För- och nackdelar med totalentreprenad istf utförandeentreprenad.

1. 1

2. 2
Figur: H Sandqvist

3. LCC och Årskostnad
LCC står för Life Cycle Cost, på svenska livstidskostnad.
LCC omfattar grundinvestering samt drift & underhåll, sett över hela livstiden.
Årskostnaden beräknas genom att dividera LCC med livstiden.
Lägsta årskostnad kan användas för att välja mellan leverantörer.
3

4. Från tradition till funktion?
Beslut som påverkar livstidskostnaden mest tas i tidiga skeden; planering och
projektering.
Kvalitet vid Utförandeentreprenad:
• Mängder av aspekter som påverkar kvalitet, pris och kostnad är inbakade i
beslut som fattas under detaljprojekteringen.
• Projektören är professionell yrkesstolt rådgivare till byggherren.
• I bygghandling för en utförandeentreprenad är den slutliga utformningen typiskt
baserad på ”långsiktigt kvalitetstänk”.
• Entreprenörens ”kvalitetsengagemang” begränsas till att leverera beställd
konstruktion.
Kvalitet vid Totalentreprenad:
• E ansvarar för funktion i förhållande till kontrakt; BRA!
• Entreprenörer är duktiga på att se möjligheter som ger billigare produktion.
• Delar av detaljprojekteringen sker under och integrerat med produktionen.
Skapas ”långsiktigt kvalitetstänk”, jfr konsulten/rådgivarens roll för B?
4

5. Hur byggs LCC-tänket in i priset?
1000 årig is vid Jökulsarlón, Island
5

6. Vem ansvarar för vad hur länge?
Ett exempel:
Underdimensionerat bärlager mht tung trafik
• I FU angavs 100 st lastbilar per dygn => 45 mm bel räcker.
• Inför slutbesiktning visade mätning 200 lastbilar/dygn
=> Vägen felaktigt byggd utan bundet bärlager.
Införande av en säkerhetsfaktor för trafiklast är rimligt.
B väljer säkerhetsfaktorns storlek innan dimensionerande
trafiklast anges i FU.
6

7. Särskilt om trafiksäkerhet
Säkerhetskritiska egenskaper, t ex vägräckens utformning
och montage, hanteras skrämmande ofta riktigt uselt.
Livsfarlig brist på kompetens och engagemang hos alla
parter! Behöver styras upp av Trafikverket!
Usel krockkapacitet i Tolvsbo:
Nya räcket EFTER dödsolyckan 2012
svajar flera centimeter redan av en fot.
Trafikverket skriver i VGU att
tillverkaren ska ange hur räcke ska
förankras i fyllning vid slänt.
Tillverkarens montageanvisning
saknade avsnitt om fyllning vid slänt!
Om räcket monterats med 35 cm
bakfyll av hårdpackat grus i enlighet
med gamla BYA84, hade räckets
typgodkända krockkapacitet uppnåtts.
Livsfarlig flygramp vid bro byggd på totalentreprenad 2013, väg 662 i Täkt.
7

8. Exempel på möjligheter och risker
Från stereotypa standardritningar till innovativa designer!
Kan ge sänkt prislapp, ett steg mot låg LCC.
Mörk baksida: Mångfaldigande av komponenter. Risk för
ökad LCC!
Sedan 2009 gäller en CEN-standard som hindrar Sveriges
unikt hårda krav på bitumens kvalitet. Totalentreprenad
öppnar för krav som indirekt får E att - trots prisskillnad - välja
bitumen med hållbar kvalitet för svenska behov.
Totalentreprenad klart gynnsamt för LCC!
När kontrakt tecknats, upphör konkurrensen för ändrings/tilläggsarbeten under lång avtalstid. Nya krav kan tillkomma
= behov av åtgärder, helt utan konkurrens.
Risk för ökad LCC!
8

9. Slutord
Risker
• Underskattade uppgifter om dimensionerande
förutsättningar, t ex trafiklast, ger problem med ansvaret.
• Det behövs säkerhetsfaktor för t ex dimensionerande trafik.
• Ingen konkurrens vid ändrings/tilläggsarbeten när
förutsättningar ändras under långa avtalstider.
• ”Långsiktigt kvalitetstänk”?
Möjligheter (se även bilagda bilder)
• E kan hitta effektivare sätt att lösa funktioner.
• Dessa kan sänka kostnaderna för skattebetalarna på både
kort och lång sikt.
Tack för ert intresse!
9

10. Ökad produktivitet med totalentreprenad:
Erfarenheter från nybyggnation av väg
E18 Valnäs - Slottsbron byggdes år 1994-1996 på totalentreprenad.
Projektet medförde ett genombrott för att bygga trafikanpassad (här: klenare)
konstruktion i omkörningsfilen ”K2”, där endast ett fåtal tunga lastbilar kör.
Beställaren menade att ”så kan man inte göra” då K2 blir ”underdimensionerad”.
Med den kunskap, mätmetoder och hjälpmedel som fanns tillgängliga, gick det att
värdera vägens funktionella och strukturella kvalitet redan 30 dagar efter det att den
färdigställts. Resultaten visade att vägen initiellt höll kraven.
Uppföljning har visat att vägens långtidsprestanda blev utmärkta.
I K2 ökade spårdjupet med 0.1 mm/år och vägojämnhet IRI med 0.01 mm/m per år
under perioden 1997-2005. Närmast unikt bra!
Särskilt imponerande med tanke på att investeringen kapades rejält!
10

11. Ökad produktivitet med totalentreprenad:
Foto: Rune Fredriksson
Interaktiv design:
På Riksväg 17, förbifart Marieholm
kompenserades bristande kvalitet långt ner i
konstruktionen genom åtgärder långt upp i
konstruktionen.
Under byggtiden justerades lagertjocklekarna
utifrån bärighet mätt med fallvikt på undre lager.
Successiv bärighetsmätning på E18.
Forts, nybyggnation av väg
Tillståndsutvecklingen hos vägar byggda på totalentreprenad har varierat. Flera
vägar visar bra utveckling, medan några visar dålig tillståndsutveckling.
11

12. Ökad produktivitet med totalentreprenad:
Totalt underhåll av belagda vägar; projekt Lycksele
345 km vägar i dåligt skick.
Iståndsättning (tung UH, min 1 km), enkla åtgärder samt
spricklagning/försegling.
År 1994-1996 + option 1997.
Tämligen avancerade krav på vägyta & bärighet, samt på
stråkperspektiv.
Mätning med laserbil, friktionsmätare, fallviktsapparat m m.
Referens: Jämnstor utförandeentreprenad i Överkalix/Övertorneå.
12

13. Ökad produktivitet med totalentreprenad:
Resultat från projekt Lycksele
Foto: Rune Fredriksson
Bättre vägar än kontrakterat.
Bättre tillståndsutveckling och betydligt större sänkning av trafikantens
kostnader för diskomfort, restid & fordonsslitage, jämfört med referensprojektet.
God teknisk utveckling:
• Clevercost m fl datorprogram för stöd till planering av beläggningsunderhåll
• Test av Racked In, engelsk metod för ytbehandling som minskar buller,
drivmedelsförbrukning och däckslitage. Metoden aktualiserad 2012.
• Nytt patenterat bundet bärlager, RunBASE.
13

14. Ökad produktivitet med totalentreprenad:
Urval kommentarer efter projekt Lycksele
Vi gjorde rejäla åtgärder, men bara där det behövdes. Entreprenören
Projektet lyfte skicket på Lyckseles vägnät så kraftigt jämfört med övriga D:o,
att det tog två år innan vi kunde motivera ett enda lass asfalt dit. Vägombudet
En akilleshäl är svårigheten att definiera, kravställa och mäta rätt parametrar. T ex
behövs krav på största tillåtna deformationer nära vägens kant. Hur går det att i
anbudsskedet beskriva/värdera DoU-kostnader, utan att använda 20 – 50 års
avtalstid? Beställaren
Rapporten Funktionsentreprenad för underhåll av belagda vägar upprättades av
Susanne Toppala, LTU. Finns även dokumentation från VVP/teknik. Projektrapport
över Projekt Lycksele saknas från Vägverket.
14

15. Tack till
Rune Fredriksson, Svevia
Susanne Toppala, fd LTU
Peder Henriksson, Trafikverket
Anders Sondell, Trafikverket
15