2. Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år
1789 och år 1799.
Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste stat med en
befolkning på 24 miljoner, varav 80% bodde på landsbygden. Förhållandena i
denna nation var som i övriga samtida länder djupt orättvis, vilket tillsammans med
en rad specifika faktorer ledde till revolutionen.

3. Den franske kungen var Ludvig XVI och han var liksom sina företrädare
enväldig. Han var gift med den österrikiska prinsessan Marie Antoinette.
Den svenske diplomaten Axel von Fersen anses
ha varit Marie Antoinettes älskare och det
spekuleras om att han kan vara far till Ludvig XVII.

4. Stormningen av Bastiljen
De stora orättvisorna i samhället hade länge retat bönder och arbetare. Men det
var först efter flera år av missväxt och svält som fördämningarna brast – det
blev revolution. Den uppretade folkmassan skaffade vapen och angrep den
gamla fästningen Bastiljen den 14 juli 1789. (numera Frankrikes nationaldag)
Byggnaden användes mest som vapenförråd och syftet för pöbelhopen var att få
tag i mer vapen.

5. Tre dagar senare besökte den franske konungen Ludvig XVI Paris.
La Fayette, befälhavaren för revolutionsarmén, gav kungen ett rött-vitt-blått märke.
Rött och blått var staden Paris färger, vitt kungaättens.
De här tre färgerna kom att bli en symbol för Frankrike och användes sedan i
landets nya flagga, TRIKOLOREN.

6. Varför blev det revolution?
Privilegierna De rika ( Adeln ) hade stora förmåner. De
slapp betala skatt, de fick jaga på böndernas
mark och ta ut avgifter från bönderna.
Upplysningstidens nya idéer Man ville bygga ett nytt samhälle grundat på
(Upplysningstiden 1700 – 1789) vetenskapen. Filosofer diskuterade hur de
ville att samhället skulle se ut. De tyckte det
var fel att kungen hade all makt.
Förenta staterna – en förebild Många fransmän deltog i det amerikanska
frihetskriget. De fick uppleva hur ett mer
rättvist samhälle bildades.
Brist på mat Det hade varit missväxt. Matbristen var stor.
Folk började stjäla för att få mat.
Statens kassakista var tom Hovet, armén och alla ämbetsmän slukade mer
pengar än vad skatterna gav.
Nästa sida

7. Nationalförsamlingen bildas
Riksdagen bestod av tre stånd: Adel, Präster och det tredje ståndet. 98% av
befolkningen tillhörde denna grupp. Stånden sammanträdde var för sig och
hade en röst var.
Tredje ståndet krävde att ledamöterna skulle få var sin röst, men det gick
kungen inte med på.
De tog då saken i egna händer och bildade en egen församling i en tennishall,
eftersom Kungen låst deras vanliga möteslokal.
Kyrkan och adeln anslöt sig, och i juli kunde man utropa sig som Frankrikes
nya grundlagstiftande församling, NATIONALFÖRSAMLINGEN.

8. FRANKRIKES OMVANDLING 1789 - 1792
Upproren spreds över hela landet och bönderna plundrade flera av adelsmännens
slott. Nationalförsamlingen var tvungen att agera, så de avskaffade det gamla
ståndsamhället. Adelns privilegier upphörde.
Men ännu rådde livsmedelsbrist, såväl i
huvudstaden som i stora delar av övriga landet.
Det så kallade kvinnotåget marscherade från
Paris till Versailles den 5 oktober för att kräva
bröd. Kungen gav upp, öppnade sina förråd och
tvingades följa med kvinnotåget tillbaka till Paris.
Nu var han folkets fånge.
Enda utvägen för Kungen var att försöka fly
utomlands. Axel von Fersen fick uppdraget att
organisera Kungafamiljens flykt. Natten den 21
juni 1791 gav de sig av mot den tyska gränsen.
De greps innan de hunnit lämna landet.

9. Sommaren 1792 var många i Frankrike rädda att de andra länderna i Europa
skulle gå till anfall och krossa revolutionen.
Kungen, som hade försökt fly till fienden, sågs som förrädare.
En ny riksdag samlades och avskaffade kungadömet.
Den 21 Januari 1793 dömde man Ludvig XVI till
döden.
Avrättningen skedde med giljotin på Place de la
Concorde i Paris.
Även Marie Antoinette
avrättades med giljotin
den 16 oktober 1793.

10. SKRÄCKVÄLDET 1793 - 1794
Nu styrde Riksdagens och dess ledare, advokaten Robespierre fick
stor makt.
För att tysta alla motståndare till revolutionen satte han igång med
massavrättningar.
Under hans 2 år vid makten avrättades ca 40 000 fransmän.
Många fruktade Robespierre, vilket ledde till en statskupp 1794, där
han själv blev dömd till döden och avrättad.
Revolutionen gick nu in i ett lugnare skede.

11. Revolutionens slut
Allmän rösträtt avskaffas
1795 och detta leder till nya
uppror.
Generalen Napoleon
Bonaparte slår ned
upproren, hundratals
fransmän dör och 1799 har
Frankrike en ny grundlag.
1804 kröns Napoleon till
kejsare

12. Resultat
Nya politiska idéer; ett land
skall styras av folket
Privilegierna minskade
Nytt självförtroende för
befolkningen