Färdvibration på ojämna vägar i EUs norra periferi.

1. FÄRDVIBRATION I EU:S NORRA PERIFERI
– RESULTAT FRÅN ETT PROJEKT INOM EU-PROJEKTET ROADEX IV
Johan är civilingenjör i väg-och vattenbyggnad med examen från Luleå tekniska universitet.
Han anställdes vid Vägverket 1991 och arbetade där i en handfull befattningar inom
byggnadsdistrikt, projektering samt vid Huvudkontoret. 2009 bildades det statliga
transportinfrastrukturbolaget Vectura Consulting AB, där Johan är teknikchef. Johan är
också sekreterare för arbetsgruppen "Fordon och Transporter" i Nordiskt Vägforum (NVF)
och ordförande i den skandinaviska vibrationsföreningens (SVIB) arbetsgrupp
"Vibrationers inverkan på människan". Johans huvudsakliga arbetsområde är färdsäkerhet
och åkkomfort, samt hur det påverkas av hastighet, vägens linjeföring, vägojämnheter,
gupp, vägytans textur och friktion. Hans kundkrets är i huvudsak Nordisk och inkluderar
flera väg- och trafikmyndigheter, kommuner, Swedavia, entreprenörer, konsulter,
Trafikpolis, Räddningstjänst, bussbolag, lastbilsåkerier, försäkringsbolag, forskningsinstitut
och fordonstillverkare.
JOHAN GRANLUND
Vectura Consulting AB
Sammanfattning
Många lastbils- och bussförare utsätts för hög stress från helkroppsvibration (HKV), vilket
medför risk för bl a muskuloskeletala problem i främst nacke, axlar och rygg samt
stressrelaterad hjärtsjukdom. Dessutom löper dessa förare förhöjd risk att bli inblandad i
trafikolyckor. ROADEX IV har mätt lastbilsförares HKV-exponering på 3700 km
representativa lastbilsrutter i fyra länder i EU:s norra periferi. Bland syftena var att mäta den
dagliga vibrationsexponeringen, det s k A(8)-värdet, samt kompressionstrycket Sed mellan
ländryggens kotor hos lastbilsförare som utsätts för mekaniska stötar (gupp) och jämföra dessa
mätresultat med Insatsvärdet i EU:s Hälso- & Säkerhetsdirektiv 2002/44/EG samt i ISO 2631-
5 standarden. Mätresultaten från norra Finland, Skottland och Sverige visar att
vibrationsexponeringen är hög. Upprepade mätningar på 450 km i svenska Västernorrland
visade att kotkompressionstrycket var mer än dubbelt så högt under sen vinter och tidig vår
jämfört med sommartid, medan medelvibrationen var 39 % högre än sommartid. Efter
normalisering till åretrunt-förhållanden gav även mätning på E6 i Nordnorge högt mätresultat.
Slutsatsen blir att åkare med anställda som arbetar under förhållanden som liknar de testade är
skyldiga enligt lag att låta göra sakkunnig bedömning av riskerna från hög
vibrationsexponering, inklusive förhöjt olycksrisk på grund av ”knuffar” i sidled på ishala
vintervägar med deformerade vägkanter. Vidare behövs mätning av vägarnas skick under den
värsta delen av året, dvs senvinter och tidig vår då tjälskador och korrugering i tjocka istäcken
kan göra vägbanan avsevärt ojämnare än under sommartid, vilket är den säsong då
landsvägars skick traditionellt mäts med lasermätbil. Oavsett hur noggrann laserbilen är, kan
dessa sommarmätningar inte säga något om hur mycket farligare vägen är att åka på under den
värsta delen av året.
Nyckelord: Bärighetsbrist, tunga lastbilsekipage, deformerade vägkanter, sättningar, gropar,
ojämna skarvar, hög tyngdpunkt, roll-relaterad lateral vibration, sidkraft, ishalka, sladdrisk,
vältolycka, whole-body vibration (WBV), ont i ryggen, ischias, diskbråck, sjukskrivning, byte
av yrke, förtidspensionering, lidande, livränta.
Transportforum 2013, Linköping