga källor
Specifika studier med anknytning till uppsatsämnet både inom Sverige och internationellt, t ex litteratur om användardeltagande i systemutvecklingsprojekt I praktiken innebär detta att en utredning sällan kommer fram till revolutionerande slutsatser utan bygger vidare på tidigare kunskap, t ex genom att förkasta, bekräfta, tillämpa, bredda, fördjupa eller sprida kunskap. Förhoppningen är att en utredning ska utgå från ett allmänt kunskapsläge vid dess start och i någon mån ha flyttat fram läget efter utredningens avslutande. Om en uppsats kopplas genomgående till en vetenskaplig teori eller modell kallar man detta för teorianknytning. Vid granskning av vetenskapliga artiklar brukar teorianknytningen kontrolleras extra noga. I en uppsats på grundutbildningsnivå är kraven givetvis inte desamma, men de som lyckas göra en bra teorianknytning betraktas positivt. Vad är teorier och modeller? en ordnad mängd av begrepp och påståenden # Enligt Lundequist (1995, sid. 27) är ”en teori … en ordnad mängd av begrepp och påståenden, d v s en tankekonstruktion med vars hjälp forskarna försöker ordna sitt vetande inom ett visst område. … En stringent teori är ett system, där en mängd av begrepp och påståenden har ordnats systematiskt.” Ordning och organisation är synonyma härvid. ett system av inbördes relaterade begrepp Patel och Davidsson (1994, sid. 20) föreslår följande definition som är något vidare än Lundequists: “En teori är ett system av inbördes relaterade begrepp som tillsammans ger en bild av en företeelse. Den uttalar sig om hur begreppen är relaterade till varandra så att det går att förklara och förutsäga företeelsen eller förståinnebörden av den” Olika typer av teorier Vetenskapliga teorier är en delmängd av alla teorier. Vardagsspråket består t ex av begrepp och påståenden som ordnats enligt ett socialt accepterat regelverk, t ex grammatik. I vår vardag använder vi många olika teorier och modeller. Vi använder en modell för att handla mat och en annan för att spela schack. Det finns en skala från vardagsteorier, genom förvetenskapliga teorier (pre- scientific knowledge) till vetenskapligt prövade teorier. Dessutom finns teoretisk kunskap De vetenskapliga teorierna har ofta tagit sitt ursprung i de vardagliga teorierna (man talar om förvetenskap eller på engelska protoscience). Det som skiljer teorierna åt är i vilken utsträckning vetenskapliga metoder har använts för att bygga upp dem och hantera deras giltighet (validitet). På ett filosofiskt plan skiljer sig den vetenskapliga teorin från vardagsteorin genom graden av reflektion, d v s teorin inte bara används utan en systematisk diskussion förs om teorin. ”Sunt förnuft” i dagens samhälle bygger i stor utsträckning på kunskap som skapats i en historisk process av några få vetenskapsmän eller en liten krets intellektuella och sedan spridit sig. Begreppet
feedback har exempelvis utvecklats från en teknisk term inom fackområdet reglerteknik till ett allmänt använt begrepp. Till vardags Inom forskning Inte så farligt Enligt Karlén (1988, sid. 88) bör teorier avdramatiseras: ”Teori är inget märkvärdigt. Vi lär tidigt i livet att använda teori. Teori är alltså något för alla, inte bara för forskare. Churchland påvisar teoribildningens allmängiltighet som en allmän mänsklig förmåga och aktivitet. Churchland hävdar att man inte kan tala om en tvåfaldighet mellan det som är teoretiskt och det som inte är teoretiskt. Man bör i stället tala om skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori.” Hegel tar upp exemplet med begreppet frukt (Le Duc, 1996, sid. 20). Alla vet vad en frukt är, d v s vad den har för egenskaper i allmänhet. Man kan dock aldrig hitta frukt i sig i en affär utan endast konkreta exempel på frukt såsom gröna äpplen. ”Frukt” är ett abstrakt eller teoretiskt begrepp som kan observeras endast via begrepp som ligger närmare observerbara fenomen. Det är helt naturligt för oss att tänka i olika abstraktionsnivåer. Karlén: skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori Exempel: Systemteori Termerna systemvetare och systemutvecklare anknyter till systemteorin, eller snarare systemteorierna eftersom det många olika systemteorier. Vad är ett system? I en uppsats på grundutbildningsnivå krävs inte ingående kunskap om området i vetenskaplig bemärkelse men en kännedom om grundbegreppen bör vara relevant för en professionell systemvetare. Första frågan är naturligtvis: vad är ett system? “The concept of system has … relations to other concepts that help understand the nature of systems. A system is composed of parts or componentsthat have relationships between each other to attain the purpose and objectives of the system. Thus there are at least two levels in a system constituting the part- whole relationship between the components and the system. The power of the concept system lies in working on at least two levels of abstraction, which generates novel patterns compared to studying a single level of abstraction. "Subsystem" is seen here in its general sense, i.e. as a "selection of system parts and/or relations from one purposeful perspective". Systems have different degrees of openness, i.e. interaction with their environment. The degree of openness is defined by the level of interaction. A systems’ environment is composed of all the components that the system interacts with but which do not belong to the system. Thus a system has an identity. The observer defines a system entirely. A number of observers can agree upon a system definition and model but systems as such do not exist outside human minds. One heuristic
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013
Metodny6 2013

Recomendados

E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
Michael Le Duc
 
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnoteGH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
Göran Hamrin
 
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtandenVerksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
SYL
 
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderothRektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Ove Jobring
 
Presentation projekt
Presentation projektPresentation projekt
Presentation projekt
Department for International Cooperation (Folkuniversitetet, Uppsala)
 
IVA: Mobilisering för ökad regional attraktionskraft En underlagsrapport från...
IVA: Mobilisering för ökad regional attraktionskraft En underlagsrapport från...IVA: Mobilisering för ökad regional attraktionskraft En underlagsrapport från...
IVA: Mobilisering för ökad regional attraktionskraft En underlagsrapport från...
VIRGOkonsult
 
bilströmska växthus projekt
bilströmska växthus projektbilströmska växthus projekt
bilströmska växthus projekt
Rick Mulder
 
Ex-jobb
Ex-jobbEx-jobb
Ex-jobb
Henrik Andersson
 

Recomendados

E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
Michael Le Duc
 
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnoteGH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
Göran Hamrin
 
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtandenVerksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
SYL
 
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderothRektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Ove Jobring
 
Presentation projekt
Presentation projektPresentation projekt
Presentation projekt
Department for International Cooperation (Folkuniversitetet, Uppsala)
 
IVA: Mobilisering för ökad regional attraktionskraft En underlagsrapport från...
IVA: Mobilisering för ökad regional attraktionskraft En underlagsrapport från...IVA: Mobilisering för ökad regional attraktionskraft En underlagsrapport från...
IVA: Mobilisering för ökad regional attraktionskraft En underlagsrapport från...
VIRGOkonsult
 
bilströmska växthus projekt
bilströmska växthus projektbilströmska växthus projekt
bilströmska växthus projekt
Rick Mulder
 
Ex-jobb
Ex-jobbEx-jobb
Ex-jobb
Henrik Andersson
 
Rapport ku på företag
Rapport ku på företagRapport ku på företag
Rapport ku på företag
Unionen
 
hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10
hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10
hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10
Erika Karlsson
 
Studieprogram 2010
Studieprogram 2010Studieprogram 2010
Studieprogram 2010
Handels avdelning 20
 
08 tosu sve
08 tosu sve08 tosu sve
08 tosu sve
SYL
 
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per GrankvistUtdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
Per Grankvist
 
Syn och belysning för äldre i arbetslivet
Syn och belysning för äldre i arbetslivetSyn och belysning för äldre i arbetslivet
Syn och belysning för äldre i arbetslivet
Fox Belysning AB
 
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
Folksam
 
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätetJag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Joachim Kjellgren
 
Lean och systemsyn i stat och kommun
Lean och systemsyn i stat och kommunLean och systemsyn i stat och kommun
Lean och systemsyn i stat och kommun
Peter Krantz
 
Katalys no. 21[1]
Katalys no. 21[1]Katalys no. 21[1]
Katalys no. 21[1]
Martin Andersson
 
Myndighetschefers villkor-sou-201181
Myndighetschefers villkor-sou-201181Myndighetschefers villkor-sou-201181
Myndighetschefers villkor-sou-201181
Johan Westerholm
 
Folksams byggmiljöguide 2012
Folksams byggmiljöguide 2012Folksams byggmiljöguide 2012
Folksams byggmiljöguide 2012
Folksam
 
Verksamhetsberättelse 2012 final mindre fil format
Verksamhetsberättelse 2012 final mindre fil formatVerksamhetsberättelse 2012 final mindre fil format
Verksamhetsberättelse 2012 final mindre fil format
Rasmus Savander
 
Implementation erp universities 140515 csf revised abstract
Implementation erp universities 140515 csf revised abstractImplementation erp universities 140515 csf revised abstract
Implementation erp universities 140515 csf revised abstract
Michael Le Duc
 
Implementation erp universities 2013 abstract
Implementation erp universities 2013 abstractImplementation erp universities 2013 abstract
Implementation erp universities 2013 abstract
Michael Le Duc
 
Resources for business professors and students including ERP
Resources for business professors and students including ERPResources for business professors and students including ERP
Resources for business professors and students including ERP
Michael Le Duc
 
Interview guide erp 2013 1 for business and organisations that use ERP
Interview guide erp 2013 1 for business and organisations that use ERPInterview guide erp 2013 1 for business and organisations that use ERP
Interview guide erp 2013 1 for business and organisations that use ERP
Michael Le Duc
 
Elements of Innovation Management in Computer Software and Services
Elements of Innovation Management in Computer Software and ServicesElements of Innovation Management in Computer Software and Services
Elements of Innovation Management in Computer Software and Services
Michael Le Duc
 
Web resources for thesis work
Web resources for thesis workWeb resources for thesis work
Web resources for thesis work
Michael Le Duc
 
Report on regional growth analysis version 0 94 kort version english
Report on regional growth analysis version 0 94 kort version englishReport on regional growth analysis version 0 94 kort version english
Report on regional growth analysis version 0 94 kort version english
Michael Le Duc
 

Mais conteúdo relacionado

Semelhante a Metodny6 2013

Rapport ku på företag
Rapport ku på företagRapport ku på företag
Rapport ku på företag
Unionen
 
hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10
hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10
hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10
Erika Karlsson
 
08 tosu sve
08 tosu sve08 tosu sve
08 tosu sve
SYL
 
Syn och belysning för äldre i arbetslivet
Syn och belysning för äldre i arbetslivetSyn och belysning för äldre i arbetslivet
Syn och belysning för äldre i arbetslivet
Fox Belysning AB
 
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätetJag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Joachim Kjellgren
 
Verksamhetsberättelse 2012 final mindre fil format
Verksamhetsberättelse 2012 final mindre fil formatVerksamhetsberättelse 2012 final mindre fil format
Verksamhetsberättelse 2012 final mindre fil format
Rasmus Savander
 

Semelhante a Metodny6 2013 (13)

Rapport ku på företag
Rapport ku på företagRapport ku på företag
Rapport ku på företag
 
hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10
hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10
hv-slutrapport-leaderutvardering-2014-04-10
 
Studieprogram 2010
Studieprogram 2010Studieprogram 2010
Studieprogram 2010
 
08 tosu sve
08 tosu sve08 tosu sve
08 tosu sve
 
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per GrankvistUtdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
 
Syn och belysning för äldre i arbetslivet
Syn och belysning för äldre i arbetslivetSyn och belysning för äldre i arbetslivet
Syn och belysning för äldre i arbetslivet
 
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
 
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätetJag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
 
Lean och systemsyn i stat och kommun
Lean och systemsyn i stat och kommunLean och systemsyn i stat och kommun
Lean och systemsyn i stat och kommun
 
Katalys no. 21[1]
Katalys no. 21[1]Katalys no. 21[1]
Katalys no. 21[1]
 
Myndighetschefers villkor-sou-201181
Myndighetschefers villkor-sou-201181Myndighetschefers villkor-sou-201181
Myndighetschefers villkor-sou-201181
 
Folksams byggmiljöguide 2012
Folksams byggmiljöguide 2012Folksams byggmiljöguide 2012
Folksams byggmiljöguide 2012
 
Verksamhetsberättelse 2012 final mindre fil format
Verksamhetsberättelse 2012 final mindre fil formatVerksamhetsberättelse 2012 final mindre fil format
Verksamhetsberättelse 2012 final mindre fil format
 

Mais de Michael Le Duc

Implementation erp universities 140515 csf revised abstract
Implementation erp universities 140515 csf revised abstractImplementation erp universities 140515 csf revised abstract
Implementation erp universities 140515 csf revised abstract
Michael Le Duc
 
Implementation erp universities 2013 abstract
Implementation erp universities 2013 abstractImplementation erp universities 2013 abstract
Implementation erp universities 2013 abstract
Michael Le Duc
 
Web resources for thesis work
Web resources for thesis workWeb resources for thesis work
Web resources for thesis work
Michael Le Duc
 

Mais de Michael Le Duc (7)

Implementation erp universities 140515 csf revised abstract
Implementation erp universities 140515 csf revised abstractImplementation erp universities 140515 csf revised abstract
Implementation erp universities 140515 csf revised abstract
 
Implementation erp universities 2013 abstract
Implementation erp universities 2013 abstractImplementation erp universities 2013 abstract
Implementation erp universities 2013 abstract
 
Resources for business professors and students including ERP
Resources for business professors and students including ERPResources for business professors and students including ERP
Resources for business professors and students including ERP
 
Interview guide erp 2013 1 for business and organisations that use ERP
Interview guide erp 2013 1 for business and organisations that use ERPInterview guide erp 2013 1 for business and organisations that use ERP
Interview guide erp 2013 1 for business and organisations that use ERP
 
Elements of Innovation Management in Computer Software and Services
Elements of Innovation Management in Computer Software and ServicesElements of Innovation Management in Computer Software and Services
Elements of Innovation Management in Computer Software and Services
 
Web resources for thesis work
Web resources for thesis workWeb resources for thesis work
Web resources for thesis work
 
Report on regional growth analysis version 0 94 kort version english
Report on regional growth analysis version 0 94 kort version englishReport on regional growth analysis version 0 94 kort version english
Report on regional growth analysis version 0 94 kort version english
 

Metodny6 2013

  • 1. Metodhandbok som tankekarta , M Le Duc, februari 2007, koncept version 0.7 Välkommen till material om metod för uppsatser Michaël Le Duc, Universitetslektor i företagsekonomi och informatik Mälardalens högskola, michael.le.duc@mdh.se, MdH Web Inledning...................................................................................................................................................... 16 Om tankekartan....................................................................................................................................... 17 Tankekartan läses medurs................................................................................................................... 18
  • 2. Skriv korta meningar!.......................................................................................................................... 18 När det gäller noderna i kartan så bör man nog fatta sig kort medan text som ligger under noderna kan vara längre dock inte för lång....................................................................................................... 18 Är det lätt att följa redovisningen? ..................................................................................................... 18 Det vill jag gärna ha synpunkter på!.................................................................................................... 18 Lätt att få en överblick m h a MindMap teknik? ................................................................................. 18 Jämför med MS Powerpoint, Word, PDF osv...................................................................................... 18 Syfte......................................................................................................................................................... 18 Denna handbok har som främsta mål att stödja studenter i informatik, IT-Ekonomi och närliggande ämnen med att skriva akademiska uppsatser, företrädesvis på C- och D-nivå. ................................. 18 Handboken bygger bl a på Wiedersheim-Paul & Erikssons (1997) samt Lundequist (1995).................. 18 Stycken som börjar med ”#” är sidhänvisningar till olika böcker eventuellt med korta kommentarer. 18 Metodhandböcker är bra att ha till hands vid planering och genomförande av utredningar................ 18 Metodskrifter läss målstyrt, inte i detalj från pärm till pärm.............................................................. 18 Kunskap hämtas med fördel från olika böcker och andra publikationer, inklusive nätet. ................. 18 Under en utrednings genomförande måste man ofta, speciellt som oerfaren utredare eller forskare, gå tillbaka till metodskrifter för att läsa någon övergripande diskussion eller en enskild detalj. ...... 18 Ämne påverkar metodval och inriktning................................................................................................. 18 Min erfarenhet som handledare är att det ämnesområde som uppsatsen skrivs inom påverkar metodval samt andra centrala frågor som typen av referensram som används................................ 18 Visst observerar vi människor inom informatikområdet, vilket förknippas i metodlitteraturen med observation, men lika viktigt är att observera användargränssnitt och andra artefakter.................. 18 Referensramen är central för en utredning från början till slutet av utredningsarbetet, inklusive metod ................................................................................................................................................................. 18 Referensramen erbjuder bl a det språk som behövs för att formulera frågor på ett precist sätt som är väl förankrad i tidigare kunskap och forskning. .............................................................................. 19 Min metodhandbok är ett sätt att strukturera och reflektera samt ev. bidra till en mycket omfattande metodlitteratur som kan vara svår att hitta i och förstå......................................................................... 19 Föreliggande skrift är också ett sätt för mig att strukturera viktiga delar av det omfattande och ofta motsägelsefulla kunskapsmaterial som finns i metodlitteraturen samt den praxis som förespråkas av olika handledare. Min version är inte nödvändigtvis den rätta.......................................................... 19 Det finns också praktiska tips och råd som baseras på min erfarenhet som forskare, utredare och handledare .............................................................................................................................................. 19 Kom dock ihåg att ett examensarbete eller en uppsats är ett självständigt arbete............................... 19
  • 3. Ibland blir studenter förvirrade av att olika lärare även inom samma institution, som studenterna uppfattar det, motsäger varandra....................................................................................................... 19 Olika handledare behöver inte vara överens i olika frågor!................................................................ 19 Kom då ihåg att grundregeln är att studenterna ansvarar för att självständigt ta ställning i olika frågor, givetvis med giltiga argument, och att lärarna är ett stöd i denna process............................ 19 Att lärarna dessutom har en examinatorroll kan kännas som att vi har ett ”facit” som gäller för alltid vilket är ett missförstånd..................................................................................................................... 19 Personligen tycker jag det är viktigare att en student visat att hon eller han tänkt till i olika väsentliga frågor än att alla ”rätta” kunskapsteoretiska begrepp och metodtermerna definieras i metodkapitlet...................................................................................................................................... 19 Kan man bli fullärd inom "metod"?......................................................................................................... 19 Ibland hör jag frågan ”vi har ju redan läst metodböcker, varför ska vi behöva göra det igen?”........ 19 Metodfrågor är svåra, t ex, med tanke på alla detaljer som dyker upp vid genomförandet av en utredning............................................................................................................................................. 19 Varje projekt kan innehålla nya utmaningar för utredaren ................................................................ 19 Grundläggande synsätt på kunskap och lärande ........................................................................................ 19 Hur vi ser på kunskapens uppbyggnad samt hur vi lär oss ny kunskap finns det olika uppfattningar om, olika skolbildningar.................................................................................................................................. 21 Behaviorismen......................................................................................................................................... 21 Enligt behaviorismen kan man förenklat se läraren som en person som överför kunskap till elever/studenter. ................................................................................................................................ 21 Det är läraren som är i centrum.......................................................................................................... 21 Det individuella lärandet ligger i fokus................................................................................................ 21 Behaviourismen är speciellt tillämplig på abstrakt kunskap. (Hult, 2001).......................................... 21 Konstruktivism......................................................................................................................................... 21 Enligt konstruktivismen är det individen som är i fokus. .................................................................... 21 Hur individien bygger stegvis upp sin kunskap genom att erfarenheten jämförs med tidigare kunskap är i blickfånget..................................................................................................................................... 21 I ett sammanhang jämförs information med tidigare kunskap. När kunskapen överensstämmer med den aktuella erfarenheten assimileras informationen........................................................................ 21 När informationen inte stämmer med tidigare kunskap kan en lärprocess innebära att accomodation sker, d v s kunskapen omstruktureras. (Le Duc, 1996)................................................ 21 Med en konstruktivistsk syn på pedagogik utgår man från studenten, lärande i grupp och kunskap i sitt sammanhang (Hult, 2001)............................................................................................................. 21
  • 4. En intressant fråga därvid är om sociala system är stjälvständiga entiteter eller enbart konstruktioner hos de individer som ingår i ett socialt system. ......................................................... 21 Alternativ 1 - Individen i fokus: Enligt Jean Piaget måste man utgå från individens gradvisa konstruktion av kunskap. .................................................................................................................... 21 Alternativ 2- Social konstruktivism: Enligt Lev Vygotski bör man utgå från den sociala dimensionen för att förstå individens lärande.......................................................................................................... 21 Informatik med systemvetenskap som disciplin......................................................................................... 21 Informatik enligt Göran Goldkuhl............................................................................................................ 22 Enligt Göran Goldkuhl (1996) handlar informatik inte längre bara om datorteknik utan sammansmältningen av datorteknik, telekommunikation och video och audioteknik , d v s informationsteknik (IT)........................................................................................................................ 22 Administrativ databehandling (ADB) räcker inte längre som benämning inom informationssystemområdet............................................................................................................... 22 Dessutom är organisationsfrågor mer centrala än på 50- och 60-talet.............................................. 22 Tillämpnings- och organisationsutveckling måste kombineras........................................................... 22 Goldkuhl föreslår följande sammanfattande definition av informatik: .............................................. 22 ”Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling, användning och förändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar) i verksamheter” ............... 22 Informatik enligt Bo Dahlbom................................................................................................................. 22 Dahlbom (1996) understryker vikten av att studera och hantera användning av informationsteknik. ............................................................................................................................................................. 22 Inom informatik räcker det således inte att förstå informationsteknik isolerat från mänskliga, sociala och organisatoriska dimensioner........................................................................................................ 22 Informatik enligt Michaël Le Duc ............................................................................................................ 22 Uppsatsarbete - forskning eller utredning? ................................................................................................ 23 ”Professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag… ..................................................................... 24 Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställs på både genomförande och resultat:................................................................................................................ 24 att arbetet skall göras planerat och systematiskt ............................................................................... 24 att både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenteras......................................................... 24 att resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning”................................................ 24 Lundequist (sid. 9-10).......................................................................................................................... 24 Grundforskning, tillämpad forskning, utredning..................................................................................... 24
  • 5. Med grundforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, utan någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål. ................................................................................................................ 24 Med tillämpad forskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål.............................................................................................. 24 Med utvecklingsarbete menas det metodiska sökandet efter kunskap, antingen för att åstadkomma en ny produkt eller process, eller för att förbättra en existerande produkt eller process. ................ 24 Med utredning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med en bestämd tillämpning av denna kunskap som mål - ofta efter direktiv från en uppdragsgivare som vill få fram ett beslutsunderlag................................................................................................................................... 24 Med aktionsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, där sökprocessen i sig avses förändra det som undersöks. .............................................................................................................. 24 Med framtidsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap om någon möjlig aspekt på framtiden, som underlag för planering............................................................................................... 24 Med utvärdering menas det metodiska sökandet efter kunskap, med tillkomst av bedömningskriterier för undersökningsobjektet som mål. ................................................................ 24 Med fallstudier menas det metodiska sökandet efter kunskap om enstaka fall, med problemprecisering och begreppsutveckling som mål. ...................................................................... 24 Listan bygger på Carlsson (1984)......................................................................................................... 24 # Lundequist (1995 sid 8-9) tar upp definitioner av grundforskning, tillämpad forskning, utredning m m.......................................................................................................................................................... 24 Det är mer en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet. ................. 24 # För ytterligare en jämförelse mellan forskning och utredning se Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid 13-14; 1997, sid 17-18). Bl a nämns att det mer är en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.................................................................................................. 25 Disposition för en akademisk uppsats......................................................................................................... 25 Utredningsrapporter och utredningar kan se ut på många olika sätt. Ofta behandlas följande moment, varav vissa delar kan ske underförstått................................................................................................... 25 Utredningar i yrkeslivet kan vara mindre strukturerade. Vidare brukar inte akademiska moment som problematisering, teorianknytning och metodfrågor behandlas utförligt.............................................. 25 Givetvis finns professionella utredningar som är mer vetenskapliga än andra, t ex enkätundersökningar som ska användas till att skriva en marknadsplan.................................................................................. 25 De olika delarna i dispositionen behandlas i följande kapitel................................................................. 25 Sammanfattning...................................................................................................................................... 25 Sammanfattningen bör ta upp på en cirka en A4 sida de väsentligaste punkterna som frågeställning, syfte, referensram, metod, resultat och slutsatser............................................................................. 25 Bakgrund ................................................................................................................................................. 25
  • 6. I bakgrunden sätts utredningens frågeställning/frågeställningar i sitt sammanhang på ett logiskt sätt som dessutom bör skapa intresse....................................................................................................... 25 Problematisering ..................................................................................................................................... 25 se separat avsnitt nedan ..................................................................................................................... 25 bör förankras i tidigare studier/referensram...................................................................................... 25 Syfte......................................................................................................................................................... 25 ska kunna stämmas av i slutet av rapporten....................................................................................... 25 Avgränsning............................................................................................................................................. 25 behövs endast i början av projektet.................................................................................................... 25 Teori/referensram/tidigare studier......................................................................................................... 25 mycket viktigt att kapitlet är genomarbetat ....................................................................................... 25 Metod...................................................................................................................................................... 26 vilka val har gjorts och varför? ............................................................................................................ 26 Genomförande och empiri - Bra att behandla så att läsaren kan bedöma resultat ........................... 26 Metodkritik viktigt att ha med för att visa medvetenhet om bristerna i det egna arbetet................ 26 Resultat.................................................................................................................................................... 26 Analys ...................................................................................................................................................... 26 I vissa sammanhang slås resultat och analys ihop till ett kapitel........................................................ 26 Slutsatser, inklusive förslag till fortsatta studier..................................................................................... 26 Praktiska råd och tips .................................................................................................................................. 26 Intern arbetsplan..................................................................................................................................... 26 När problem, syfte och metod har klarnat i en utredningsgrupp bör en plan läggas upp för när och hur gruppens resurser ska fördelas..................................................................................................... 26 Syftet med en plan är inte att kunna förutsäga framtiden utan att göra en avvägning mellan alla förmodade ingående aktiviteter givet tillgängliga resurser över tiden. ............................................. 26 Vid större avvikelser från planen bör den uppdateras. Väsentliga erfarenheter härvid rapporteras i utredningsrapporten........................................................................................................................... 26 Om det exempelvis i en jämförande fallstudie blir svårt att hinna med en jämförelse mellan två organisationer studeras den ena djupare, t ex genom att studera fler perspektiv eller personer inom vald organisation................................................................................................................................. 26 Rapporten ska diskutera skälen till de viktiga besluten i projektet. ................................................... 26 # Gör gärna ett GANTT schema som i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 20) (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1997, sid 28). ............................................................................................................ 26
  • 7. Arbetsdokumentation ............................................................................................................................. 26 Spara alla arbetsdokument, hur oviktiga de än kan te sig!................................................................. 26 Skriv datum på allt material som saknar det. Även författarnas egna skisser, noter, intervjuer, m m dateras................................................................................................................................................. 26 På så sätt kan vägen utredaren vandrat lättare analyseras................................................................ 26 En förteckning över dokumentationen underlättar både för att hitta information och för att bearbeta materialet. ........................................................................................................................... 27 Hur utredaren organiserar sin dokumentation görs enligt egna överväganden, bara det görs systematiskt. Det egna systemet bör redovisas i uppsatsen under metodavsnittet.......................... 27 Jag har en pärm för varje projekt inom min verksamhet där jag lägger in viktiga dokument i kronologisk ordning............................................................................................................................. 27 För ett lite större projekt kan det handla om flera pärmar................................................................. 27 Det blir som en analog databas........................................................................................................... 27 Varje dokument får vidare ett datum och ett unikt nummer............................................................. 27 Tidigare hade jag kopior på viktiga dokument i hängmappar med olika teman................................. 27 Sedan några år tillbaka scannar jag viktiga dokument och sorterar i datorns mappar samt skapar ett digitalt index........................................................................................................................................ 27 Det har underlättats m h a en scanner med arkmatare...................................................................... 27 Pärmsystem............................................................................................................................................. 27 # Pärmsystem rekommenderas även av Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 20; 1997, sid. 27) ............................................................................................................................................................. 27 Den dagliga planeringen.......................................................................................................................... 27 Lägg upp den dagliga arbetstiden så att svåra uppgifter som att skriva rapporttext utförs när energin är som högst medan lättare uppgifter som att söka litteratur och sortera material utförs när koncentrationsförmågan är nedsatt. .................................................................................................. 27 När dessa resp. perioder infaller på dygnet skiljer sig mellan individer men det gemensamma för alla skribenter oavsett erfarenhetsnivå är risken att hamna i skrivkrampens träsk av ostrukturerat hattande som alla skribenter riskerar hamna i. .................................................................................. 27 Utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för enligt WPE ..................................... 27 # Se vilka utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 21-22) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 29-30)...................................... 27 Förankringsprocessen ......................................................................................................................... 27 Beroende av svar, t ex vid intervjuer och enkäter .............................................................................. 27 Otillräckliga förkunskaper inom utredningsområdet.......................................................................... 27
  • 8. Att organisera utredningen................................................................................................................. 28 Den slutliga rapportutformningen ...................................................................................................... 28 Skrivtips ................................................................................................................................................... 28 Inom journalistkretsar används uttrycket "kill your darlings" för att uppmana skribenten att stryka de slående formuleringar som han eller hon blivit alltför förälskad i................................................. 28 Problematisering ......................................................................................................................................... 28 Generellt kan ett problem ses som skillnaden mellan ett tillstånd och ett annat tillstånd, varav det ena ofta är icke önskat................................................................................................................................... 28 Vi kanske vill ha mer kunskap än idag inom ett område eller effektivisera en teknisk funktion, exempelvis en beslutsmodell implementerad i ett datorprogram......................................................... 28 Underförstått syftar en problemformulering till någon form av förändring. ......................................... 28 Strategi .................................................................................................................................................... 28 Problem ses här synonymt med frågor. En problematisering är en uppsättning logiskt sammanhängande frågor som bör vara kopplade till lämplig litteratur där....................................... 28 - man börjar med att diskutera allmänna frågor inom utredningsområdet....................................... 28 - för att stegvis snäva in diskussionen till vad som faktiskt kommer att undersökas, varken mer eller mindre. Det kan formuleras som att ”Givet frågeställningarna ovan kommer utredningen/uppsatsen att undersöka närmare …”. ................................................................................................................. 28 Läsaren får på så vis klart för sig att utredningsproblemet är både genomtänkt och lätt att identifiera i problematiseringen.......................................................................................................... 28 "Child-Hammer" metaforen.................................................................................................................... 28 När man nyligen lärt sig en färdighet finns risken att man ser större potential än det senare visar sig när ett antal tillämpningar gjorts. ....................................................................................................... 29 Så småningom får man en realistisk uppfattning om färdighetens möjligheter och begränsningar.. 29 Olika typer av problem............................................................................................................................ 29 Komplexa problem......................................................................................................................... 29 Ackoffs "mess management" .................................................................................................................. 29 (1) Man kan blunda för röran......................................................................................................... 30 (2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran.................................. 30 (3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach) ............................................................................................................................................................. 30 (4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign) - När kan detta tillämpas? ................................................... 30 Problemformulering kontra problematisering........................................................................................ 30
  • 9. Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område......................................................................................................... 30 Referensramen/tidigare studier – vad är kunskapsläget inom området för uppsatsen?........................... 30 Referensramen behandlar vilken teoretisk kunskap som är relevant inom uppsatsens område. Den kan innehålla en modell som används i undersökningen.............................................................................. 30 Referensram/tidigare forskning har samband med olika möjliga och lämpliga metoder inom ett projekt ................................................................................................................................................................. 30 Exempel................................................................................................................................................... 30 Adoption av innovationer.................................................................................................................... 30 Diffusion av innovationer.................................................................................................................... 31 Implementering av IT och organisationsförändringar......................................................................... 31 Design och användbarhet för IKT produkter och tjänster................................................................... 31 Att definiera begrepp.................................................................................................................................. 31 # Av särskilt intresse för uppsatser och utredningar är den operationella definitionen (Lundequist, 1995, sid. 29). Behandlas även i (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1991, sid. 60). [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?].................................................................................................. 31 Klara begrepp är viktiga........................................................................................................................... 31 Skilj på begrepp och term........................................................................................................................ 32 Skilj på syntax och semantik.................................................................................................................... 32 Språkets ytstruktur och djupstruktur...................................................................................................... 32 Intentionsdjup enligt Arne Naess............................................................................................................ 32 Den norske filosofen Arne Naess i sin bok ”Empirisk semantik” (1992) skiljer därutöver på novisens och expertens olika intentionsdjup..................................................................................................... 32 När experten uttrycker ett begrepp genom en term lägger han eller hon en djupare mening i termen än vad novisen kan, trots att samma term används, enligt min tolkning av Naess............................ 32 Eftersom experter behöver omdefiniera allmänna begrepp så att de blir mer komplicerade och skapa nya begrepp för att hantera alla nyanser inom deras professioner uppstår fackspråk............ 32 Det medför risken för en kognitiv klyfta mellan profession och icke- profession. ............................. 32 Ostensiv definition .................................................................................................................................. 32 Teorier och modeller - teorianknytning ...................................................................................................... 32 Vad är teorier och modeller? .................................................................................................................. 33 en ordnad mängd av begrepp och påståenden .................................................................................. 33
  • 10. ett system av inbördes relaterade begrepp........................................................................................ 33 Olika typer av teorier............................................................................................................................... 33 Till vardags...................................................................................................................................... 34 Inom forskning ............................................................................................................................... 34 Inte så farligt............................................................................................................................................ 34 Karlén: skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori................................... 34 Exempel: Systemteori.............................................................................................................................. 34 Vad är ett system?............................................................................................................................... 34 Emergence........................................................................................................................................... 35 Suboptimering..................................................................................................................................... 35 Metod - översikt.......................................................................................................................................... 35 Vad är en metod?.................................................................................................................................... 36 En undersöknings metod svarar på hur problem och syfte behandlas ......................................... 36 Det görs på ett antal nivåer och i flera faser.................................................................................. 36 Läsaren ska kunna ta del av motiveringar till de val som görs i en utredning bland alla möjliga alternativa metodkomponenter.......................................................................................................... 36 Hur omfattande metodkapitel ?.............................................................................................................. 36 Min ståndpunkt är att metodfrågor som är avgörande för arbetets resultat, generaliserbarhet och konsekvenser behandlas tillräckligt.............................................................................................. 37 Det handlar inte om att citera eller referera metodböcker i stor omfattning utan det är bättre att skriva med egna ord............................................................................................................................ 37 Man behöver heller inte förklara vedertagna begrepp. ................................................................ 37 Metodkapitlet är ofta svårt att skriva men det ingår som jag och andra ser det i examinationen även om allt inte kan förväntas bli helt felfritt.................................................................................... 37 Välj metod efter omständigheterna........................................................................................................ 37 Bachelard (1934)............................................................................................................................ 37 ”en diskurs om metoden alltid är en diskurs om omständigheter”............................................... 37 Patton (1990) ................................................................................................................................. 37 "…methodological appropriateness … *is+ the primary criterion for judging methodological quality". ............................................................................................................................................... 37 Välj med omsorg och diskutera valen ..................................................................................................... 37 Tids- och resursbrist bör dock inte upprepas för mycket ................................................................... 38
  • 11. Ett smörgåsbord av metoder ............................................................................................................. 38 Översikt enligt Holme och Solvang .................................................................................................... 38 Metodfrågor av allmän art.......................................................................................................................... 39 Epistemologi, ontologi och etik – delar av filosofin ................................................................................ 39 Mätteori .................................................................................................................................................. 40 Nominalskalan................................................................................................................................ 41 Ordinalskalan.................................................................................................................................. 41 Intervallskalan................................................................................................................................ 41 Kvotskalan...................................................................................................................................... 41 Induktion, deduktion och abduktion.................................................................................................. 41 Validitet och reliabilitet........................................................................................................................... 42 Inre validitet - Inre validitet handlar om överensstämmelsen mellan begrepp och de operationella (mätbara) definitionerna av dem........................................................................................................ 43 Yttre validitet - Yttre validitet har att göra med överensstämmelsen mellan det mätvärde man får när man använder en operationell definition och verkligheten ......................................................... 43 Relaterade begrepp till validitet följer nedan ..................................................................................... 43 Metodologisk triangulering - Metodologisk triangulering innebär att information insamlas med flera metoder för att söka så giltig kunskap som möjligt. Notera att detta bör noga och medvetet övervägas............................................................................................................................................. 43 Bra sekundärkällor och källkritik - Sekundärkällor kan styrka undersökningens validitet. Källkritiken bidrar till att använda källorna på lämpligt sätt i den aktuella undersökningen. ............................... 43 Metoddesign, t ex urval/val av respondenter - Hur metoden är utformad, beskriven och diskuterad kan påverka ......................................................................................................................................... 43 Samtidig validitet - Samtidig validitet handlar om att man i anslutning till en mätning bedömer materialet. Därför bör man skriva ut en intervju i nära anslutning till intervjutillfället ..................... 43 Omedelbar upplevd validitet (eng. face validity) - Omedelbar upplevd validitet kan vi tala om t ex när kunniga personer inom ett område bedömer att ett frågeformulär eller instrument passar ihop med frågeställningar och syfte. Det kan t ex uppnås med att någon expert konsulteras, t ex en handledare som kan det aktuella området eller en kunnig yrkesman/-kvinna.................................. 43 Kvantitativ och kvalitativ metod ........................................................................................................ 43 Skilj på mätning och tolkning .................................................................................................................. 45 Viktigt därför med redaktionella frågor .............................................................................................. 45 Triangulering ........................................................................................................................................... 45
  • 12. Data................................................................................................................................................ 46 Utredare......................................................................................................................................... 46 Teori ............................................................................................................................................... 46 Metod............................................................................................................................................. 46 Obs. att triangulering av metoder har för- och nackdelar .................................................................. 46 Urval ........................................................................................................................................................ 46 Slumpmässigt urval (kvantitativ metod) ................................................................................................. 48 Population ........................................................................................................................................... 49 Slumpmässigt urval - enkelt eller stratifierat...................................................................................... 49 Målstyrt urval (kvalitativ metod)............................................................................................................. 49 Extremfall ............................................................................................................................................ 49 Intensitet ............................................................................................................................................. 49 Maximal variation................................................................................................................................ 49 Homogent urval................................................................................................................................... 49 Val av typiska fall................................................................................................................................. 49 Stratifierat målstyrt urval.................................................................................................................... 49 Val av kritiska fall................................................................................................................................. 49 Snöbolls- eller kedjeurval .................................................................................................................... 49 Kriterieurval......................................................................................................................................... 49 Urval baserat på teori eller operationaliserade begrepp.................................................................... 49 Bekräftande eller förkastande urval.................................................................................................... 49 Möjligheternas urval ........................................................................................................................... 49 Slumpmässigt målstyrt urval ............................................................................................................... 49 Val av politiskt viktiga fall.................................................................................................................... 49 Bekvämlighetsurval ............................................................................................................................. 49 Kombinationsurval .............................................................................................................................. 49 Statistik.................................................................................................................................................... 49 Om kreativitet ......................................................................................................................................... 50 context of discovery....................................................................................................................... 52 context of justification - där berörs validitet och reliabilitet......................................................... 52 behöver tränas............................................................................................................................... 52
  • 13. för lite beskrivet i metodlitteraturen............................................................................................. 52 Descartes upptäckt av den analytiska geometrin exempel på kreativitet..................................... 52 Exemplet med sportskosulor ......................................................................................................... 52 Metoder - Intervjuer och enkäter ............................................................................................................... 52 Det finns mycket litteratur om intervju- och enkätteknik så jag lyfter fram endast några aspekter därvid....................................................................................................................................................... 56 Gemensamt för intervjuer och enkäter är att ett frågeformulär normalt används. ......................... 56 Utarbetandet av ett frågeformulär måste vara en avvägning mellan forskarens behov av information och hur mycket tid och engagemang han kan påräkna frän respondentens sida.............. 56 Man ska inte inleda med kontroversiella frågor................................................................................ 56 strukturera formuläret så att det stämmer så bra som möjligt med de teoretiska utgångspunkter och resonemang som ligger till grund för arbetet .................................................................................. 56 formuläret är en operationalisering.................................................................................................... 56 alla respondenter så långt som möjligt bör få samma innebörd och samma associationer utifrån frågeställningen....................................................................................................................................... 56 Intervjutips .............................................................................................................................................. 56 Respondenten måste känna sig trygg ................................................................................................. 56 Ge därför en bakrund till intervjun: uppdragsgivare, syfte, uppskattad tid, redovisning, spridning, etc ............................................................................................................................................................. 56 Respondenten bör få läsa och godkänna intervjun i renskrivet skick................................................. 56 Börja med enkla frågor, så att respondenten hinner slappna av! ...................................................... 56 En bra början kan vara att låta respondenten berätta om sig själv och sin plats i sammanhanget. .. 56 Var inte rädd för de tystnader som kan uppstå, utan ge respondenten tid att svara!....................... 56 Ge diskret respons (ej för ljudligt när bandspelare används) ............................................................. 56 Använd gärna bandspelare eller videokamera för att dokumentera intervjun, men gör dessutom egna anteckningar - för att snabbt hitta fram till väsentligheterna i det som sägs............................ 56 Intervjuaren bör själv skriva ut intervjuprotokollet, helst direkt efter intervjun................................ 56 Punkterna ovan härstammar främst från Lundequist (1988, sid. 22)................................................. 57 Patton - Variations in Interview Instrumentation.............................................................................. 57 (1) Informal conversational interview............................................................................................ 57 (2) Interview guide approach......................................................................................................... 57 (3) Standardized open-ended interview ........................................................................................ 57
  • 14. (4) Closed, fixed response interview............................................................................................. 57 Patton - kategorier av frågor.............................................................................................................. 57 Använd bandspelare .......................................................................................................................... 57 Skriv ut de inspelade intervjuerna i sin helhet?...................................................................................... 57 Jag behandlar inte hur intervjusvar bearbetas utan hänvisar till fördjupningslitteratur på området eftersom det finns många alternativ att välja på.................................................................................... 57 Metoder - Observation................................................................................................................................ 57 Individer kan observeras i olika situationer ............................................................................................ 59 Grupper kan observeras i olika situationer............................................................................................. 59 Hur människor interagerar med teknik kan observeras ......................................................................... 59 osv. .......................................................................................................................................................... 59 Observationsprotokoll rekommenderas t ex vid utvärdering av användbarhet..................................... 59 Lundquist 1988 :................................................................................................................................. 59 Man bör skilja mellan direkt (via observatörens sinnen) och indirekt (via instrument för mätning och registrering) observation.................................................................................................................. 59 skilj mellan olika typer av påverkan mellan observatör och det som observeras............................. 59 skilj mellan systematiska och osystematiska observationer.............................................................. 59 Data som kommer fram via observation bör klassificeras efter kategorier som är .......................... 59 - tydliga,.......................................................................................................................................... 59 - uttömmande ................................................................................................................................ 59 - och inbördes uteslutande ............................................................................................................ 59 Metoder - Fallstudier................................................................................................................................... 59 man studerar ett fåtal objekt (patienter, företag, branscher, beslutssituationer) i en mängd avseenden, WPE...................................................................................................................................... 62 According to Yin a case study is an empirical inquiry that:................................................................ 62 investigates a contemporary phenomenon within its real-life context; when.............................. 62 the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which ......... 62 multiple sources of evidence are used .......................................................................................... 62 All the President's Men...................................................................................................................... 62 Gunter Wallraff .................................................................................................................................. 62 Följande fallstudier............................................................................................................................. 62
  • 15. Retrospektiva fallstudier.................................................................................................................... 62 analytisk generalisering...................................................................................................................... 62 statistisk generalisering...................................................................................................................... 62 Metoder - Aktionsforskning ................................................................................................................... 62 Gummesson ....................................................................................................................................... 65 Metoder - Utvärderingsforskning................................................................................................................ 65 viktigt med kriterier och systematik (Lundequist, 1995) ........................................................................ 65 En utvärdering av ett projekt kan omfatta följande (Lundequist, 1995, s 43-44)................................... 65 En begreppsanalys, där centrala begrepp inom projektet diskuteras. ............................................... 65 En insatsanalys, där gjorda insatser jämförs med planerade insatser................................................ 65 En resultatanalys, där slutresultatet och dess effekter beskrivs......................................................... 65 En processanalys, där projektets genomförande beskrivs.................................................................. 65 En måluppfyllelseanalys, dar de ursprungliga målen för projektet jämförs med slutresultatet. ....... 65 En orsaksanalys, där de faktorer som orsakat slutresultatet granskas (de faktorer som gynnade/hindrade målen från att förverkligas).................................................................................. 65 En effektivitetsanalys, där en "kostnad" i termer av tid, pengar och arbetsinsatser jämförs med en "vinst" som beräknats på motsva-rande sätt. Kunde man uppnått slutresultaten på ett annat och bättre sätt?.......................................................................................................................................... 65 När det gäller design och användbarhet finns olika typer av utvärdering med eller utan användare... 65 Laboratorieexperiment med användare ............................................................................................. 66 "Think aloud"....................................................................................................................................... 66 Heuristisk utvärdering......................................................................................................................... 66 Metoder - Framtidsstudier.......................................................................................................................... 66 Prognoser. Det är den vanligaste formen av framtidsstudier inom informatik................................. 66 Delfimetoden ..................................................................................................................................... 66 Scenarioteknik.................................................................................................................................... 66 Att skriva en rapport ................................................................................................................................... 66 Språkbehandling...................................................................................................................................... 67 Det förutsätts på universitetsnivå att en tillräckligt hög nivå på skriftlig framställning erhållits tidigare. ............................................................................................................................................... 67 En grundbult för varje utredare och forskare är att kunna uttrycka sig i tal och skrift på ett stringent och stilistiskt tilltalande sätt................................................................................................................ 67
  • 16. Handledningen ansvarar för att en direkt felaktig användning av språket identifieras, men ej för detaljerade redaktionella frågor (rättelser, tillägg, att korta ned, etc)............................................... 67 # (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 98-103) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 122- 127) om allmän språkbehandling........................................................................................................ 67 # (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid.104-105) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 127- 129) Några skrivråd - en checklista som inte behöver följas till punkt och pricka.............................. 67 Teknisk utformning.................................................................................................................................. 67 Källhänvisningar och fotnoter ................................................................................................................. 67 De delar i en rapport som grundar sig på källor ska vara lätta att identifiera med källhänvisningar till citat eller referat.................................................................................................................................. 68 Det ska tydligt gå att skilja mellan rapportförfattarnas egna tankar och material som kommer från primära och sekundära källor.............................................................................................................. 68 Källförteckning......................................................................................................................................... 68 Publicerade källor................................................................................................................................ 68 Opublicerade källor ............................................................................................................................. 69 Skrivhantverket ....................................................................................................................................... 69 Planera!.......................................................................................................................................... 70 Skriv kontinuerligt .......................................................................................................................... 70 Håll bestämda arbetstider.............................................................................................................. 70 Granskning och bearbetning kräver lika lång tid som skrivandet!................................................. 70 Källförteckning............................................................................................................................................. 70 Inledning Denna e-handbok bygger på ett Word dokument som har omvandlats, bearbetats och utökats med Mindjet MindManager samt kompletterande verktyg, bl a för att testa de pedagogiska möjligheterna. Jag har i ett projekt om nätbaserat lärande utvärderat olika lärplattformar (Learning Management Systems), verktyg för att producera innehåll som Macromedia Flash, pedagogik m m. Handboken, som användes första gången i samband med C- uppsatskursen i informatik vårterminen 1997, är ett material som ändras och utvecklas med erfarenheterna från dess användning. Kom därför gärna med synpunkter.
  • 17. Om tankekartan I Mindjet Manager är det mycket smidigt att arbeta med att skapa, samla in och strukturera information. Dock vid föreläsningar och andra presentationer samt i andra avseenden bör verktyget noga utvärderas, bl a i jämförelse med Microsoft PowerPoint som är ett populärt verktyg bland lärare.
  • 18. Tankekartan läses medurs Skriv korta meningar! När det gäller noderna i kartan så bör man nog fatta sig kort medan text som ligger under noderna kan vara längre dock inte för lång. Är det lätt att följa redovisningen? Det vill jag gärna ha synpunkter på! Lätt att få en överblick m h a MindMap teknik? Jämför med MS Powerpoint, Word, PDF osv. Syfte Denna handbok har som främsta mål att stödja studenter i informatik, IT-Ekonomi och närliggande ämnen med att skriva akademiska uppsatser, företrädesvis på C- och D-nivå. Handboken bygger bl a på Wiedersheim-Paul & Erikssons (1997) samt Lundequist (1995) Stycken som börjar med ”#” är sidhänvisningar till olika böcker eventuellt med korta kommentarer. Metodhandböcker är bra att ha till hands vid planering och genomförande av utredningar Metodskrifter läss målstyrt, inte i detalj från pärm till pärm. Kunskap hämtas med fördel från olika böcker och andra publikationer, inklusive nätet. Under en utrednings genomförande måste man ofta, speciellt som oerfaren utredare eller forskare, gå tillbaka till metodskrifter för att läsa någon övergripande diskussion eller en enskild detalj. Ämne påverkar metodval och inriktning Min erfarenhet som handledare är att det ämnesområde som uppsatsen skrivs inom påverkar metodval samt andra centrala frågor som typen av referensram som används. Visst observerar vi människor inom informatikområdet, vilket förknippas i metodlitteraturen med observation, men lika viktigt är att observera användargränssnitt och andra artefakter. Referensramen är central för en utredning från början till slutet av utredningsarbetet, inklusive metod
  • 19. Referensramen erbjuder bl a det språk som behövs för att formulera frågor på ett precist sätt som är väl förankrad i tidigare kunskap och forskning. Min metodhandbok är ett sätt att strukturera och reflektera samt ev. bidra till en mycket omfattande metodlitteratur som kan vara svår att hitta i och förstå Föreliggande skrift är också ett sätt för mig att strukturera viktiga delar av det omfattande och ofta motsägelsefulla kunskapsmaterial som finns i metodlitteraturen samt den praxis som förespråkas av olika handledare. Min version är inte nödvändigtvis den rätta. Det finns också praktiska tips och råd som baseras på min erfarenhet som forskare, utredare och handledare Kom dock ihåg att ett examensarbete eller en uppsats är ett självständigt arbete Ibland blir studenter förvirrade av att olika lärare även inom samma institution, som studenterna uppfattar det, motsäger varandra. Olika handledare behöver inte vara överens i olika frågor! Kom då ihåg att grundregeln är att studenterna ansvarar för att självständigt ta ställning i olika frågor, givetvis med giltiga argument, och att lärarna är ett stöd i denna process. Att lärarna dessutom har en examinatorroll kan kännas som att vi har ett ”facit” som gäller för alltid vilket är ett missförstånd. Personligen tycker jag det är viktigare att en student visat att hon eller han tänkt till i olika väsentliga frågor än att alla ”rätta” kunskapsteoretiska begrepp och metodtermerna definieras i metodkapitlet. Kan man bli fullärd inom "metod"? Ibland hör jag frågan ”vi har ju redan läst metodböcker, varför ska vi behöva göra det igen?” Metodfrågor är svåra, t ex, med tanke på alla detaljer som dyker upp vid genomförandet av en utredning. Varje projekt kan innehålla nya utmaningar för utredaren Grundläggande synsätt på kunskap och lärande
  • 20. Jag behandlar kort två grundläggande synsätt på kunskap, behaviorism och konstruktivism. Den valda grundsynen påverkar metodfrågor och även den pedagogik som används i utbildningssammanhang. När man arbetar som ekonom eller systemutvecklare kan det finnas anledning att reflekter över den egna grundsynen. Notera att synsätten är inte uteslutande.
  • 21. Hur vi ser på kunskapens uppbyggnad samt hur vi lär oss ny kunskap finns det olika uppfattningar om, olika skolbildningar. Behaviorismen Enligt behaviorismen kan man förenklat se läraren som en person som överför kunskap till elever/studenter. Det är läraren som är i centrum. Det individuella lärandet ligger i fokus. Behaviourismen är speciellt tillämplig på abstrakt kunskap. (Hult, 2001) Konstruktivism Enligt konstruktivismen är det individen som är i fokus. Hur individien bygger stegvis upp sin kunskap genom att erfarenheten jämförs med tidigare kunskap är i blickfånget. I ett sammanhang jämförs information med tidigare kunskap. När kunskapen överensstämmer med den aktuella erfarenheten assimileras informationen. När informationen inte stämmer med tidigare kunskap kan en lärprocess innebära att accomodation sker, d v s kunskapen omstruktureras. (Le Duc, 1996) Med en konstruktivistsk syn på pedagogik utgår man från studenten, lärande i grupp och kunskap i sitt sammanhang (Hult, 2001). En intressant fråga därvid är om sociala system är stjälvständiga entiteter eller enbart konstruktioner hos de individer som ingår i ett socialt system. Alternativ 1 - Individen i fokus: Enligt Jean Piaget måste man utgå från individens gradvisa konstruktion av kunskap. Alternativ 2- Social konstruktivism: Enligt Lev Vygotski bör man utgå från den sociala dimensionen för att förstå individens lärande. Informatik med systemvetenskap som disciplin En akademisk uppsats skrivs inom en viss disciplin som har gemensamt med andra ämnen, men även innefattar särskiljande drag. Inom forskning har ett ideal varit vetenskapernas enhetlighet (the unity of science). Det har dock visat sig vara just ett ideal snarare än en fungerande princip. Specialisering har visat sig nödvändig i takt med att forskningen vuxit i omfattning dramatiskt de senaste hundra åren.
  • 22. En disciplin innefattar både en gren av ”kunskapens träd” och ett socialt system där studenter och lärare, noviser och experter, söker former för utveckling och förvaltning av disciplinens kunskapsstoff (Le Duc, 1996, sid. 255). En relativt ny tvärvetenskaplig disciplin som informatik är inte lika väldefinierad, d v s avgränsad, som äldre ämnesområden men arbetsdefinitioner behövs på vägen till disciplinens mognad. Begreppet definition betyder etymologiskt ”att skära ut”, d v s att uttrycka det som ingår och det som inte ingår i ett begrepp. Definitionerna får konsekvenser för vilka teoretiska utgångspunkter och metoder som kan vara relevanta i samband med uppsastarbeten. Notera att definitionsarbete är svårt och kräver ofta lång erfarenhet inom berörda område. Lägg inte ned för mycket arbete på att själv definiera olika nyckeltermer. Använd hellre definitioner från sekundärkällor. Informatik enligt Göran Goldkuhl Enligt Göran Goldkuhl (1996) handlar informatik inte längre bara om datorteknik utan sammansmältningen av datorteknik, telekommunikation och video och audioteknik , d v s informationsteknik (IT). Administrativ databehandling (ADB) räcker inte längre som benämning inom informationssystemområdet. Dessutom är organisationsfrågor mer centrala än på 50- och 60-talet. Tillämpnings- och organisationsutveckling måste kombineras. Goldkuhl föreslår följande sammanfattande definition av informatik: ”Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling, användning och förändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar) i verksamheter” Informatik enligt Bo Dahlbom Dahlbom (1996) understryker vikten av att studera och hantera användning av informationsteknik. Inom informatik räcker det således inte att förstå informationsteknik isolerat från mänskliga, sociala och organisatoriska dimensioner. Informatik enligt Michaël Le Duc Följande arbetsdefinition av området informatik föreslås vidare av Le Duc (1996, sid. 97). ”…Informatics is the discipline concerned with information technology and its use. Information technology per se is not exclusively in focus in the field of informatics. The boundary of
  • 23. informatics is wider, namely a combination of knowledge on IT design with knowledge on the use of IT. Informatics requires thus both technical knowledge and knowledge of the human use of technology. Furthermore, informatics is not only descriptive - it has a normative dimension comprising heuristic rules of thumb on how to design and adapt information systems with the most appropriate technology for a given user context. ” Enligt definitionen ovan kombinerar informatik teknisk kompetens med samhällsvetenskaplig kunskap som organisationsteori, psykologi och pedagogik. Även humanistiska ämnen som filosofi och lingvistik är relevanta. Med kompetens menas en effektiv användning av kunskap. Informatik innehåller vidare inslag av skapande tänkande, inte enbart analytiskt tänkande. Uppsatsarbete - forskning eller utredning? I följande avsnitt relateras forskning och utredningsarbete översiktligt. Finns det några skillnader mellan vad en professionell systemutvecklare gör och forskaren? Är t ex kunden eller beställaren beredd att betala i ett systemutvecklingsprojekt för en fullständig dokumentation enligt konstens alla regler? Tummas det inte ibland på användbarheten för ett system eftersom det kan vara kostsamt att grundligt undersöka användbarhetsproblem för samtliga användargrupper? En professionell utredning för ett uppsatsarbete kan i princip använda en vetenskaplig metod men med lägre krav än i forskningsprojekt. Till exempel behöver inte det internationella kunskapsläget för utredningsfrågan inventeras lika grundligt. De metodologiska grunderna för vetenskaplig utredning är gemensamma på alla akademiska nivåer men givetvis används enklare metoder och mindre data på C-nivå än på doktorandnivå. Uppsatsarbete inom grundutbildningen är vidare avsett som ett träningsmoment utan att ett fullständigt professionellt eller vetenskapligt stlutresultat kan förväntas. Dessutom krävs inte ett teoretiskt bidrag som i forskningsarbete. Det kan räcka att tillämpa en befintlig teoribildning eller modell. Inom informatiklärargruppen på Ekonomihögskolan, MdH, har vi diskuterat i termer av en ökad ”disciplinerad autonomi” ju mer en student har läst informatik. Första året kräver mer detaljerad handledning än tredje året med andra ord.
  • 24. ”Professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag… Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställs på både genomförande och resultat: att arbetet skall göras planerat och systematiskt att både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenteras att resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning” Lundequist (sid. 9-10) Grundforskning, tillämpad forskning, utredning Med grundforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, utan någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål. Med tillämpad forskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål. Med utvecklingsarbete menas det metodiska sökandet efter kunskap, antingen för att åstadkomma en ny produkt eller process, eller för att förbättra en existerande produkt eller process. Med utredning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med en bestämd tillämpning av denna kunskap som mål - ofta efter direktiv från en uppdragsgivare som vill få fram ett beslutsunderlag. Med aktionsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, där sökprocessen i sig avses förändra det som undersöks. Med framtidsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap om någon möjlig aspekt på framtiden, som underlag för planering. Med utvärdering menas det metodiska sökandet efter kunskap, med tillkomst av bedömningskriterier för undersökningsobjektet som mål. Med fallstudier menas det metodiska sökandet efter kunskap om enstaka fall, med problemprecisering och begreppsutveckling som mål. Listan bygger på Carlsson (1984) # Lundequist (1995 sid 8-9) tar upp definitioner av grundforskning, tillämpad forskning, utredning m m. Det är mer en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.
  • 25. # För ytterligare en jämförelse mellan forskning och utredning se Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid 13-14; 1997, sid 17-18). Bl a nämns att det mer är en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet. Disposition för en akademisk uppsats Utredningsrapporter och utredningar kan se ut på många olika sätt. Ofta behandlas följande moment, varav vissa delar kan ske underförstått. Utredningar i yrkeslivet kan vara mindre strukturerade. Vidare brukar inte akademiska moment som problematisering, teorianknytning och metodfrågor behandlas utförligt. Givetvis finns professionella utredningar som är mer vetenskapliga än andra, t ex enkätundersökningar som ska användas till att skriva en marknadsplan. De olika delarna i dispositionen behandlas i följande kapitel. Sammanfattning Sammanfattningen bör ta upp på en cirka en A4 sida de väsentligaste punkterna som frågeställning, syfte, referensram, metod, resultat och slutsatser Bakgrund I bakgrunden sätts utredningens frågeställning/frågeställningar i sitt sammanhang på ett logiskt sätt som dessutom bör skapa intresse Problematisering se separat avsnitt nedan bör förankras i tidigare studier/referensram Syfte ska kunna stämmas av i slutet av rapporten Avgränsning behövs endast i början av projektet Teori/referensram/tidigare studier mycket viktigt att kapitlet är genomarbetat
  • 26. Metod vilka val har gjorts och varför? Genomförande och empiri - Bra att behandla så att läsaren kan bedöma resultat Metodkritik viktigt att ha med för att visa medvetenhet om bristerna i det egna arbetet Resultat Analys I vissa sammanhang slås resultat och analys ihop till ett kapitel Slutsatser, inklusive förslag till fortsatta studier Praktiska råd och tips Intern arbetsplan När problem, syfte och metod har klarnat i en utredningsgrupp bör en plan läggas upp för när och hur gruppens resurser ska fördelas. Syftet med en plan är inte att kunna förutsäga framtiden utan att göra en avvägning mellan alla förmodade ingående aktiviteter givet tillgängliga resurser över tiden. Vid större avvikelser från planen bör den uppdateras. Väsentliga erfarenheter härvid rapporteras i utredningsrapporten. Om det exempelvis i en jämförande fallstudie blir svårt att hinna med en jämförelse mellan två organisationer studeras den ena djupare, t ex genom att studera fler perspektiv eller personer inom vald organisation. Rapporten ska diskutera skälen till de viktiga besluten i projektet. # Gör gärna ett GANTT schema som i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 20) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 28). Arbetsdokumentation Spara alla arbetsdokument, hur oviktiga de än kan te sig! Skriv datum på allt material som saknar det. Även författarnas egna skisser, noter, intervjuer, m m dateras. På så sätt kan vägen utredaren vandrat lättare analyseras.
  • 27. En förteckning över dokumentationen underlättar både för att hitta information och för att bearbeta materialet. Hur utredaren organiserar sin dokumentation görs enligt egna överväganden, bara det görs systematiskt. Det egna systemet bör redovisas i uppsatsen under metodavsnittet. Jag har en pärm för varje projekt inom min verksamhet där jag lägger in viktiga dokument i kronologisk ordning. För ett lite större projekt kan det handla om flera pärmar. Det blir som en analog databas. Varje dokument får vidare ett datum och ett unikt nummer. Tidigare hade jag kopior på viktiga dokument i hängmappar med olika teman Sedan några år tillbaka scannar jag viktiga dokument och sorterar i datorns mappar samt skapar ett digitalt index Det har underlättats m h a en scanner med arkmatare. Pärmsystem # Pärmsystem rekommenderas även av Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 20; 1997, sid. 27) Den dagliga planeringen Lägg upp den dagliga arbetstiden så att svåra uppgifter som att skriva rapporttext utförs när energin är som högst medan lättare uppgifter som att söka litteratur och sortera material utförs när koncentrationsförmågan är nedsatt. När dessa resp. perioder infaller på dygnet skiljer sig mellan individer men det gemensamma för alla skribenter oavsett erfarenhetsnivå är risken att hamna i skrivkrampens träsk av ostrukturerat hattande som alla skribenter riskerar hamna i. Utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för enligt WPE # Se vilka utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 21-22) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 29-30) Förankringsprocessen Beroende av svar, t ex vid intervjuer och enkäter Otillräckliga förkunskaper inom utredningsområdet
  • 28. Att organisera utredningen Den slutliga rapportutformningen Skrivtips Inom journalistkretsar används uttrycket "kill your darlings" för att uppmana skribenten att stryka de slående formuleringar som han eller hon blivit alltför förälskad i. Problematisering I och med att informatikämnets bredd inrymmer tekniskt kunnande och samhällsvetenskapliga inslag bör frågor och problem i en uppsats relateras till ett större sammanhang. Dessutom ska en grundlig diskussion göras under utredningsarbetets första fas om vad som är det egentliga problemet. Det är sällan som ett utredningsprojekts frågeställningar är givna på förhand eller lättformulerade. Ofta kan en problemdefinition förändras i och med att både uppdragsgivare, inklusive högskolan, och projektgrupp får ökad kunskap om projektets förutsättningar. Det är inte ovanligt att användare och beställare inledningsvis inte vet vad utredningsproblemet är tillräcklig precist. Generellt kan ett problem ses som skillnaden mellan ett tillstånd och ett annat tillstånd, varav det ena ofta är icke önskat. Vi kanske vill ha mer kunskap än idag inom ett område eller effektivisera en teknisk funktion, exempelvis en beslutsmodell implementerad i ett datorprogram. Underförstått syftar en problemformulering till någon form av förändring. Strategi Problem ses här synonymt med frågor. En problematisering är en uppsättning logiskt sammanhängande frågor som bör vara kopplade till lämplig litteratur där - man börjar med att diskutera allmänna frågor inom utredningsområdet. - för att stegvis snäva in diskussionen till vad som faktiskt kommer att undersökas, varken mer eller mindre. Det kan formuleras som att ”Givet frågeställningarna ovan kommer utredningen/uppsatsen att undersöka närmare …”. Läsaren får på så vis klart för sig att utredningsproblemet är både genomtänkt och lätt att identifiera i problematiseringen. "Child-Hammer" metaforen Inom operationsanalysen kom man till insikt under sjuttiotalet om att dess verktyg ofta användes på fel problem. Risken finns att våra verktyg styr hur vi ser på verkligheten och påverkar
  • 29. problemdefinitionen i en utredning när det omvända ska gälla, d v s att problem och förutsättningar ska styra valet av metod och tekniker. Inom operationsanalysen har man ställt sig frågan varför inte samma metoder som användes för de omfattande rymdprogrammen i USA på sextiotalet inte oproblematiskt kunde tillämpas på sociala problem. Den s k ”moon-ghetto” metaforen fyller samma funktion som ”child-hammer” metaforen i detta sammanhang. När man nyligen lärt sig en färdighet finns risken att man ser större potential än det senare visar sig när ett antal tillämpningar gjorts. Så småningom får man en realistisk uppfattning om färdighetens möjligheter och begränsningar. Olika typer av problem Inom systerrörelser till operationsanalysen, främst systemvetenskaperna, talade man om komplexa problem som blev olämpligt förenklade för att passa de företrädesvis matematiska (besluts)modellerna. Ett antal synonymer förekommer i litteraturen: “…it is helpful to postulate that complex problems are a class, distinct from normal problems. Some of our most outstanding scholars have coined distinctive names for them, such as "double-loop problems" (Argyris, 1982), "horizontal problems" (Cleveland, 1973), "immensely complex problems" (Kemeny, 1980), "messes" (Ackoff, 1979b), "unprogrammable decisions" (Simon, 1960), and "wicked problems" (Rittel and Webber, 1972).”(Warfield, 1982, sid. 9)” Komplexa problem Ackoffs "mess management" Operationsanalytikern och systemvetaren Russel L. Ackoff har myntat begreppet ”mess management”(Ackoff, 1986, sid 101) vilket har väckt intresse och insikt hos många utredare och beslutsfattare. Enligt Ackoff är en ”mess” ett system av problem. Det kan hanteras på flera olika sätt. (1) Man kan blunda för röran (absolution) vilket är ganska vanligt. Ofta försöker man lösa delproblem i röran för att komma något steg på vägen med risk för suboptimering. (2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran med hänvisning till att det ändå inte går att formulera en optimal helhetslösning (resolution, satisficing, clinical approach). Så kan ske inom politik och andra konfliktfyllda beslutssituationer. Ett aktuellt exempel är svårigheterna med hållbar utveckling. (3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach) vilket kan reducera röran till en spik som passar ens tillgängliga hammare. Exempelvis artificiell intelligens (AI) var ett försök att formalisera komplexa tankeprocesser men har hittills resulterat i förhållandevis enkla program i jämförelse med det mänskliga nervsystemet. Men för väl avgränsade och lämpliga problem fyller optimering och problemlösning naturligtvis en betydelsefull uppgift. (4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign). Till exempel har en organisation ofta tendens att skapa regelbundna beteendemönster (standard operating procedures, SOPs, se Linstone, 1984) som är nödvändiga en viss tid men riskerar att halka efter omvärldens förändringar. Ackoff menar att en total översyn (redesign) behövs i vissa sammanhang för att lösa upp den röra som uppstår i komplexa sociala sammanhang. Därför behövs
  • 30. omorganiseringar inom adekvata (men ej regelbundna) tidsintervall i större organisationer. Chefsbyten brukar vara ett sätt att få in nya synsätt och därmed omorganiseringar. Ett klassiskt svenskt exempel på en misslyckad anpassning i grunden till omvärldens förändringar är FACIT som inte i tid gick över från mekaniska räknemaskiner till elektroniska motsvarigheter. (1) Man kan blunda för röran (2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran (3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach) (4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign) - När kan detta tillämpas? Problemformulering kontra problematisering Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område. Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område Referensramen/tidigare studier – vad är kunskapsläget inom området för uppsatsen? Referensramen behandlar vilken teoretisk kunskap som är relevant inom uppsatsens område. Den kan innehålla en modell som används i undersökningen. Referensram/tidigare forskning har samband med olika möjliga och lämpliga metoder inom ett projekt Exempel Adoption av innovationer Kan studeras genom intervjuer, fallstudier, observation, aktionsforskning, osv. Organisationer, grupper och individer kan studeras.
  • 31. Diffusion av innovationer Gäller mer ett makroperspektiv jämfört med adoption av innovationer. Implementering av IT och organisationsförändringar Många metoder kan vara relevanta. Design och användbarhet för IKT produkter och tjänster Här kan förutom de metoder som nämts ovan observation vara relevant, t ex med blickriktningssensor tillsammans med andra tekniker/metoder för att registrera användare beteende. Att definiera begrepp Definitionsdiskussioner är centrala inom de flesta kvalificerade områden eftersom begreppen är väsentliga byggstenar för tänkande och medvetet handlande. De olika typer av definitioner som beskrivs i Lundequist (1995, sid. 28-30). Den vanligaste formen av definition är kontextuell, eller implicit. Genom att använda en term i ett språkligt sammanhang definieras dess betydelse. Principen bygger på att begreppens definitioner är vedertagna och allmänt accepterade inom språkets målgrupp eller används på ett nytt men begripligt sätt i sitt språkliga sammanhang. Det skulle vara praktiskt omöjligt och skapa en oläslig text om man behövde definiera varje term eftersom en text kräver någon form av förkunskaper. I forskningssammanhang talar man om förförståelse. # Av särskilt intresse för uppsatser och utredningar är den operationella definitionen (Lundequist, 1995, sid. 29). Behandlas även i (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1991, sid. 60). [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?]. Klara begrepp är viktiga Som nämnts tidigare betyder begreppet definition ”att skära ut” vad som ingår i ett begrepp och uttryckligen eller underförstått vad som inte ingår. Definitionsarbete kan således ses som ett utmejslingshantverk där begrepp klargörs och relateras till varandra. Det är särskilt viktigt i ämnet informatik att tydligt utföra definitionsarbete eftersom ständigt nya fenomen och begrepp dyker upp. Det är inte ovanligt att nya begrepp egentligen inte behöver helt nya termer utan kan knytas till etablerad kunskap som en variant av ett etablerat begrepp. De centrala begreppen i en studie är viktiga instrument. Som för kirurgen ska instrumenten vara slipade inför operationen (Ackoff, 1971, p. 671): ”A consequence *of scientists neglecting concept definition+...is often research carried out like surgery performed with dull instruments. The surgeon has to work harder, the patient has to suffer more, and the chances for success are decreased.”
  • 32. Skilj på begrepp och term Man bör skilja på begrepp och ord/termer enligt Lundequist (1995, sid. 26). ”Begreppen är redskap för tänkandet. Ord och termer är begreppens språkliga uttryck, och kan kombineras till språkliga satser som uttrycker påståenden”. Skilj på syntax och semantik Man skiljer vidare på syntax och semantik. Språkets ytstruktur och djupstruktur Lingvisterna skiljer på liknande sätt mellan språkets ytstruktur och dess djupstruktur. Intentionsdjup enligt Arne Naess Den norske filosofen Arne Naess i sin bok ”Empirisk semantik” (1992) skiljer därutöver på novisens och expertens olika intentionsdjup. När experten uttrycker ett begrepp genom en term lägger han eller hon en djupare mening i termen än vad novisen kan, trots att samma term används, enligt min tolkning av Naess. Eftersom experter behöver omdefiniera allmänna begrepp så att de blir mer komplicerade och skapa nya begrepp för att hantera alla nyanser inom deras professioner uppstår fackspråk. Det medför risken för en kognitiv klyfta mellan profession och icke- profession. Ostensiv definition Undvik den ostensiva definitionen, d v s att för ett begrepp bokstavligt talat peka ut exempel på dess fenomen. Att en person pekar ut något och namnger det för en annan person betyder ingalunda att de med säkerhet delar en upplevelse eller innebörden av ett begrepp. Använd i stället andra typer av definitioner. Teorier och modeller - teorianknytning De centrala begreppen i en studie, förutom att vara väldefinierade, bör hänga samman på ett strukturerat sätt, antigen i form av en modell eller en teori. Modeller är mer konkreta och beroende av sitt sammanhang medan teorier ska vara en precis sammansättning av begrepp med en högre grad av allmängiltighet än modeller. I början av en akademisk uppsats kan det allmänna kunskapsläget inventeras för det aktuella uppsatsämnet. För en professionell eller vetenskaplig utredning krävs det nämligen att man inte ”uppfinner hjulet på nytt”. Det egna arbetet i en akademisk uppsats ska relateras till En allmän teori- och modellvärld, främst tagen från vetenskapliga källor
  • 33. Specifika studier med anknytning till uppsatsämnet både inom Sverige och internationellt, t ex litteratur om användardeltagande i systemutvecklingsprojekt I praktiken innebär detta att en utredning sällan kommer fram till revolutionerande slutsatser utan bygger vidare på tidigare kunskap, t ex genom att förkasta, bekräfta, tillämpa, bredda, fördjupa eller sprida kunskap. Förhoppningen är att en utredning ska utgå från ett allmänt kunskapsläge vid dess start och i någon mån ha flyttat fram läget efter utredningens avslutande. Om en uppsats kopplas genomgående till en vetenskaplig teori eller modell kallar man detta för teorianknytning. Vid granskning av vetenskapliga artiklar brukar teorianknytningen kontrolleras extra noga. I en uppsats på grundutbildningsnivå är kraven givetvis inte desamma, men de som lyckas göra en bra teorianknytning betraktas positivt. Vad är teorier och modeller? en ordnad mängd av begrepp och påståenden # Enligt Lundequist (1995, sid. 27) är ”en teori … en ordnad mängd av begrepp och påståenden, d v s en tankekonstruktion med vars hjälp forskarna försöker ordna sitt vetande inom ett visst område. … En stringent teori är ett system, där en mängd av begrepp och påståenden har ordnats systematiskt.” Ordning och organisation är synonyma härvid. ett system av inbördes relaterade begrepp Patel och Davidsson (1994, sid. 20) föreslår följande definition som är något vidare än Lundequists: “En teori är ett system av inbördes relaterade begrepp som tillsammans ger en bild av en företeelse. Den uttalar sig om hur begreppen är relaterade till varandra så att det går att förklara och förutsäga företeelsen eller förståinnebörden av den” Olika typer av teorier Vetenskapliga teorier är en delmängd av alla teorier. Vardagsspråket består t ex av begrepp och påståenden som ordnats enligt ett socialt accepterat regelverk, t ex grammatik. I vår vardag använder vi många olika teorier och modeller. Vi använder en modell för att handla mat och en annan för att spela schack. Det finns en skala från vardagsteorier, genom förvetenskapliga teorier (pre- scientific knowledge) till vetenskapligt prövade teorier. Dessutom finns teoretisk kunskap De vetenskapliga teorierna har ofta tagit sitt ursprung i de vardagliga teorierna (man talar om förvetenskap eller på engelska protoscience). Det som skiljer teorierna åt är i vilken utsträckning vetenskapliga metoder har använts för att bygga upp dem och hantera deras giltighet (validitet). På ett filosofiskt plan skiljer sig den vetenskapliga teorin från vardagsteorin genom graden av reflektion, d v s teorin inte bara används utan en systematisk diskussion förs om teorin. ”Sunt förnuft” i dagens samhälle bygger i stor utsträckning på kunskap som skapats i en historisk process av några få vetenskapsmän eller en liten krets intellektuella och sedan spridit sig. Begreppet
  • 34. feedback har exempelvis utvecklats från en teknisk term inom fackområdet reglerteknik till ett allmänt använt begrepp. Till vardags Inom forskning Inte så farligt Enligt Karlén (1988, sid. 88) bör teorier avdramatiseras: ”Teori är inget märkvärdigt. Vi lär tidigt i livet att använda teori. Teori är alltså något för alla, inte bara för forskare. Churchland påvisar teoribildningens allmängiltighet som en allmän mänsklig förmåga och aktivitet. Churchland hävdar att man inte kan tala om en tvåfaldighet mellan det som är teoretiskt och det som inte är teoretiskt. Man bör i stället tala om skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori.” Hegel tar upp exemplet med begreppet frukt (Le Duc, 1996, sid. 20). Alla vet vad en frukt är, d v s vad den har för egenskaper i allmänhet. Man kan dock aldrig hitta frukt i sig i en affär utan endast konkreta exempel på frukt såsom gröna äpplen. ”Frukt” är ett abstrakt eller teoretiskt begrepp som kan observeras endast via begrepp som ligger närmare observerbara fenomen. Det är helt naturligt för oss att tänka i olika abstraktionsnivåer. Karlén: skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori Exempel: Systemteori Termerna systemvetare och systemutvecklare anknyter till systemteorin, eller snarare systemteorierna eftersom det många olika systemteorier. Vad är ett system? I en uppsats på grundutbildningsnivå krävs inte ingående kunskap om området i vetenskaplig bemärkelse men en kännedom om grundbegreppen bör vara relevant för en professionell systemvetare. Första frågan är naturligtvis: vad är ett system? “The concept of system has … relations to other concepts that help understand the nature of systems. A system is composed of parts or componentsthat have relationships between each other to attain the purpose and objectives of the system. Thus there are at least two levels in a system constituting the part- whole relationship between the components and the system. The power of the concept system lies in working on at least two levels of abstraction, which generates novel patterns compared to studying a single level of abstraction. "Subsystem" is seen here in its general sense, i.e. as a "selection of system parts and/or relations from one purposeful perspective". Systems have different degrees of openness, i.e. interaction with their environment. The degree of openness is defined by the level of interaction. A systems’ environment is composed of all the components that the system interacts with but which do not belong to the system. Thus a system has an identity. The observer defines a system entirely. A number of observers can agree upon a system definition and model but systems as such do not exist outside human minds. One heuristic