SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 41
Baixar para ler offline
2011




       Projektrapport
       Framtidens hiss


       Galina Lalova

       Kurs: Exportsäljare
       Vid Nordic Business Institute
       Handledare, NBI: Susanne Heinonen
       Handledare Åhmans i Åhus: Henning Beyer

       VÅR 2011
       	
  




	
                                                      1	
  
FRAMTIDENS HISS


                Projektrapport
              av Galina Lalova




                Handledare:
              Susanne Heinonen,
                Henning Beyer
       	
  




	
                                2	
  
Sammanfattning

       I den här rapporten har jag funderad på hissens framtidsutveckling. I samband
       med detta har jag tagit fram förslag på några koncept och jag ska förklara deras
       roll i framtiden och deras relation med unga människor. Detta har som mål att
       inspirera unga och innovativa arkitekter, fastighetsägare och konsulter.

       Den här studien är ett samband med en inspirerande praktik på ett framgångsrikt
       företag – Åhmans i Åhus. Där har jag som handledare dess VD, Henning Beyer
       som med sin drivande energi gav mig uppgiften att hoppa in i framtiden.




	
                                                                                        3	
  
Innehållsförteckning
       1. Inledning. Bakgrund – 5

          Problemdiskussion – 6

          Formulering av problemmet. Processen av konceptgenering. Vad är
          designkoncept varför fungerar det? – 7

          Syfte. Avgränsning/Begränsning. Metod – 9

       2. Åhmans i Åhus: Företagspresentation – 10
         Produkter. Företagsfakta – 11
         Åhmans Business nätverk – 12

       3. Teori och koncept. Hållbar design – 13
          Hållbardesign för hiss - 15
          Koncept och design för hissar – 16
          Koncept ”Ropeless Multi-car Lift System” och 3D kontroll hissar – 17
          Burj Khalifa Dubai – 18
          Koncept Heliator – 19
          Gigantisk hiss, Norman Foster – 20
          Koncept Cirkulär hiss – 22
          Koncept Space Elevator.Science and Fiction – 23
          Koncept Domaquaree – 26
          Hiss för ”thrillseekers” – 27
          Hiss interiör, team Master of Architecture, I år,Yale, 2011 – 28
          Hiss lobby – 29
          Nya material och designidéer för hiss – 31
          Belysning och dataprogram – 33
          Material. Carbon Fiber – 34
          Corian – 35

       4. Empiri. Enkät och undersökning – 36

       5. Analys – 38

       6. Slutsatser. Resultat. Egna reflektioner – 40

       7. Litteraturförteckning – 41
          Bilagor




	
                                                                               4	
  
Projektrapport
                   Framtidens hiss. Utvecklingen av nya designkoncept för hiss



       Inledning

       Bakgrund

       Alla nya produkter som kommer ut på marknaden har först en begynnelse i sin
       utveckling när de är bara en idé. Men i nutiden kallar vi det för ”nya produkter”
       även om de redan finns. Men vad är egentligen en ”ny produkt”?

       Ny produkt kan vara en sådan som är ny för företaget och som eventuellt
       anpassas vad gäller produktion, logistik eller annan rutin. Det kan vara så att vi
       har en produkt som marknaden har accepterat och inte alls är ny, men när vi
       erbjuder den här produkten till en marknad, där den är okänd, har vi en ny
       produkt för just den här marknaden. Produkter i slutet av sin livscykel kan ibland
       återkomma på marknaden med ett annorlunda ändamål men i princip är det
       samma produkt. När det handlar om sådana nya produkter, är det inte själva
       produkten som förändras utan det handlar istället om utrusning, transport,
       strategi eller annat företagsaktivitet.

       Men det finns andra produkter som är helt nya, eller existerande som utvecklas
       för att uppdatera sina positioner på marknaden för att motsvara trender och
       idéer av den nya tiden. Dessa produkter kräver forskning, testning och ett arbete
       som ofta kostar för mycket att riskera om kunderna eller företagets management
       kommer att tycka om dem. Då kan formgivare och arkitekter hjälpa till med att
       presentera produkterna i form av så kallade Concept Design.

       I denna studie kommer jag att presentera hissen – en produkt som vi ofta
       använder och som förändras relativt långsamt. Men även denna produkt måste
       hållas uppdaterad som en del av alla de nya otroliga byggnaderna in i unga
       arkitekters drömmar.




	
                                                                                          5	
  
Problemdiskussion

       Sedan 2000-talet diskuteras det allt mer om Sustainable Architecture. Hållbar
       arkitektur är arkitektur som är utformad på ett miljövänligt sätt. Målet om en
       hållbar eller "grön" arkitektur är att skapa strukturer som är vackra och
       funktionella, men som också bidrar till en
       ”sustainable lifestyle” och kultur. Ett verkligt
       hållbart byggande kommer att ha en design
       som tar upp ett antal frågor, inklusive
       uppvärmning och kylning, vattenanvändning,
       miljökvalitet, och energianvändning. Arkitekter
       kan hantera miljöaspekter av byggnader på
       mängd olika sätt, som alla är utformade för att
       öka effektiviteten utan att vara ordval eller
       förringa funktionen av byggnaden. En stor del av den hållbara arkitekturen är
       fokuserad på att bygga på ett intelligent sätt. Till exempel kan en byggnad vara
       orienterad mot söder på norra halvklotet så att byggnaden kommer att värmas
       under dagen av solen och en byggnad kan vara isolerad med extra omsorg för
       att minimera värmeläckage. VVS-system kan vara utformad för att använda
       mindre vatten och ändå fungera normalt, och byggnaden kan omfatta smart
       belysning som släcks när folk inte är i närheten för att spara energi.

       De nya hållbara byggnaderna har dessutom en unik design som oftast är
       inspirerad av naturen. Byggnaderna av framtiden börjar mer och mer gå
       samman med miljön. Arkitektbyråer som Foster+Partners, Vincent Callebaut,
       Zaha Hadid osv satsar alla på visioner om framtiden och kreerar samtidigt
       koncept för att bli inspirerad till nya produkter som kan användas i de nya
       byggnadernas konstruktioner.

       I ett försök att möta de nya kraven och tillämpa dem till hissar, står formgiva-
       ren inför problem som: hur man gör så att hissarna kan klättra upp till 504 m (Burj
       Khaliffa i Dubai, Förenade Arabemiraten, höjd - 828m) snabbt nog eller hur man
       betjänar vertikala trafiken i höga byggnader, för att undvika folksamlingar för de
       som väntar på hissen. Kan en vanlig fyrkantig hisskorg passa till en byggnad med
       koncept ”att följa flodens kurvar”? Sådana frågor kommer hisstillverkare och
       ingenjörer att fortsätta träffa i sitt arbete, och att lösa problemen av de nya
       designkoncept, som arkitekterna av framtiden erbjuder, blir svårare men inte
       omöjligt.




	
                                                                                           6	
  
Formulering av problemet

       Vad är egentligen ”Concept Design” och hur hjälper det oss i samband med
       hissar? Oberoende om det gäller ett bord, en väska, en bil eller en hel byggnad,
       innan han/hon börjar, är formgivaren inspirerad av ett koncept för att formulera
       och underlätta sitt arbete. Konceptdesign är en tidig fas i design processen som
       ofta lämnas vid sidan om den tekniska frågan och som undersöker idéer i ett
       längre perspektiv för att generera nya varianter och möjligheter. Bra exemplar
       för koncept hittar vi hos Pinifarina, koncepts bilar för Ferrari, Ford, GM, Jaguar,
       Maserati osv, ”flytande” strukturella former utförda av arkitekten Zaha Hadid
       (Rabat Grand Theater, Marocko och mm) eller Giorgetto Giugiaro, som designar
       allt från bilar till makaroni.

       Många människor tror att konceptdesign är en fråga bara om ritningar och
       skisser, men när jag började undersöka olika teman, insåg jag att det är en
       mycket längre process. Åhmans i Åhus är inte ett företag som har för
       huvudkoncept att generera designkoncept utan är framförallt en
       uppdragstagare. Därför en studie av teman just i deras område skulle kunna
       hjälpa de att bli bättre konkurrenter.

       Processen av konceptgenering

       Att tänka om ett problem och att genera fler konceptuella design tidigt i
       processen av den traditionella utvecklingen av nya produkter (NPD - New
       Product Development), kommer att leda oss till en bättre lösning på
       slutet. Litteraturen beskriver fasta fallstudier av begreppet design i NPD
       processen. Produktutveckling är en relativt mogen disciplin som praktiseras inom
       områden som industri- och fordonsindustri design, så det finns mer erfarenhet att
       generera koncept från än inom andra områden som hiss design till exempel. Det
       skulle vara svårt att föreställa sig Mercedes-Benz eller Airbus utveckla en ny bil
       eller flygplan utan ett omfattande koncept i projekteringsstadiet medan att
       utvecklas en hiss design koncept är ovanligt. Men hissen, som är en av alla
       produkter på marknaden, har också någonting spännande att erbjuda.




       Vad är designkoncept och varför fungerar det?

       Koncept mönster är inte oseriösa övningar av en design exhibitionism. De löser
       ofta inte någon av de nuvarande problemen. Men praxis visar att ingen skapar
       koncept som industriella formgivare och arkitekter gör. De ger en bas för vidare
       utveckling och bakom skissen (visualiseringen) finns många års erfarenhet och en
       hel grupp av medarbetare. Victor Lombardi(2008), webbplats designer, delar sin


	
                                                                                           7	
  
erfarenhet. Han upptäckte att designkoncept är kraftfulla artefakter1 för både
       planering och övertalning av flera skäl:

           •   Den primära användningen av designkoncept är att inta en bred syn på
               situationen. En bred ursprunglig strategi hjälper till att utforska hela rummet
               av alla möjliga utföranden. Övningar som brainstorming generar nya
               alternativ i början av projektet, där fler idéer kan utforskas till lägre kostnad.
           •   Koncept ger råd med en stor grad av kontroll över ett projekt eftersom de
               tillåter oss att rama in ett problem på ett sätt som kan göra lösningen
               enklare eller mer intressant. T.ex. motsvarande i mode av detta är couture.
               Generande av koncept är en värld, där det inte finns några kommersiella
               kompromisser alls.
           •   Genom att kontrollera hur ett problem är inramat, kan vi ta itu med nya
               typer av frågor, bland annat stora, strategiska frågor, som vi normalt inte
               skulle tilldela.
           •   Koncept är sexiga, italienarna har känt till detta sedan länge. Genom att
               använda en rik (visualization), språk och attityd, kan vi väcka starka känslor
               och tankar bland vår publik.
           •   Koncept minskar risken genom att se till att vi utforskar rymden av möjliga
               motiv för den bästa lösningen. Föreställ dig att nå slutet på projektet och
               kunden frågar, "Varför har inte du utformat det här på ett annat sätt?" Och
               du har inte ett bra svar.
           •   Koncept hjälper gruppen att bilda en gemensam förståelse av vad de
               kommer att designa kollektivt, bättre än skriftliga specifikationer.

       Viktor Lombardi definierar tre olika typer av konceptdesign enligt
       boken ”Product Concept Design: A Revew at the Conceptual Design of Products
       in Industri” (Turkka Keinonen, Roope Takala, Vesa Jaasko, 2006) tre
       typer av begrepp beskrivs:

           •   Produktutveckling Koncept - stödjer den definition av produktspecifi-
               kationen, som behövs för att fastställa detaljerade mål för utformning av
               delsystemen av produkten och de följande faserna i designprocessen.

           •   Vision Koncept – stödjer företagets strategiska beslutfattande genom att
               skissera framtiden utöver området för produktutveckling och forskning. Det
               finns ingen förväntan att denna typ av vision konceptet kommer att
               genomföras och därför är de tekniska och kommersiella kraven mindre
               restriktiva än i andra typer koncept.

           •   Ny Koncept – skapas i samarbete med tekniska undersökningar eller
               ändring av produkter för radikalt olika marknader. De reder ut
               möjligheterna av en ny teknik eller marknad och växande behov av
               konsumenten.

       1. artefakter – allt som är gjort som resultat av mänskliga kunskaper

	
                                                                                                  8	
  
Syfte

       Här kommer vi att titta just på nya koncept för hiss och lift system som har kommit
       till under 2000-talet i motsats till de nya behoven bland konsumenten i framtiden.
       Åhmans i Åhus är ett framgångsrikt företag som vill utveckla och förbereda sig för
       de nya kraven av morgondagens marknad. De är kraftiginformation och support
       länk till arkitekter, fastighetsägare och konsulter (se skissen på företagets
       presentation) i samband med produktion och marknad och rapporten har som
       syfte att använda den länken till att inspirera arkitekterna till nya idéer. På detta
       sätt Åhmans i Åhus kan förbereda sig att erbjuda aktuell produktion i framtiden.



       Avgränsning/Begränsning

       Uppgiften jag fick av Åhmans VD, Henning Beyer, är att undersöka nya
       designkoncept i företagets bransch – hiss och hisskorg. Studien har inte några
       tekniska begränsningar men i tidsperspektiv ska den vara inriktad mot framtiden.
       Det är möjligt att man tittar på tidigare projekt, eftersom designkoncepten ofta
       uppgraderas och har ett tidigare koncept som bas. Annan aspekt som måste
       uppfyllas är att yttrandet av den nya generationen (yngre människor under 30
       år) beaktas.

       Ett hinder är ofta att unga formgivare jobbar i skuggan av stora arkitektbyråer
       där det är svårt att skilja mellan vilken som är ny och vilken som är en tidigare
       generations idé. Själv anser jag att det är viktig klara konceptet eftersom det är
       ett resultat av förenande arbete, där erfarna formgivare utvecklar unga. De
       unga formgivarna i sin tur kommer med nya idéer, inspirerade av tidigare
       exemplar. Det är framförallt själva behovet, kommande i början av 2000-talet,
       som ska vara i fokus än att diskuteras vilka idéer för konceptdesign är utformat av
       unga formgivare.



       Metod

       Yngre människors behov kommer att tas fram genom en enkät i åldrarna mellan
       15 och 30 år. Enkäten har som mål att undersöka vilka värderingar de har och
       hur långt de sätter upp mål för framtiden, vad de tycker är kul.

       Nya designkoncept kommer jag att leta efter på internet och bland böcker som
       finns om den här frågan. Jag ska länka hissarnas design med nya stora och
       intressanta projekt som helhet. Byggnader som har något nytt att säga och
       genererar nya problem som inte fanns förut ska vara presenterade med bilder,
       beskrivning och egna funderingar. Idéer för nytt material som kan tillämpas till
       hisskonstruktion kan också vara i fokus. Det blir intressant till slut, om de nya
       designkoncept som finns motsvarar yngre människors åsikter.

       Min arbeteshypotes är att i dag formeras det en generation som är mer ansvarig

	
                                                                                             9	
  
vad gäller miljö och hållbar utveckling, eller så kallade ”smarta konsumenter”. I
       nutiden är arkitekturen en respond till modernismen och postmodernismen, dvs.
       att en byggnad inte är arkitektens individuella reflektion nu längre, utan att det
       är människornas figur som styr design och konstruktion. Dessutom har
       medarbetarna i ett stort projekt olika utbildningsbakgrund, olika kompetenser
       och pratar olika språk. De kommunicerar på ett ”globalt” sätt, med symboler,
       schema, visualiseringar och ritningar.



       Åhmans i Åhus. Företagspresentation



       Åhmans I Åhus, som är ett familje
       företag, är ofta en del av sådana stora
       projekt.   Det    visar    att   i    stora
       internationella projekt är med båda
       små och stora spelare, den endaste
       som krävs är att vara först inom
       kompetens. Åhmans grundades år 1860
       som ett snickeri och tillverkar hissar och
       hisskorgar sedan 1920, men idag är
       företaget ledande oberoende tillverkare med cirka 35 anställda. Företaget drivs
       av verkställande direktör - Henning Beyer och styrelse. Med hjälp av egna
       moderna och bra organiserade snickerier, konstruktionsavdelning och
       metallbearbetning, erbjuder de mångårig erfarenhet inom försäljning,
       utlandsleverans och montering på plats av hissar för nya- och
       ombyggnadsprojekt. Åhmans har förtjänat förtroendet att leverera till många
       exklusiva hotell och fastigheter i Norden så som Grand Hotel Stockholm,
       Gardemoen flygplats Oslo, SAS Radisson i Malmö och InfaCity i Stockholm.

       Hisskorgar och hisskorgsinredningar levereras främst till Skandinavien och norra
       Europa, men leveranser har på senare år även gjorts till avlägsna marknader som
       Kuba, Kina, Tasjkent och Australien.




	
                                                                                     10	
  
Produkter

       Åhmans kunder får välja mellan tre prisklasser –
       Åhmans Regular, Åhmans Medium, Åhmans
       Premium och Åhmans Special - exklusiva hissar
       och panoramahissar. Företaget hjälper till med
       modernisering av gamla hissar, vid projektering
       eller leverans av nordens bredaste sortiment av
       hisskomponenter. De har dessutom kompletta
       system för ombyggning eller renovering av karmar och fronter, samt ombyggning
       till automatdörrar.



       Företagsfakta



       Åhmans i Åhus är ett aktiebolag med verksamhet av ”tillverkning och handel
       med artiklar inom inrednings- och möbelbranschen samt därmed förenlig
       verksamhet och tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar”. På data för
       2010 är egna kapitalet 7 935 KSEK och aktiekapitalet 600 KSEK. I jämförelse med
       omsättningen för 2009 ökar den för 2010 från 37 660 KSEK till 41 589 KSEK. Årets
       resultat för 2010 ökar med 1 196 KSEK. Kassalikviditeten för samma period har
       minskat nästan till hälften (från 206,5 till 109,9 KSEK, mindre även än i 2008) vilket
       beror på att anläggningstillgången har ökad medan omsättningstillgången har
       minskad för den perioden och dessutom har både kort- och långfristiga skulder
       ökat lite. Soliditeten däremot har inte ändrats, eftersom företaget har ökad sina
       obeskattade reserver.




	
                                                                                         11	
  
Åhmans business nätverk

       I sina affärsrelationer befinner sig Åhmans oftast närmare leverantörerna än
       slutkonsumenterna. Åhmans har sina egna kunder också och dessutom är en
       väldigt viktig länk mellan arkitekter, fastighetsägare, konsulter och produktion.
       Företaget har ett nätverk av fasta leverantörer och tillfälliga sådana. Färdiga
       produkter levereras till större hissentreprenörer så som Kone, ALT Hissar, ITK, GMV,
       ThyssenKrupp, Hissgruppen, Nordisk Hiss, Uppsala Hiss, osv som kontaktar
       arkitekter, fastighetsägare och konsulter direkt eller gör det genom byggföretag
       om det gäller nya byggnader. På det sättet får företaget tillgång till större
       internationella projekt.

       	
  




	
                                                                                       12	
  
Teori och koncept



       Hållbar design



       I den här delen kommer jag att presentera några viktiga punkter av olika
       författare som har skrivit och funderat på hur det kommer att ser ut i framtiden i
       sin helhet och dess reflektion av design. En sådan författare är Ann Thorpe som
       har givit ut boken ”Design för hållbar utveckling” i 2008. Hon undervisar och
       forskar i design för hållbar utveckling vid Barlett School of Architecture, Londons
       Universitet, efter examen i ”Design och miljö” och ”Energi och naturtillgångar”.
       Hon samarbetar med arkitekter och designer för ett ekologiskt byggande och
       delar ordförandeskapet för US Green Building Coincil’s Cascadia Chapter. Hon
       har publicerad ett stort antal texter om hållbar utveckling, bland annat i ”On the
       Ground, a journal on community, design and environment” som hon startade
       och var redaktör för.

       Ann Thorpe samlar en rad betydande och inspirerande tänkare och
       tillgängliggör principer – från dynamik i ekologiska kretslopp till mekanismer i
       ekonomiska system. Hon går bortom pekpinnar och visar i stället på en rikedom
       av förhållningssätt för designer och andra. Eftersom designfasen är det första
       steget i en produkts livscykel finns det en enorm potential till positiva förändringar.
       Upp till 80% av en produkts miljöprofil avgörs i den här fasen, och att fatta goda
       beslut i en initial fas är mycket mer effektivt än att städa upp i ett senare led. I
       boken ”Design för hållbar utveckling” samlar Ann Thorpe ekologi, ekonomi och
       kultur och förklarar hur dem påverkar design.

       Termen ”hållbar utveckling” har används först i år 1986 i samband med oron för
       den globala miljöförstöringen och dess förhållande till vår förståelse av
       begreppet ”utveckling”. Enligt World Commission on Environment and
       Development, vill utveckling säga att den skall ”möta de behov vi har idag utan
       att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina
       behov”(Lewis, H., Gertsakis, J., Grant, T., Morelli, N., Sweetman, A., ”Design+
       Environment: A Global Guide ti Designing Greener Goods”, Sheffield, UK:
       Greenleaf, 2001).

       Ann Thorpe förklarar vidare att med tidens gång har termen börjat användas
       inte bara i samband med den ekologiska oron men också sociala, eller som en
       ny etikett för aktiviteter inom miljöeffektiv tillverkning eller god arbetsmiljö. Bland
       de olika definitioner för hållbar utveckling som Thorpe använder, är en av
       fraserna från boken ”How to Do Ecodesign?”(Tischner, U., Schmincke, E., Rubik,
       F., Prosler, M., Frankfurt: Verlag form, 2000): ”utveckling som stimulerar

	
                                                                                          13	
  
miljömässiga och sociala förutsättningar som kan främja mänsklig välfärd under
       obegränsad tid”.

       Vidare generaliserar hon en egen definition om hållbar utveckling: ”Utveckling
       som baseras på miljömässiga och sociala betingelser som främjar mänsklig
       välfärd i obegränsad tid.”(Thorpe, A., ”Design för hållbar utveckling”, 2008, s.12)
       och för hållbar design: ”Teorier	
   och metoder för design som baseras på
       ekologiska, ekonomiska och kulturella betingelser som främjar mänsklig välfärd i
       obegränsad tid.”

       Ett intressant påstående i den här boken är att naturen har sina egna sätt att lösa
       olika problem så det är på tiden att vi lära oss från den, i stället för att använda
       produkter som är giftiga eller inte kan återvinnas. Av den genererar hon definition
       för så kallade biomimik:

       ”Biomimik i design innebär att man låter sig inspireras av naturen för att lösa
       designproblem. Hittills har biomimik mest varit ett område för ingenjörer och
       biologer, men formgivare av olika slag borde ta till sig dessa tankegångar.
       Hajskinn till exempel har inspirerat till nya materialstrukturer för flygplan och
       simdräkter för att göra dem mer aerodynamiska. Lotusblad har inspirerat till ett
       nytt slags färg med en självgörande yta. Det kanske mest berömda exemplet är
       kardborrband som är utformat som en kardborre, en frökapsel som fastnar i
       kläderna. Ett annat exempel är naturliga vädermönstret som har inspirerat
       ventilering av byggnader.”(s. 59)	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  



                                                                        Hajskinn inspirerar till olika
                                                                        produkter    som     Speedos
                                                                        badräkt, flygplan eller Berlins
                                                                        olja kanaler


                                                                        	
  




	
                                                                                                        14	
  
 I kapitlen “Ekonomi” undersöker Ann Thorpe vilka ekonomiska begränsningar står
       framför en hållbar design. Det är ofta så att miljövänliga produkter har högre
       priser och därför väljer marknaden ofta andra billigare produkter och uppskattar
       mindre de andra utan att beräkna kostnaderna som tillkommer i framtiden för att
       ta bort naturförstöringen. Man lånar från framtiden och diskonterar värden: ”
       Framtida generationer kanske kommer att ha mer pengar än vi idag, men de
       kommer förmodligen att ha färre urskogar, vilket gör skogarna mer värdefulla i
       framtiden. I den mån diskontering av värdet leder till överanvändning av
       skogarna på framtida generationers bekostnad lånar vi helt enkelt från framtiden
       för att nå (penningmässig)tillväxt i nuet”(s.91).

       Hållbar design av hiss

       I samband med hållbar arkitektur inser Jay A. Popp att hissen inte kan
       sacka efter denna utveckling av de nya konstruktionerna och idéer. Jay A. Popp
       är vice verkställande direktör för Lerch Bates Inc. i Asien och Mellanöstern. Han
       började arbeta för företaget under 1977 inom analys och design av vertikal
       transport. Han tog sin BS i Environmental Design vid Universitetet i Colorado. Idag
       är han ansvarig för vertikaltransportsutrustning, administrering av design och
       konstruktionstjänster, kontraktshandlingar, undersökningar och design. Han är
       också ansvarig för den kompletta förvaltningen av tjänster inom projektering och
       konstruktion för Lerch Bates fasadsystems tillgång. Popp är certifierad QEI1 sedan
       1988 och är knuten till NAESA International(the National Association of Elevator
       Safety Authorities), The Council on Tall Buildings and Urban Habitat och The
       National Association of Vertical Transportation Proffessional:s styrelse.

       I 2009 skriver han en artikel för www.elevator-world.com om hållbar design av
       hissar. Där kommenterar han att precis som alla byggnader har en unik design,
       på samma sätt hissarna i dessa byggnader är unika. ”Hållbar design eller
       optimering för hiss systemet börjar med en effektiv lobby konstruktion för att
       optimera fotgängares flöde, lätt tillgång, passagerare lastning och lossning på
       entréplanslobbyn och ett tillräckligt antal hissar för att minimera passageraren,
       väntetiderna under högtrafik så att hanteringen av kapaciteten uppfyller kraven
       på byggnadens hyresrätt. Detta dämpas ytterligare av kvaliteten på de
       omgivande byggnaderna, kulturella förväntningar och placeringen av
       byggnaden i den lokala och/eller världens fastighetsmarknad”(Jay A. Popp,
       2008).

       En metod för effektivt fungerande hissar i en byggnad enligt författaren är
       genom nytankande organisation av positionering av vertikal transport t.ex. större
       antal långsammare hissar i low-rise1 grupper eller zoner av en multi-rise2 byggnad
       för att minska initiala kostnader och maximera uthyrbar yta och avkastning i den

       1. low-rise building – byggnad med upp till 2 våningar
       2. multi-rise building – mellan 4 och 10 v.; hi-rise building – mer än 10 v.
	
                                                                                      15	
  
övre zonen. I större byggnader används sky lobbys och dubbelplattforms hiss
       system. Dubbelplattforms system har två hisskorgar i samma vertikala schakt,
       permanent sammankopplade och de fungerar oberoende av varandra. Detta
       optimerar kapaciteten av passagerarnas hanterings hiss-system.

       ”Moderna hissmikroprocessors system förses med någon form av "lärande" eller
       avancerade möjligheter till beslutsfattande (genetiska algoritmer, fuzzy logic
       etc.) för att optimera hissens effektivitet. Sofistikerad destination kontroll
       urvalssystem, ytterligare optimering genom att ge möjlighet för en person att
       registrera destinationen från en terminal i hissens lobby före påstigning in i
       hissen. Denna information kommuniceras sedan till hissens kontrollsystem, som
       omedelbart tilldelar varje persons destination till en viss hiss. Personer som
       anländer till lobbyn samlas för att minimera antalet stopp som varje hiss skall göra
       under en given resa. Resultatet är att fler människor kan hanteras med färre
       stopp under förmiddagens intensiva trafik som går upp under en given
       tidsperiod. Dessutom blir tillgängliga speciella kontroll funktioner som tillåter
       hissarna att fungera vid högre hastigheter under den intensiva trafiken som går
       ner. Detta utnyttjar färre hissar. Kontrollerna är också tillgängliga som möjligt
       regenerativ befogenhet att lagras tillfälligt och överförs till andra hissar i gruppen
       under (emergency standby power conditions) och därigenom ger ytterligare
       kapacitet för hissen att användas av brandmän eller byggnads evakuering.”(Jay
       A.Popp, 2009)



       Koncept och design av hissar

       Som Ann Thorpe förklarar, design har inte en material form utan det är
       information, eftersom det är teori och trender som är blandat ihop och utvecklad
       vidare till nya idéer. Idag upplever vi en digital globalisering av ekonomi och
       kommunikation så att information kan kretsa jorden om några minuter. ”Eftersom
       digitala information cirkulerar fritt, globalt och snabbt, är det lätt att modifiera
       den vid nästan varje nätverksknut. Det är svårt att skilja mellan <<visioner>> och
       vem som har bidragit till vad och hur.(…)Information lämnar spår efter sig vart
       den än tar vägen, och den ändrar sig hela tiden, utvecklas och anpassar sig,
       ungefär som om den var levande.”(Thorpe A., Design för hållbar
       utveckling”2008).

       På så vis är det svårt att skilja på vilka koncepter som är nya vad gäller arkitektur
       eftersom ofta det är så att koncept uppgraderas under åren och speciellt idag
       när vi är nästan helt digitaliserade. Dessutom idéer från olika tidigare perioder
       lånas och tillämpas till nutiden. När det gäller hisskorgar, däremot, knappt i de
       senaste år har hissen börjat uppfattas som produkt av designen, vilken jag visar i
       den här delen.

	
                                                                                         16	
  
Koncept ”Ropeless Multi-car Lift System” och 3D kontroll hissar


                                   År 2000 får Lerch Bate Inc. ansvaret för designen av
                                   vertikala transportlösningar i Londons högsta byggnad
                                   - The Shard. Kampen med utmaningarna fortsätter upp
                                   till 2012 när överlämnandet av alla 40 hissar och
                                   rulltrappor blir klara. The Shard är en byggnad som är,
                                   för sin största del, en avsmalnande struktur som har ett
                                   ständigt minskande fotavtryck när man rör sig upp mot
                                   toppen. Lerch Bate följer metoden som föredras av
                                   byggnadens arkitekter: stapling enligt användnings-
                                   områden inom detta unika torn för multi-användning,
       samt de tätast ockuperade områdena (dvs. kontor) ligger vid basen; vidare
       hotellet och offentligvisning nivåer och slutligen, är utrymmen med den lättaste
       densiteten som är lägenheterna på de översta våningarna.

       En annan utmaning är hur man tillhandahåller separata entréer och recep-
       tioner vid egen dedikerad lyftlobby och hiss.

       I linje med Popps råd används det sky lobby (tre stick)och dubbel-plattform hiss
       system. På det sättet minskar man hisschakterna med 30-40% och sparar för mer
       golvyta. The Shard kommer att utnyttja de senaste Lerch Bate:s metoder av
       dubbel-plattforms destination kontroll(destination dubble deck control –
       3Dcontrol) system för hantering av intensiv trafik uppåt och neråt (”up peak” och
       ”off peak”) och kommer att öka trafiken med 10% utan någon service
       nedbrytning.

                                  Lerch Bates är inte bara nöjd med att tillämpa
                                  metoden med två korgar i varje hisschakt utan
                                  genomför de för första gången ”Ropeless multi-car lift
                                  system”. (se bilagor) med smeknamn ”Skytrak” som gör
                                  att flera korgar kan höja upp en schakt och sänka ner
                                  angränsande schakt. Dessutom ger samma teknik
                                  möjligheten att få vertikal transport efter en böjd eller
       cirkulär bana, vilket möjliggör en hel ny grad av frihet att utforma radikalt nya
       former av byggnader och väldigt effektiv service.

       	
  

       	
  

       	
  

	
                                                                                       17	
  
Burj Khalifa, Dubai

       En annan byggnad som har använt de senaste
                                                                                      	
  
       teknologiska uppfinningarna inom hissystem är Burj
       Khalifa. Tornen, med sina 828m, är nu världens längsta
       byggnad och det är en del av en helt komplett
       ”masterplan” i Dubai, Förenande Arabemiraten. De
       snabbaste dubbel-plattforms hissarna kommer att tjäna
       passagerarna med en hastighet av 10m/s. Arkitekterna
       av Burj Khalifa är företaget Skidmore, Owings&Merril LLP
       från Chicago. Huvudhissen, placeras i den cent-
       rala kärnan i Burj Khalifa (eller s.k Burj Dubai), har världens
       högsta hiss 504 meter - mer än höjden av Taipei 101 i
       Taiwan (448 meter) och har dessutom världens längsta
       resväg för en hiss. En annan tjänstehiss i spiran har
       världens högsta landpunkt på 636,9m. Dubbel-plattforms hissar, med inbyggt ljus
       och underhållningsfunktioner inklusive LCD-skärmar, kommer enbart att vara
       tillgängliga för besökare av ”At the Top”, Burj Dubai, samt kontors personal som
       passerar mellan sky lobbyn och nivå 123. ”The Top” är världens högsta utomhus
       observationsplattform som ligger på nivå 124. De dubbelplattforms enheter som
       användes för första gången i Mellanöstern av Otis (företag inom Åhmans
       nätverk), är den högsta stigande dubbelplattformshissar i världen och kommer
       att ha en kapacitet på 12 till 14 personer per hytt.


              (För mer information om projektet Burj Khalifa besök
              http://som.com/content.cfm/burj_khalifa)




                                               HYMENOCALLIS – Organisk inspiration

                                               Precis som kronblad av en stam sträcker
                                               sig tornets vingar från sin centrala kärna.
                                               Inte främmande för Mellanöstern design
                                               tillämpar arkitekten Adrian Smith mönster
                                               från traditionell islamisk arkitektur. Men
                                               hans mest inspirerande musa är en
                                               regional ökensblomma, Hymenocallis,
                                               vars harmoniska struktur är en av de
                                               organiserande principerna i tornets
                                               konstruktion.



       	
  




	
                                                                                           18	
  
Andra intressanta nyheter och idéer om 3D kontroll hissar finns på bloggen
       ”Future of Transportation” (http://helixator.wordpress. com/). Där kan man även
       se lösningar för byggnader med unik design som de här:




       Koncept Helixator

       Den här idén kommer från de traditionella rulltrappor och behovet att spåras
       area1, men samtidigt att finnas möjligheter för vertikal transport av mer personer.
       Helixator som är än så länge bara prototyp(med data från 2009!), har design
       innovationer som erbjuder möjligheten av en kontinuerlig spiral. Designern Michel
       Davis säger att det stora tekniska genombrottet är en enkel spårbana som inte
       fanns förut. Traditionella böjda rulltrappan omfattar flera rälsar från båda sidor av
       stegen och måste stödjas av komplexa och tunga konstruktioner. Monorails
       lösningen koncentrerar alla nödvändiga räls i ett central och lätt system.
       Dessutom är Helixatorn driven av en linjär motor i stället för kedja system där den
       översta länken i kedjan bär hela vikten av stegen.

       Helixator är inte en hiss egentligen, utan det liknar mer rulltrapporna, men det är
       ett förslag som sparar utrymme lika hissarna och dessutom är oberoende av
       byggnadens form och struktur. Därför var jag nyfiken att få veta mer om det. Det
       visade sig att det är okänd i Sverige än så länge, men inte omöjligt att användas
       redan någonstans i världen.




       1. Rulltrapporna tar mycket mer area än en hiss schakt.




	
                                                                                        19	
  
Gigantisk hiss, Norman Foster

                                                         Bristen av area är ett stort problem i nutiden. Men den
                                                         gav en unik idé för troligtvis den största hissen i
                                                         världen. Den är designad av arkitekten Norman Foster
                                                         som ledande del av konceptet av en byggnad i
                                                         Manhattan. Arean är bara 7,62x30,48m och är en
                                                         riktig utmaning för många arkitekter men inte för en
                                                         av de mest kreativa människor i världen- Sir Foster. 257
                                                         Bowery är den nya adressen av konst gallerian ägd av
                                                         Sperone Westwater. Själva hissen är ett designat stort
                                                         utrymme som rör sig mellan våningarna.



                                                  	
  
                                                       Den nya byggnaden är nu öppen(i vår 2011) Den är
                                                       ca40 m lång med 8 våningar. Tre av våningarna är för
                                                       offentliga gallerier, två för privata visningar, två
                                                       för kontor och en för ett bibliotek plus mekanisk våning
                                                       och källare. Som svar på den kompakta platsen, är en
                                                       del     av    projektet ett    flyttbart  galleri   med
                                                  	
   storlek 3,66x6,10 m som förbinder de övre fyra
                                                       utställningsvåningarna och ger besökaren möjlighet
                                                       att gradvis gå mellan nivåerna. Det rymmer 240
                                                       personer trotts förväntar man inte så många besökare
                                                       på en gång. Hissen har en hastighet av 15,24m/min
                                                       (50’/min) i stället av de vanliga för en hiss 45,72m/min
                                                       (150’/min). Det är ett framträdande inslag längs
                                                  	
  
                                                       Bowery och är synligt från gatan. Dess lugna takt
       Hiss-galleri, projekt: Foster+ Partners,
       New York, 2001                                  kontrasterar med den snabba trafiken ute på gatan.
                                                       Vid varje nivå kan utställningsrummet förlängas
       genom att parkera det rörliga rummet. Ytterligare en hiss och trappor erbjuder
       alternativt tillträde.

       Galleriet erbjuder ett utbud av utställningsrummen, som varierar i förhållande till
       atmosfären. Konstruktionen innehåller en dubbelhöjd på en 27 meter hög
       utställningsyta på gatunivå, med ett skylight galleri, ett entrésolskydd, en terrass
       med utsikt över parken, och privatvisnings gallerier på fjärde och femte
       våningen. Konstverk lagras främst i källaren, medan biblioteket är beläget högst
       upp i     byggnaden,      under det   mekaniska golvet. Den frästa glasfasad som
       inrymmer det     rörliga rummet, fungerar     som    en buffertzon som     skyddar
       byggnaden från extrema temperaturer och isolerar samtidigt akustiskt galleriets
       utrymme.


	
                                                                                                             20	
  
"Konceptet för Sperone Westwater är både en reaktion på Bowery dynamiska
       urbana karaktär och en vilja att ompröva det sätt som vi engagerar oss med
       konst i fastställandet av ett galleri. Det rörliga galleriet animerar utsidan av
       byggnaden och skapar en djärv vertikalt livlig symbol för områdets re-uppfinning
       och är ett svar på Sperone Westwater:s stora program. Jag hoppas att artisterna
       kommer att inspireras av galleriets nya rumsliga och strukturella möjligheter "
       (Norman Foster).



       Konstruktiva fakta för det flytbara galleriet:



       Storlek: 3,66x6,10m; höjd: 3,96m (12’x20’; h-13’)

       Stålramskonstruktion med röda fasader. Driven av hydrauliska kolvssystem.




       	
  




	
                                                                                   21	
  
Koncept Cirkulär hiss (se bilagor, Lerch Bates Inc.)




       Självständiga Multi-korg cirkulär hissar (Indipendent Multi-car Ciculär Elevators,
       IMCE) är konceptet där korgarna rör sig längs en cirkulerande bana så att de
       inte är beroende av deras motviktskorgar. Korgarna kan fritt gå på cirkulär bana
       och stoppa utan att påverka de andra resande korgarna.

       Byggnaden ovan är ett projekt för IMCE, designad av Unsangdong Architects
       (http://www.usdspace.com/) från Seoul, Korea för Yeosu EXPO 2012 som kan
       tillämpa IMCE. Byggnadsonceptet ”Ocean Eco Compounds” kommer att
       utställa den största delen av EXPOn som innehåller marine teknologi, arkitektur
       engineering och information teknologi. Projektet tillåter besökaren att uppleva
       oceanens ekosystem som är relevant med man-made naturen i sin huvud
       utställningsarea.

       Det finns ingen begränsning för hur många korgar som placeras ut i dessa system
       så länge trängseln inte märks. Den kinetiska energin från fallande korgar kan
       distribueras tillbaka till stigande korgar och på så sätt att skapa jämställd energi
       cykel som med klassiska motvikterna1(counterweights)

       Motvikterna har tillämpning till ett annat koncept till, så kallade ”Space Elevator”.




       1. motvikt (eng. ”counterweight) – anordning i ett mekaniskt system, som genom sin tyngd håller systemet i
       jämvikt




	
                                                                                                                  22	
  
Koncept ”Space elevator”. Science and fiction             	
  

       ”Space Elevator” är ett förslag till struktur som
       transporterar material från himlakroppsytan till
       rymden. Många varianter har föreslagits, men koncep-
       tet refererar oftast till en hiss som sträcker sig från
       jordytan till geostationära yttre ut i rymden, med
       en motvikt som sitter fäst vid den yttre änden. Genom
       att fästa en motvikt i slutet, gör tröghet att kabeln
       stannar sträckt, motverkande gravitations-kraften på
       nedre delarna och därmed låta hissen att stanna
       i geostationär bana. Själva motvikten kan ta en av
       följande former:


       1. En tung, fångade asteroid (som visas i diagrammet);
       2. Space dock1(En ”space dock” eller moderskepp är fiktiv typ av 'dry dock'
       rymdskepp som skulle kunna lokaliseras i en låg planets orbit/bana). Trotts,
       konceptet har blivit åtagen till verkliga enheter av space dock som kan byggas
       med nuvarande teknologi), rymdstation2 eller spaceport3 placerad bortom den
       geostationära banan, eller
       3. En förlängning av själva kabeln långt bortom geostationär bana.




       	
  

       	
  
       	
  


	
                                                                                      23	
  
Konceptet ”Space elevator” kom för första gången i 1895 när Konstantin
       Tsiolkovsky, rysk vetenskapsman, såg på Eiffel Tornen i Paris. Han föreställde sig ett
       torg som når rymden. Under 1900-talet introducerar författaren Arthur Clarke
       konceptet för ”Space elevator” i boken ”The Fountains of Paradise”, 1978.
                                            Konceptet visar på att rymden kommer att
                                            nås utan rymdskepp. I stället en transport
                                            enhet kommer att klättra på en fixerad
                                            struktur (kedja eller balk), svävande i
                                            rymden från en fast geostationär satellit 35
                                            000 km ovan jorden. Därefter inspirerar
                                            konceptet både ”science fiction”-författare
                                            och vetenskapare. Huvud poängen är att
                                              hittas ett lätt, men ändå starkt, material för
         MClimber, Michigans Universitet      spåret och ett säkert sätt för transport av
                                              människor och gods. I nutiden blev NASA
       intresserad av utvecklingen av en hög teknologi hiss som ska höja upp i utrymmet
       och grundade ”Elevator 2010”, en serie av tävlingar med pris för totalt $4 miljoner
       för lag som lyckas att uppfinna teknologi som kan hjälpa utvecklingen av ”Space
       elevator” senast 2010. Tävlingen började den 20:e oktober 2006 och laget från
       Michigans Universitet ”MClimber” vann ett av priserna. År 2009 vann ett lag från
       Seattle $900 000 för sitt projekt. Laget ”LaserMotive” presenterade hemgjort
       kabel-klättrare (cable-climber) som hann klättra upp spår långt 900m, hällt av
       helikopter, med hastighet av 13 km/h.
       I Europa är vi också intresserade av den här idén. En organisation, European
       Space Elevator Challenge (EuSEC), som drivs av studenter i Tyskland har ansvaret
       för tävlingen, där alla intresserade kan registrera sitt deltagande. EuSEC
       grundades av WARR (Vetenskaplig Abetsgrupp för Raketteknik och Rymdfart).
       Själva Arbetsgruppen tillhör IRT, Institutet för Rymdfjär vid TU München. Chad
       Lorsung från team USA/Japan och Andreas Hein från EuSEC svarade på mina
       frågor angående denna studie och jag ska presentera de i delen Empiri.

       En annan organisation, The International Space Elevator Consortium (ISEC),
       främjar utveckling, konstruktion och drift av Space Elevator som en revolutionär
       och effektivt väg till rymden för hela mänskligheten. ISEC består av
       organisationer och enskilda personer från hela världen som delar en vision av
       mänskligheten i rymden.

       På sin hemsida förklarar ISEC vad framtidens Space Elevator är, och framför allt,
       varför alla är så entusiasmerade av den. En sådan konstruktion skulle spara
       otroligt mycket pengar (i stället av rymdfärja). Principen är samma som ovan
       och här finns några idéer på hur det kommer att ladda klättringsenheterna. Dem
       inte kommer att ha några bensinreservoarer utan de kommer att använda
       energi från solen och laserstrålar projekterad från jorden. Från början kommer

	
                                                                                         24	
  
klättraren att bära 20 ton och efter vidare utveckling upp till 100 och även
       1000ton på en gång.




                                        Rymden har inspirerat både vetenskapsmän
                                        och drömmare. Den är en kraftig magnet för
                                        ungdomarna som stimulerar dem att rikta
                                        sina intressen mot framtiden. Filmer som Star
                                        Wars, Star Trek och Stargate har varit favoriter
                                        för flera generationer. Bilden till vänster är en
                                        sådan hisskorg, inspirerad av rymden.




                                        Panoramahiss, Optima Lift, Ryssland



                                       Till vänster: Spaceport America, New Mexico


                                       Foster+Partners projekt kommer att bli den
                                       första rymdstationen i världen för rymdturister.
                                       Här kommer man att använda hissar med
                                       kapacitet för 12 personer för vertikal
                                       transportering till 3 olika nivåer.




	
                                                                                     25	
  
Koncept Domaquarèe

       Medan vissa människor stirrar på stjärnorna, attraheras andra av den djupa
       havsvärlden. Ett projekt som är inspirerat av charmen av vattens liv är den unika
       hisskorgen på Radisson SAS Hotel i Berlin. Radisson SAS hotell är en del av "City-
       kvarteret" i Tysklands huvudstad, dock är identiteten på byggnaden drastiskt
       förändrad och full av esprit. Om man komma in i innergården via passagen,
       måste man bara se upp till en överraskande bild av världens största saltvattens-
       akvarium. Ett 16 meters högt cylindrisk akvarium gjort av en skarvfri akryl cylinder
       skapar en mycket verklig bild av motivet "vatten". Denna havsvärld kan
       upplevas ännu mer när man använder den inglasade hissen som går rakt
       igenom akvariet.    Ljusgården är täckt med     en folie som    är    en filigran av
       pneumatiska samt nät-liknande konstruktioner.

       Dess utseende är i linje med den närliggande kontorsbyggnaden. Från sockel av
       sten upp till den två våningar höga, inglasade tak, kan man observera
       utformade detaljer, särskilt när man tittar på de använda naturliga stenarna och
       det tunna, membran-liknande taket.

       Byggherren av den här underbara konstruktionen är DIFA AG och arkitekterna
       NPT-Tchoban - Voss. Den här innovativ akrylsdesign slår alla rekord som värdens
       största cylindriska akvarium. Stående på över 16 meter i höjd med 11 meter i
       diameter, rymmer AquaDom nästan 1 000 000 liter vatten och mer än 100 olika
       arter av fisk. Besökaren som använder hissen i mitten av cylindern klättrar
       genom vattnets djup, ser en häpnadsväckandesamling av färgglada koraller,
       klippformationer och en myriad med mer än 2 000 fiskar.

       För skapandet av denna fantastiska värld står konsulterna av konstruktions-
       lösningar från ICM. ICM står för International Concept Management Inc. och är
       företag som ger undervattensvärlden till ytan genom innovativa projekt som
       omdefinierar konsten och vetenskapen av konceptuell design. ICM grundades
       1995 (som ett systerbolag till Reynolds PolymerTechnology, Inc.) och är världs-
       ledande inom konstruktion, tillverkning och installation av akryl. Den här design/
       bygg firman är unik och erkänd i hela världen för sin djärvhet och kreativitet som
       ständigt driver framåt rumsliga gränser, gränserna av inredning och utställnings-
       design.

       Den visionära ICM laget utvecklade nästan omöjliga akvariums design för att
       möta både kostnader och tid begränsningar - och för att kunna uppfylla
       arkitekternas vision. Den resulterande design innehåller perfekt vatten klarhet (en
       enorm bedrift med tanke på akvariets höjd och vattentryck) och unika
       utseendes-möjligheter,      kännetecknas       av    strukturella faktorer som   gör
       att rätt fiskart leva i varje nivå av akvariet och samtidigt skydda mindre
       fiskar från deras större predatorer, och drar in naturligt solljus som behövs för att


	
                                                                                        26	
  
stödja akut hotade arter.




       Domaquareé Radisson SAS Hotel, Berlin




       Hiss för ”Thrillseekers”

       I nutiden är det ganska vanligt att åka en helt inglasad hiss men det här
       exemplet har även ett genomsynligt golv så det är inte många som skulle våga
       åka hissen, men för alla de med vilda önskningar från livet är det en otrolig
                                 upplevelse.

                                     Byggnaden som hissen finns i är Sky Tower, Aukland,
                                     på Nya Zeeland. I stunden som man åker uppåt
                                     förstår man begreppen ”Marken försvinner under
                                     fötterna”. Hissens golv är tillverkad av förstärkt glas
                                     som produceras genom att lägga en beläggning
                                     av tunt material på en yta av en platta av glas
       som tillval och silverfärgat, beläggning består av en blandning av silikon och
       epoxiharts på ena sidan av glaset, och torkning vid rumstemperatur. Ett lager
       av högt exoterma omättad polyesterharts är sedan belagd på motsatta ytan av
       glaset och torkas. Glaset placeras i en form med den olackerade ytan nedåt. En
       lämplig mängd ödmjuk-exoterma omättad polyesterharts hälls i formen. Ett lager
       av högt exoterma omättad polyesterharts är belagd på en yta av en platta av
       armering och torkas. Innan de låga-exoterma omättad polyesterharts är helt torr,
       är armeringsmaterial överdrog på glaset med den belagda ytan av armering
       nedåt. Den resulterande monteringen pressas sedan och torkas.



	
                                                                                        27	
  
Hiss interiör, team Master of Architecture I år, Yale University, mars 2011



                                                                  Ett intressant projekt för
                                                                  hiss interiör hittade jag
                                                                  på en blogg av en
                                                                  student som gick sitt
                                                                  första år på ett Magister
                                                                  program i Arkitektur på
                                                                  Yale University. Hennes
                                                                  namn är Daisy Ames. I
                                                                  en artikel presenterar
                                                                  hon ett ovanligt förslag
                                                                  för en hissdesign som är
                                                                  ett gemensamt arbete
                                                                  av hennes grupp.




       Den här är slutprodukten av
       gruppens design som de
       ville    arbeta       inom ett
       utrymme        som      fostrar
       obekväma situationer – i
       väntan på att din våning
       ska dyka upp att börja
       kommunicera med andra.
       Medan        de lekte     med
       tanken på att tvinga folk att
       stå     obehagligt        nära
       varandra, bestämde de
       sig för att undersöka olika
       reaktioner som folk skulle
       interagera med en konstru-
       erad yta. Denna "yta" har
       en bänk, fotstöd, ”ryggstöd” och ett egendomligt placerat hinder som
       hämmar förmågan att stå i mitten.
       En liten nackdel här kommer med städningen och kan ”bli en krass verklighet”
       som min lärare arkitekten Per Reinholtz med rätt noterade. Eftersom i den studie
       vi undersöker koncept, behöver vi inte ”copy and paste” utan man lånar
       information och låter sig inspireras. Jag har nämnt tidigare att fördelen i
       skapandet av koncept är att en idé kan utvecklas genom visualiseringar och på
       så sätt diskuteras och elimineras eventuella nackdelar.
       	
  


	
                                                                                        28	
  
Hiss lobby

       Arkitekterna läger ofta tid och inspiration just på den här delen, speciellt när det
       gäller hotell eller annan underhållnings byggnad. Några bra exemplar är NPS
       Tchoban Voss hotell i Berlin - Music&Lifestyle Hotel Nhow, 2011:



                              	
  




       Och




                        www. xenu.net/archive/spb

                                                          Stephen M. Lee




       Hiss lobbyn kan även bli en form av konst om man har rätt attityd och massor av
       fantasi. Nästa projekt (se bilderna, s.30) är gjort i samarbete med konstnären
       James Turrell, arkitekterna Kohn Pedersen Fox, New York—(Douglas Hocking,
       design principal; Paul Katz, managing partner; Christopher Stoddard, project
       manager; Theordore Carpinelli, Li Min Ching, Miranti Gumayana, Wendy Hanes,
       John Lucas, Lloyd Sigal, project team); belysning formgivare Isometrix London
       och programmeraren Benjamin Pearcy.

       Byggnaden finns i New York nära Times Square och är Kohn Pederson Foxs kontor
       enhet. Från början funderade de på glas till utsidan men insåg att vikten av ett
       enda blad skulle ha varit oöverkomliga. Att hänga en sådan bit var också en

	
                                                                                       29	
  
alltför hög tröskel. Mycket lättare hartsmaterial tillverkades av företaget
       3form och träffade både konstnärens estetiska och arkitektens tekniska behov.
       Medan de flesta New Yorks lobbygrupper tenderar att vara av trä och sten (och
       med ett ord - dyra), avslutar lobbyn på 505 Fifth Avenue enkelt i både färg och
       material: vitmålade puts och gips för väggar och tak, en mörk granit för golv.
       "Turrell ville bara ha puts och gips som ska träffa ljuset", säger Hocking. Men
       konstnären var ganska specifik i sina krav för vit färg, väggarna är dekoratör vit,
       medan taket        är två  bländarsteg    mörkare.      "Det      grundlägger   hela
       sammansättningen av optiken", säger Hocking, som konstaterar att det inte
       var den svåraste av anbudsansökningar att uppfylla. "Du går till Benjamin
                                                                Moore och ta fram en off-
                                                                white", säger han. "Det är
                                                                inte som att plocka några
                                                                exotiska stenar." London
                                                                baserade          företaget
                                                                Isometrix utformade den
                                                                här fantastiska ljusdesign-
                                                                en till vänster.




                                                              Källa: ARCHITECT Magazine
                                                              Publicerad: 2007-10-01
                                                              Av Edward Keegan	
  




	
                                                                                        30	
  
Nya material och design idéer för hiss

                                I samband med teman för ”framtidens hiss” och yngre
                                människors perspektiv kommer jag att låna några
                                goda exemplar av designidéer från en film. Den är
                                inspirerad av en tecknad serie (Aeon Flux), men vad
                                har Hollywood produktionen med samma namn har
                                bidragit med är en vision av framtidens arkitektur. Aeon
                                Flux är filmad i Berlin och presenterar ett koncept för en
                                dystopisk värld med organisk arkitektur sett 400 år
                                framåt. Trots att livet i den sista staden i Jorden,
                                Bregna, är farlig och totalitär, har regissören Karyn
                                Kusama kreerad den som en vacker värld fylld med
                                ”strange energy”, bakom vilken inget är som det verka
                                vara. Med fokus på detaljer kommer jag att undersöka
       bland några originella och unika design idéer.

       Förutom filmen finns obegränsade varianter och jag ska försöka att inkludera
       några bra förslag.

       Belysning och ljus

       Belysnings arrangering är som komponering av musik. I en hiss är ljuset väldigt
       viktigt för den positiva upplevelsen. Förutom teknik(http://ljuskultur.se/fakta-och-
       miljo/teknik/) finns det många tankar om vad vi vill med ljuset, hur vi vill påverka
       och vad vill vi uttrycka. Hur vi kommer att designa belysning beror i första hand
       på om vi har en panoramahiss eller en stängd(utan direkt dagsljus) hisskorg. Det
       finns många möjligheter att leka med dagsljus eller belysning och jag ska försöka
       ge några intressanta exemplar som inte är nödvändigtvis från hissar men de ger
       idéer som kan tillämpas i detta område. Ett bra exempel på interiör med hjälp av
       ljus är tydligt nämnande projekt för hiss lobby till Kohn Pederson Fox:s byggnad.




        Att leka med dagsljus….




        1. Hall i Bregna                   2. GROßEN vindkanaler            3. Aeons sovrum

        Se större bilder här: (http://bregna2415.webs.com/gallery.htm) under Set Photographs


	
                                                                                             31	
  
Se större bilder här:(	
  http://bregna2415.webs.com/gallery.htm) under Set Photographs och Stills


       … Och belysning

       Hollywood produktionen Aeon Flux har sin arkitektur och stil av charm tack vare
       formgivare som har lyckats att skapa en helt annan värld och i samband med
       filmens sätt att uttrycka framtiden. Med väl utvalda byggnader i Berlin behövdes
       det inte mycket scendekor utan bara det rätta ljuset
       som förändrar allt till annan byggnad med ett helt 	
  
       annat ändamål och framtidsutseende. Det talar om
       för oss att i nutiden och redan på 1700-talet hade
       arkitekterna skapat en design som även kan vara
       aktuell för framtiden.

       Tidigare nämnde jag ett företag utvecklade                   projektet
       KPF kontor byggnaden. På Isometrix                           hemsida
       (http://www.isometrix.co.uk/) hittar man                      många
       vackra idéer för ljusupplevelser och några                   av dem
       verkar vara inspirerade av filmen Aeon Flux.




	
                                                                                                          32	
  
För att skapa en verklig unik miljö arbetar
                                           ofta designer och arkitekter med olika
                                           företag som tillverkar vissa produkter och ger
                                           form till deras idéer. Många arkitekter har
                                           skapat koncept som vidare användas till
                                           andra område (t.ex. Zaha Hadid, Santiago
                                           Callatrava osv)

                                             Nemo Cassina är ett företag som har jobbat
                                             med några av de bästa formgivare i
                                             nutiden, t.ex. Norman+Partners, Karim
                                             Rashid, Vico Magistretti, Ikaru Mori och mm.
                                             De är presenterade av återförsäljare i
                                             Europa, Amerika och Fjärran Östern och bl.a.
                                             i Sverige genom Ljusgruppen AB. På bilden
         ISI System av Nemo Cassina, Italien har jag tagit exempel på deras ISI System
                                             som skulle passa bra i en hiss. I samband
                                             med belysning för hiss besökte jag Jimmy Löf
       på Ljusgruppen i Malmö. Där fick jag en hel ny värld med inspiration bland
       senaste modeller av Modular, Belgien och LucePlan, Italien. Alldeles spontant
       gjorde jag lista på belysning som skulle ge ny känsla in i hissen(se bilagor).

       Belysning och Dataprogram

       Att designa belysning är inte lätt arbete. Förutom själva utseendet finns det en
       hel del planering och beräkningar som måste göras. Med handberäkningar och
       gamla datorprogram kunde resultatet endast redovisas med siffror. Visserligen
       kan dessa värden jämföras med krav och standarder, men för den som inte är
       fackman är resultaten svåra att förstå. Med visualiseringar kan man på ett
       mycket enkelt sätt visa för en beställare eller användare hur det kommer att se
       ut, eller hur man tror att det kommer att se ut. Datorerna utgör sätt att
       kommunicera och förklara.

       Genom tiderna har många program används och även nästa alla som sysslar
       med design av ljus har sina egna program samtidigt som utvecklingen går mot
       universialisering. Två sådana program är DIALux och Relux. Båda har fått god
       spridning i Europa och båda är översatta till svenska. För den som projekterar är
       det givetvis bra med öppna program där man kan använda armaturer av olika
       fabrikat. Först och främst behöver man inte lära sig så många olika program.
       Man får förmodligen en större säkerhet och blir skickligast på det program man
       använder mest.




	
                                                                                     33	
  
Material

       Carbon fiber

                                  Det här materialet var ett tips av studenterna som
                                  sysslar med projektet Space elevator. Carbon fiber
                                  (eller på svenska Kolfiber) används tillsammans med
                                  epoxi-, poly- eller vinylester för att tillverka lätta och
                                  starka konstruktioner till flygplan, bilar, motorcyklar,
                                  hjälmar, båtar, kanoter, cyklar, fiskespön, fiskerullar,
                                  skidor, tennisracketar, rullbräden, vapen och mycket
       annat.

       De fördelarna som jag tycker gör materialet lämpligt till hisskorgar är bl.a. att det
       kan ske i olika obegränsade former lika plastprodukterna. Den stora skillnaden
       här är att Kolfiber är väldigt stark, det är brandsäkert och ett väldigt lätt material.
                                              Produkterna      av   kolfiber   har    samma
                                              egenskaper som sådana tillverkade av stål
                                              men utgör endast 40% av deras vikt. Det gör
                                              att kolfiber börjar tillämpas till byggindustri
                                              och anläggningar, vilket kommer att
                                              förändra drastiskt den här branschen. Kolfiber
                                              finner sin tillämpning i byggindustrin genom
                                              arkitektoniska element, trappor, catwalk
                                              (mode podium), industriella konstruktioner,
                                              moderna möbler osv.

       Med kolfiber kan vi skapa helt ovanliga ”flytande” former eller konstruktionsdelar,
       av vilka krävs att vara starka och lätta. Dessutom är produkterna av kolfiber
       väldigt vackra.

       (http://www.carbonbydesign.com/structure.html)

       (http://www.thearchistudio.com/design-services/koh-samui-architect-service-
       architectural-concept-development/architectural-product-design)

       Eftersom kolfiber produkterna tillverkas i kombination med många olika ämnen
       beroende av produktens ändamål, var jag nyfiken på att fortsätta min
       undersökning för mer information om detta material. Jag fick svar från Lars
       Viebke som sysslar mycket med kolfiber här i Sverige. Kolfibern omblandas oftast
       med flera olika sortsplast så det kan inte återvinnas fullständigt förutom att dess
       energi används vid bränning. Än så länge produceras produkterna på förhand
       och kostnaden är hög så det kan inte handla om serieproduktion.

       Dock, när det gäller specialhissar, kan kolfiber ge en bra möjlighet för vilda idéer,

	
                                                                                          34	
  
t.ex ovanliga ytor. Producenter av kolfiber cello har dessutom bevisad att deras
       produkter har ett likadant men med ett mycket kraftigare ljud än den
       traditionella trä cello. Se hur man gör kolfiber cello:……………………………………..
       http://www.youtube.com/watch?v=J_gI3chGtww

       Detta gav mig en idé att man kan skapa unik hiss med till ex ett inbyggt
       musikinstrument (typ harpa eller någonting liknande) direkt på väggen av hissen.

       	
  

                                        Corian

                                        Materialet produceras av koncernen DuPont
                                        och är en vacker lösning som lämpar sig lika bra
                                        i privat som i offentligt miljö. Dessutom är det
                                        miljövänlig, enligt dem.

                                        Corian är ett material som har många fördelar
                                        om man tänker på hissdesign.

                                        *Det är ett vackert material, som kan bearbetas,
                                        fogas och formas till en praktiskt taget valfri
       design.
       *Kan sammanfogas utan synliga fogar, vilket gör, att det inte bildas skarvar som
       samlar på sig smuts och bakterier.
       *Gediget material som känns varmt vid beröring och har djup och luminiscens.
       *Oerhört hållbart, behöver inte bytas ut inom överskådlig tid.
       *Kan repareras och återställas vid skada.
       *En installation kan senare omarbetas utan att ändringen syns.
       *Hygieniskt, lätt att göra rent, möglar inte.
       *Fläcktåligt, även brännmärken går att ta bort.
       *Det homogena, porfria materialet avvisar fukt, smuts och bakterier.
       *Matchar väl andra material som kakel, rostfritt, trä och glas.

       Bilden ovan visar en del av 9 kv meters lägenhet som är utformat helt i Corian.
       Det är typisk exempel på att man kan skapa mycket upplevelse även i små
       areor. Därför tycker jag att med hjälp av Corian skulle var möjligt att skapa fina
       känslor, t.ex genom lek med ljus och alla 100 färgar som materialet erbjuder.

       Det finns andra möjliga nya material som kan tillämpas till hiss, t.ex förstärkt glas
       som jag nämnde vid hissen i Skytower, Nea Zeeland eller paneler Paroc som är
       gjorda av ”stenull” och är väldigt brandsäkra. Andra material kan undersökas i
       boken ”New Materials & New Technilogies Applied to Elevators” av Antonio
       Miravete.




	
                                                                                        35	
  
Empiri

       Enkät och undersökning

       I samband med olika teman har jag undersökt yngre människors åsikter om
       framtidens hiss. Målet var att få veta vad de skulle tycka att är kul i en hiss så att
       arkitekterna kan beakta just behovet framtidens konsumenter. En enkät var
       utskickad till människor upp till 30 år med minimala resurser och den kan inte
       räknas som representativ men resultaten är intressanta nog för att ge en idé om
       detta ämne.

       Först ska jag presentera svar på mina frågor av två studenter som sysslar med
       projektet ”Space Elevator” inom EuSEC. Andreas Hein är från Tyskland och är
       bl.a. ansvarig för projektets press information. Chad Lorsung är en medlem av
       Team USA/Japan. Båda två är intressanta för den här studien eftersom de
       representerar yngre människor som dessutom sysslar med utveckling av en
       produkt som är inriktad mot framtiden och djärva drömmar. Jag har ställt lite
       annorlunda frågor till dem än frågorna i enkäten för jag tyckte att deras
       överblick är bredare än andra yngre människor som inte sysslar med sådan teknik
       och koncept. Presenterade svar är endast personliga åsikter av de svarande.

       Frågor och svar

       1. Varför du är intresserad av utveckling av Space Elevator?

       Andreas: Space Elevator kan ändra sättet vi reser ut i rymden dramatiskt genom
       att minska sina kostnader och har ett mycket effektivare fysikaliska princip än
       raketer. Dessutom stimulerar det min fantasi. Det är fascinerande att tänka sig att
       kliva in i en hytt och åka upp till rymden!

       Chad: Jag är intresserad av att utveckla en Space Elevator, eftersom det är en
       utmaning och eftersom det aldrig har gjorts tidigare. Bara njuta av den på grund
       av den elektronik utmaningen. Typ av koppling som sätter ihop ett pussel för mig.

       2. Varför, enligt dig, är Space Elevator viktig för människorna på jorden?

       A: Med Space Elevator rymdaktiviteter kan diversifiera. Detta kommer
       förmodligen inte att ske omedelbart, men stegvis. Kommersiella rymdverksamhet
       kommer att gynnas av lägre transportkostnader och en snabbare leverans av
       nyttolaster ut i rymden. Tillförlitligheten bör också vara högre jämfört med
       raketer. Härmed bifogas två dokument jag presenterade under 2009 om några
       möjliga tillämpningar av Space Elevator för rymdverksamhet.(se bilagor)

       C: Själv tycker jag att det är viktigt för folk att prova nya saker. Några saker

	
                                                                                         36	
  
fungerar och andra inte. The Space Elevator idén verkar precis som ett sätt att få
       alla att bevittna utrymme eller kanske flytta till en annan planet om det
       behövs. Och effektivare, tror jag.

       3. Tror du Space Elevator har någon tillämpning i byggnadskonstruktion och
       arkitektur?

       A:	
   Om kol nanorör (Carbon nanotubes) utvecklas ytterligare och kan användas
       som ett material i industriell skala, jag är säker på att detta material kommer att
       användas i byggnadskonstruktion och arkitektur för att möjliggöra konstruktioner
       som ansågs omöjligt förut. Det finns redan några publikationer om detta ämne.

       C: På denna fråga du kanske hänvisar till kolfiber? Jag tror att kolfiber redan har
       många användningsområden i bilar, tennisracket etc. Men jag tror många mer
       användningsområden också.	
  

       4. Om vi betraktar Space Elevator i tydlig design aspekt (interiör och exteriör), hur
       det skulle se ut och var skulle konstruktörerna få inspiration från (Till exempel
       filmer, böcker, natur (biomimic), avancerad arkitektur)?

       A: När det gäller det yttre, är jag övertygad om att konstruktionen kommer att
       vara strikt funktionella som i alla fall av rymdfarkoster. Om du tittar i befintliga
       klättrare Space Elevator modeller, visar de redan ganska liknande egenskaper
       och utvecklats på intressanta sätt:………………………………………………………….

       http://www.se.kleinquadriert.de/PR/fotos/japan/JP_Konkurrenten.jpg

       http://www.xconomy.com/seattle/2010/04/13/beaming-power-to-uavs-space-
       elevators-and-someday-earth-the-lasermotive-story/attachment/lm_robot/

       In i interiören definitivt finns det utrymme för design frågor när det gäller
       t.ex. transport av turister/besättning är berörda. Inspirationen kommer
       förmodligen först till kvarn från befintliga filmer, böcker men jag kan tänka mig att
       biomimetiska mönster är också tänkbara.

       C: Jag tror faktiskt struktur och hur det kommer se ut beror på hur det behövs för
       att hålla upp och arbeta. Till exempel ett flygplan är något rund för styrka, men
       om vi hittar något starkare och lättare, kan formen ta en annan form triangel,
       t.ex.




	
                                                                                        37	
  
Enkät

       Förutom dess, en enkät (se bilagor) hade hjälpt den studie och det var skickat till
       yngre människor framför allt i Sverige, men andra länder också tog medverkan.
       Det finns allmänna frågor om respondenternas profil; specifika frågor, som är i
       samband med deras bostad och vanor i samband med detta; frågor om vad de
       inspireras av; och frågor om deras åsikter och vad tycker de är kul i samband
       med hissar. Några av frågorna innehåller bilder för bättre beskrivning.

       Med frågor 2,3,4 respondenterna funderar på vad de inspireras av.

       Frågor 5,6,17 har som mål att få veta vad de tycker är roligt.

       Frågor 7,8,9 undersöker deras attityd till ovanliga byggnader.

       Frågor 10,11,12,13,14 handlar om deras vanor i samband med byggnader och
       hur ofta i så fall de brukar använda hissar.

       Med svar på frågor 15 och 16 som innehåller hissbilder, får vi veta om hur de
       känner sig i olika hissmiljöer. De hissarna är existerande och några av de är
       extrema eller ovanliga, andra är klassiska. Fråga 16 undersöker om yngre
       människor tolererar intimitet i offentligt miljö.

       Fråga 20 handlar om deras ambitioner. Ju högre ambitioner man har, ju högre
       kräv han/hon har om design bl.a.

       Enkäten har inte fått tillräckligt svar, därför man kan inte generalisera resultaten.
       Dock, det är gjort i rätt åldersgrupp och är användbar till grundreflektioner.

       Analys

       Praxis visar att framtidsbyggnaderna blir högre och högre men yngre människor
       vill gärna bo i ett lägre hus (bostad). Högre byggnader har ett annat ändamål
       än boende och kräver nya problemlösningar för vertikala transporten inom de
       med varje designlösning. Hur framtidshissen kommer att se ut är inte helt klar,
       eftersom det är väldigt få designers som ”vågar att komma in hisskorgen” utan
       det är mest byggherren som projekterar dem och resultaten är ofta ”inside the
       box”.

       Enligt Per Reinholtz är hissen en passage och inte en upplevelse. Han berättar att
       i sitt arbete fick han framför allt att välja färg på golv eller väggar i byggnadens
       hiss.




	
                                                                                        38	
  
I Sverige är arkitekterna inte projektledare samtidigt och har mycket mindre
       ansvar för projektet. På det sättet är byggherren som levererar hissen. Medan
       t.ex. i mitt hemland bl. andra länder har arkitekten huvudroll och huvudansvar för
       den hela projektet och ofta är inblandad i den minsta detalj, om inte – det är
       han som bestämmer designfirma som tar hand om detta med gemensamma
       konsultationer.

       I så fall är det väldigt viktigt att uppfattas vem vilken roll har i ett projekt och hur
       kan inspireras just han/hon som är ansvarig för hissens utseende.

       	
  




	
                                                                                           39	
  
Slutsatser

       Resultat

       Resultatet av den här studien är att vi faktiskt ställer en ny fråga som inte har
       diskuterades så mycket förut: hur man kan förvända hissen till en upplevelse
       genom framgångsrik design och tänkande med mindre begränsningar
       (skapande av ett koncept precis som för alla andra produkter på marknaden).



       Egna reflektioner

       De yngre människor som har deltagit i min undersökning inspireras framför allt
       från filmer och musik. En stark magnet är rymden som inspirerar unga människor
       till att bli uppfinnare, dvs. att förvandla drömmar till verklighet. De vill gärna prova
       på något ovanligt men det är fortfarande få som vågar satsa på extrema
       upplevelser. Antoni Gaudís basilika i Barcelona Sagrada Familia från enkäten
       visade att unga människor fortfarande är mer benägna att relatera byggnaden
       till framtiden än till det förflutna. Detta bekräftar min uppfattning att man kan bli
       inspirerad av byggnader från tidigare perioder och fortfarande bli framgångsrika
       (t.ex. byggnaderna i filmen Aeon Flux).

       Vad kan man undersöka vidare i samband med hissen? Det kan vara yngre
       människors attityd för mindre utrymme och känslor som skratt, rädsla,
       öppenhet/slutenhet i samband med att dela ett litet utrymme med okända
       personer.

       Eftersom enkäten innehåller bilder och det var på word fil, hade jag ingen
       möjlighet att nå massor av människor på ett digitalt sätt, utan det skulle vara
       möjligt med pappers kopior. Vad som kan göras annorlunda, är t.ex. om man
       utformar en enkät helt med text, gärna på mall av online undersökningar som
       SurveyMesh. En sådan enkät kan man lägga t.ex. på en hemsida. Det är möjligt
       att göras vid utformningen av publiceringsmaterialen för Åhmans i Åhus som
       kommer att ha projektrapporten som bas.




	
                                                                                           40	
  
 	
  


                            Litteraturförteckning

           1. Hein, A. ”Analysis of Possible Changes in Spacecraft Design Due to the
               Usage of a Space Elevator for Transportation”, TU Muenchen, Institute of
               Astronautics, Garching, Germany
           2. Keinonen, T., Takala, R., Jaasko, V. ”Product Concept Design: A Revew at
               the Conceptual Design of Products in Industri”, 2006
           3. Miravete, A.”, New Materials & New Technologies Applied to Elevators”,
               2002
           4. Popp, J., ”Elevator Sustainable Design”, 2009, www.elevator-world.com
           5. Thorpe, A. ”Design för hållbar utveckling, 2008
           6. www.victorlombardi.com/about.shtml
           7. www.ahmans.se
           8. www.zaha-hadid.com
           9. www.foster+partners.com
           10. http://the-shard.com/
           11. http://som.com/content.cfm/burj_khalifa
           12. http://helixator.wordpress.com/category/helixator/
           13. www.usdspace.com
           14. http://en.wikipedia.org/wiki/Space_elevator
           15. http://eusec.warr.de/
           16. www.icm-corp.com
           17. www.corian.com
           18. http://www.kolfiber.info.se/ och Viebke, L.
           19. www.paroc.se
           20. http://www.optimalift.ru/index.php?new_division_id=549
           21. http://daisyames.com/post/5448480104/eleinstall
           22. http://www.nps-tchoban-voss.de/
           23. http://bregna2415.webs.com/gallery.htm
           24. ljuskultur.se
           25. http://www.isometrix.co.uk/
           26. http://www.nemo.cassina.it/
           27. http://www.carbonbydesign.com/
           28. www.italdesign.com
           29. http://www.speronewestwater.com/cgi-
               bin/iowa/articles/record.html?record=744
           30. http://www.nytimes.com/2009/10/21/
               arts/design/21foster.html?_r=3&ref=arts
           31. http://www.fastcodesign.com/1662349/norman-foster-completes-moving-
               gallery-in-a-giant-elevator

	
                                                                                    41	
  

Mais conteúdo relacionado

Semelhante a Future elevator

AAR14_Kvantifierade_Planvillkor_III
AAR14_Kvantifierade_Planvillkor_IIIAAR14_Kvantifierade_Planvillkor_III
AAR14_Kvantifierade_Planvillkor_IIIAndreas Lahti
 
Vintergatan & Nya insikter - Creative morning 9 dec 2016
Vintergatan & Nya insikter - Creative morning 9 dec 2016Vintergatan & Nya insikter - Creative morning 9 dec 2016
Vintergatan & Nya insikter - Creative morning 9 dec 2016Annika Klyver
 
Hur tar vi nu detta vidare? - Ronny Andersson, Cementa
Hur tar vi nu detta vidare? - Ronny Andersson, CementaHur tar vi nu detta vidare? - Ronny Andersson, Cementa
Hur tar vi nu detta vidare? - Ronny Andersson, CementaSvenska Betongföreningen
 
UX i agila projekt
UX i agila projektUX i agila projekt
UX i agila projektPer Axbom
 
Christian Carléns CV, 150826
Christian Carléns CV, 150826Christian Carléns CV, 150826
Christian Carléns CV, 150826Christian Carlén
 
Framtidens digitala konsument prospekt 2017 ver2
Framtidens digitala konsument prospekt 2017 ver2Framtidens digitala konsument prospekt 2017 ver2
Framtidens digitala konsument prospekt 2017 ver2Buzzter
 
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelseKunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelseHiQInternational
 
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelseKunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelseHiQInternational
 
Framtidens digitala konsument prospekt 2017
Framtidens digitala konsument prospekt 2017Framtidens digitala konsument prospekt 2017
Framtidens digitala konsument prospekt 2017Buzzter
 
Frontit seminarium: Framgångsrik förändring kräver människor som vill!
Frontit seminarium: Framgångsrik förändring kräver människor som vill!Frontit seminarium: Framgångsrik förändring kräver människor som vill!
Frontit seminarium: Framgångsrik förändring kräver människor som vill!Frontit
 
Applikationsingenjör
Applikationsingenjör Applikationsingenjör
Applikationsingenjör selestam
 
Curriculum Vitae - Anders Borg
Curriculum Vitae - Anders BorgCurriculum Vitae - Anders Borg
Curriculum Vitae - Anders BorgAbiro AB
 
Hur arbetar du kontinuerligt med din arkitketur arkitekturkväll dfk
Hur arbetar du kontinuerligt med din arkitketur   arkitekturkväll dfkHur arbetar du kontinuerligt med din arkitketur   arkitekturkväll dfk
Hur arbetar du kontinuerligt med din arkitketur arkitekturkväll dfkAnnika Klyver
 

Semelhante a Future elevator (20)

AAR14_Kvantifierade_Planvillkor_III
AAR14_Kvantifierade_Planvillkor_IIIAAR14_Kvantifierade_Planvillkor_III
AAR14_Kvantifierade_Planvillkor_III
 
Lca ekodesign 2.0
Lca ekodesign 2.0Lca ekodesign 2.0
Lca ekodesign 2.0
 
CBI-dagen Sofia
CBI-dagen SofiaCBI-dagen Sofia
CBI-dagen Sofia
 
Vintergatan & Nya insikter - Creative morning 9 dec 2016
Vintergatan & Nya insikter - Creative morning 9 dec 2016Vintergatan & Nya insikter - Creative morning 9 dec 2016
Vintergatan & Nya insikter - Creative morning 9 dec 2016
 
Hur tar vi nu detta vidare? - Ronny Andersson, Cementa
Hur tar vi nu detta vidare? - Ronny Andersson, CementaHur tar vi nu detta vidare? - Ronny Andersson, Cementa
Hur tar vi nu detta vidare? - Ronny Andersson, Cementa
 
UX i agila projekt
UX i agila projektUX i agila projekt
UX i agila projekt
 
Christian Carléns CV, 150826
Christian Carléns CV, 150826Christian Carléns CV, 150826
Christian Carléns CV, 150826
 
Framtidens digitala konsument prospekt 2017 ver2
Framtidens digitala konsument prospekt 2017 ver2Framtidens digitala konsument prospekt 2017 ver2
Framtidens digitala konsument prospekt 2017 ver2
 
Cv
CvCv
Cv
 
Cv
CvCv
Cv
 
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelseKunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
 
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelseKunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
Kunskapsbaren 2011 Stockholm - Attraktiv användarupplevelse
 
Nike considered
Nike consideredNike considered
Nike considered
 
Kreativa processer, Föreläsning 1 2011
Kreativa processer, Föreläsning 1 2011Kreativa processer, Föreläsning 1 2011
Kreativa processer, Föreläsning 1 2011
 
Framtidens digitala konsument prospekt 2017
Framtidens digitala konsument prospekt 2017Framtidens digitala konsument prospekt 2017
Framtidens digitala konsument prospekt 2017
 
Frontit seminarium: Framgångsrik förändring kräver människor som vill!
Frontit seminarium: Framgångsrik förändring kräver människor som vill!Frontit seminarium: Framgångsrik förändring kräver människor som vill!
Frontit seminarium: Framgångsrik förändring kräver människor som vill!
 
Applikationsingenjör
Applikationsingenjör Applikationsingenjör
Applikationsingenjör
 
Curriculum Vitae - Anders Borg
Curriculum Vitae - Anders BorgCurriculum Vitae - Anders Borg
Curriculum Vitae - Anders Borg
 
Hur arbetar du kontinuerligt med din arkitketur arkitekturkväll dfk
Hur arbetar du kontinuerligt med din arkitketur   arkitekturkväll dfkHur arbetar du kontinuerligt med din arkitketur   arkitekturkväll dfk
Hur arbetar du kontinuerligt med din arkitketur arkitekturkväll dfk
 
iStone
iStoneiStone
iStone
 

Mais de Галина/Galina Лалова/Lalova

Territories, Edges and Multi-functionality in Mixed-use Built Environments
Territories, Edges and Multi-functionality in Mixed-use Built EnvironmentsTerritories, Edges and Multi-functionality in Mixed-use Built Environments
Territories, Edges and Multi-functionality in Mixed-use Built EnvironmentsГалина/Galina Лалова/Lalova
 

Mais de Галина/Galina Лалова/Lalova (15)

Free Flow Park/Hyllie
Free Flow Park/HyllieFree Flow Park/Hyllie
Free Flow Park/Hyllie
 
Galina (Lalova) Ekström-Portfolio2017 vol1
Galina (Lalova) Ekström-Portfolio2017 vol1Galina (Lalova) Ekström-Portfolio2017 vol1
Galina (Lalova) Ekström-Portfolio2017 vol1
 
Cv aug2016-eng
Cv aug2016-engCv aug2016-eng
Cv aug2016-eng
 
Portfolio Bachelor Degree
Portfolio Bachelor DegreePortfolio Bachelor Degree
Portfolio Bachelor Degree
 
Event Map - Varvsstaden, Malmö
Event Map - Varvsstaden, MalmöEvent Map - Varvsstaden, Malmö
Event Map - Varvsstaden, Malmö
 
Klåstergården Lund - rapport
Klåstergården Lund - rapportKlåstergården Lund - rapport
Klåstergården Lund - rapport
 
Territories, Edges and Multi-functionality in Mixed-use Built Environments
Territories, Edges and Multi-functionality in Mixed-use Built EnvironmentsTerritories, Edges and Multi-functionality in Mixed-use Built Environments
Territories, Edges and Multi-functionality in Mixed-use Built Environments
 
Ven art-tem.2013
Ven art-tem.2013Ven art-tem.2013
Ven art-tem.2013
 
Ven-Art-Tem 2012. Bulgarisk designad keramik
Ven-Art-Tem 2012. Bulgarisk designad keramikVen-Art-Tem 2012. Bulgarisk designad keramik
Ven-Art-Tem 2012. Bulgarisk designad keramik
 
Future elevator(english)
Future elevator(english)Future elevator(english)
Future elevator(english)
 
Privat och offentligt miljö i en kontorsbyggnad
Privat och offentligt miljö i en kontorsbyggnadPrivat och offentligt miljö i en kontorsbyggnad
Privat och offentligt miljö i en kontorsbyggnad
 
Bostadens omätbara värden
Bostadens omätbara värdenBostadens omätbara värden
Bostadens omätbara värden
 
Min bostads omätbara värden
Min bostads omätbara värdenMin bostads omätbara värden
Min bostads omätbara värden
 
Future.elevator.engl
Future.elevator.englFuture.elevator.engl
Future.elevator.engl
 
Presentation.future.elevator
Presentation.future.elevatorPresentation.future.elevator
Presentation.future.elevator
 

Future elevator

  • 1. 2011 Projektrapport Framtidens hiss Galina Lalova Kurs: Exportsäljare Vid Nordic Business Institute Handledare, NBI: Susanne Heinonen Handledare Åhmans i Åhus: Henning Beyer VÅR 2011     1  
  • 2. FRAMTIDENS HISS Projektrapport av Galina Lalova Handledare: Susanne Heinonen, Henning Beyer     2  
  • 3. Sammanfattning I den här rapporten har jag funderad på hissens framtidsutveckling. I samband med detta har jag tagit fram förslag på några koncept och jag ska förklara deras roll i framtiden och deras relation med unga människor. Detta har som mål att inspirera unga och innovativa arkitekter, fastighetsägare och konsulter. Den här studien är ett samband med en inspirerande praktik på ett framgångsrikt företag – Åhmans i Åhus. Där har jag som handledare dess VD, Henning Beyer som med sin drivande energi gav mig uppgiften att hoppa in i framtiden.   3  
  • 4. Innehållsförteckning 1. Inledning. Bakgrund – 5 Problemdiskussion – 6 Formulering av problemmet. Processen av konceptgenering. Vad är designkoncept varför fungerar det? – 7 Syfte. Avgränsning/Begränsning. Metod – 9 2. Åhmans i Åhus: Företagspresentation – 10 Produkter. Företagsfakta – 11 Åhmans Business nätverk – 12 3. Teori och koncept. Hållbar design – 13 Hållbardesign för hiss - 15 Koncept och design för hissar – 16 Koncept ”Ropeless Multi-car Lift System” och 3D kontroll hissar – 17 Burj Khalifa Dubai – 18 Koncept Heliator – 19 Gigantisk hiss, Norman Foster – 20 Koncept Cirkulär hiss – 22 Koncept Space Elevator.Science and Fiction – 23 Koncept Domaquaree – 26 Hiss för ”thrillseekers” – 27 Hiss interiör, team Master of Architecture, I år,Yale, 2011 – 28 Hiss lobby – 29 Nya material och designidéer för hiss – 31 Belysning och dataprogram – 33 Material. Carbon Fiber – 34 Corian – 35 4. Empiri. Enkät och undersökning – 36 5. Analys – 38 6. Slutsatser. Resultat. Egna reflektioner – 40 7. Litteraturförteckning – 41 Bilagor   4  
  • 5. Projektrapport Framtidens hiss. Utvecklingen av nya designkoncept för hiss Inledning Bakgrund Alla nya produkter som kommer ut på marknaden har först en begynnelse i sin utveckling när de är bara en idé. Men i nutiden kallar vi det för ”nya produkter” även om de redan finns. Men vad är egentligen en ”ny produkt”? Ny produkt kan vara en sådan som är ny för företaget och som eventuellt anpassas vad gäller produktion, logistik eller annan rutin. Det kan vara så att vi har en produkt som marknaden har accepterat och inte alls är ny, men när vi erbjuder den här produkten till en marknad, där den är okänd, har vi en ny produkt för just den här marknaden. Produkter i slutet av sin livscykel kan ibland återkomma på marknaden med ett annorlunda ändamål men i princip är det samma produkt. När det handlar om sådana nya produkter, är det inte själva produkten som förändras utan det handlar istället om utrusning, transport, strategi eller annat företagsaktivitet. Men det finns andra produkter som är helt nya, eller existerande som utvecklas för att uppdatera sina positioner på marknaden för att motsvara trender och idéer av den nya tiden. Dessa produkter kräver forskning, testning och ett arbete som ofta kostar för mycket att riskera om kunderna eller företagets management kommer att tycka om dem. Då kan formgivare och arkitekter hjälpa till med att presentera produkterna i form av så kallade Concept Design. I denna studie kommer jag att presentera hissen – en produkt som vi ofta använder och som förändras relativt långsamt. Men även denna produkt måste hållas uppdaterad som en del av alla de nya otroliga byggnaderna in i unga arkitekters drömmar.   5  
  • 6. Problemdiskussion Sedan 2000-talet diskuteras det allt mer om Sustainable Architecture. Hållbar arkitektur är arkitektur som är utformad på ett miljövänligt sätt. Målet om en hållbar eller "grön" arkitektur är att skapa strukturer som är vackra och funktionella, men som också bidrar till en ”sustainable lifestyle” och kultur. Ett verkligt hållbart byggande kommer att ha en design som tar upp ett antal frågor, inklusive uppvärmning och kylning, vattenanvändning, miljökvalitet, och energianvändning. Arkitekter kan hantera miljöaspekter av byggnader på mängd olika sätt, som alla är utformade för att öka effektiviteten utan att vara ordval eller förringa funktionen av byggnaden. En stor del av den hållbara arkitekturen är fokuserad på att bygga på ett intelligent sätt. Till exempel kan en byggnad vara orienterad mot söder på norra halvklotet så att byggnaden kommer att värmas under dagen av solen och en byggnad kan vara isolerad med extra omsorg för att minimera värmeläckage. VVS-system kan vara utformad för att använda mindre vatten och ändå fungera normalt, och byggnaden kan omfatta smart belysning som släcks när folk inte är i närheten för att spara energi. De nya hållbara byggnaderna har dessutom en unik design som oftast är inspirerad av naturen. Byggnaderna av framtiden börjar mer och mer gå samman med miljön. Arkitektbyråer som Foster+Partners, Vincent Callebaut, Zaha Hadid osv satsar alla på visioner om framtiden och kreerar samtidigt koncept för att bli inspirerad till nya produkter som kan användas i de nya byggnadernas konstruktioner. I ett försök att möta de nya kraven och tillämpa dem till hissar, står formgiva- ren inför problem som: hur man gör så att hissarna kan klättra upp till 504 m (Burj Khaliffa i Dubai, Förenade Arabemiraten, höjd - 828m) snabbt nog eller hur man betjänar vertikala trafiken i höga byggnader, för att undvika folksamlingar för de som väntar på hissen. Kan en vanlig fyrkantig hisskorg passa till en byggnad med koncept ”att följa flodens kurvar”? Sådana frågor kommer hisstillverkare och ingenjörer att fortsätta träffa i sitt arbete, och att lösa problemen av de nya designkoncept, som arkitekterna av framtiden erbjuder, blir svårare men inte omöjligt.   6  
  • 7. Formulering av problemet Vad är egentligen ”Concept Design” och hur hjälper det oss i samband med hissar? Oberoende om det gäller ett bord, en väska, en bil eller en hel byggnad, innan han/hon börjar, är formgivaren inspirerad av ett koncept för att formulera och underlätta sitt arbete. Konceptdesign är en tidig fas i design processen som ofta lämnas vid sidan om den tekniska frågan och som undersöker idéer i ett längre perspektiv för att generera nya varianter och möjligheter. Bra exemplar för koncept hittar vi hos Pinifarina, koncepts bilar för Ferrari, Ford, GM, Jaguar, Maserati osv, ”flytande” strukturella former utförda av arkitekten Zaha Hadid (Rabat Grand Theater, Marocko och mm) eller Giorgetto Giugiaro, som designar allt från bilar till makaroni. Många människor tror att konceptdesign är en fråga bara om ritningar och skisser, men när jag började undersöka olika teman, insåg jag att det är en mycket längre process. Åhmans i Åhus är inte ett företag som har för huvudkoncept att generera designkoncept utan är framförallt en uppdragstagare. Därför en studie av teman just i deras område skulle kunna hjälpa de att bli bättre konkurrenter. Processen av konceptgenering Att tänka om ett problem och att genera fler konceptuella design tidigt i processen av den traditionella utvecklingen av nya produkter (NPD - New Product Development), kommer att leda oss till en bättre lösning på slutet. Litteraturen beskriver fasta fallstudier av begreppet design i NPD processen. Produktutveckling är en relativt mogen disciplin som praktiseras inom områden som industri- och fordonsindustri design, så det finns mer erfarenhet att generera koncept från än inom andra områden som hiss design till exempel. Det skulle vara svårt att föreställa sig Mercedes-Benz eller Airbus utveckla en ny bil eller flygplan utan ett omfattande koncept i projekteringsstadiet medan att utvecklas en hiss design koncept är ovanligt. Men hissen, som är en av alla produkter på marknaden, har också någonting spännande att erbjuda. Vad är designkoncept och varför fungerar det? Koncept mönster är inte oseriösa övningar av en design exhibitionism. De löser ofta inte någon av de nuvarande problemen. Men praxis visar att ingen skapar koncept som industriella formgivare och arkitekter gör. De ger en bas för vidare utveckling och bakom skissen (visualiseringen) finns många års erfarenhet och en hel grupp av medarbetare. Victor Lombardi(2008), webbplats designer, delar sin   7  
  • 8. erfarenhet. Han upptäckte att designkoncept är kraftfulla artefakter1 för både planering och övertalning av flera skäl: • Den primära användningen av designkoncept är att inta en bred syn på situationen. En bred ursprunglig strategi hjälper till att utforska hela rummet av alla möjliga utföranden. Övningar som brainstorming generar nya alternativ i början av projektet, där fler idéer kan utforskas till lägre kostnad. • Koncept ger råd med en stor grad av kontroll över ett projekt eftersom de tillåter oss att rama in ett problem på ett sätt som kan göra lösningen enklare eller mer intressant. T.ex. motsvarande i mode av detta är couture. Generande av koncept är en värld, där det inte finns några kommersiella kompromisser alls. • Genom att kontrollera hur ett problem är inramat, kan vi ta itu med nya typer av frågor, bland annat stora, strategiska frågor, som vi normalt inte skulle tilldela. • Koncept är sexiga, italienarna har känt till detta sedan länge. Genom att använda en rik (visualization), språk och attityd, kan vi väcka starka känslor och tankar bland vår publik. • Koncept minskar risken genom att se till att vi utforskar rymden av möjliga motiv för den bästa lösningen. Föreställ dig att nå slutet på projektet och kunden frågar, "Varför har inte du utformat det här på ett annat sätt?" Och du har inte ett bra svar. • Koncept hjälper gruppen att bilda en gemensam förståelse av vad de kommer att designa kollektivt, bättre än skriftliga specifikationer. Viktor Lombardi definierar tre olika typer av konceptdesign enligt boken ”Product Concept Design: A Revew at the Conceptual Design of Products in Industri” (Turkka Keinonen, Roope Takala, Vesa Jaasko, 2006) tre typer av begrepp beskrivs: • Produktutveckling Koncept - stödjer den definition av produktspecifi- kationen, som behövs för att fastställa detaljerade mål för utformning av delsystemen av produkten och de följande faserna i designprocessen. • Vision Koncept – stödjer företagets strategiska beslutfattande genom att skissera framtiden utöver området för produktutveckling och forskning. Det finns ingen förväntan att denna typ av vision konceptet kommer att genomföras och därför är de tekniska och kommersiella kraven mindre restriktiva än i andra typer koncept. • Ny Koncept – skapas i samarbete med tekniska undersökningar eller ändring av produkter för radikalt olika marknader. De reder ut möjligheterna av en ny teknik eller marknad och växande behov av konsumenten. 1. artefakter – allt som är gjort som resultat av mänskliga kunskaper   8  
  • 9. Syfte Här kommer vi att titta just på nya koncept för hiss och lift system som har kommit till under 2000-talet i motsats till de nya behoven bland konsumenten i framtiden. Åhmans i Åhus är ett framgångsrikt företag som vill utveckla och förbereda sig för de nya kraven av morgondagens marknad. De är kraftiginformation och support länk till arkitekter, fastighetsägare och konsulter (se skissen på företagets presentation) i samband med produktion och marknad och rapporten har som syfte att använda den länken till att inspirera arkitekterna till nya idéer. På detta sätt Åhmans i Åhus kan förbereda sig att erbjuda aktuell produktion i framtiden. Avgränsning/Begränsning Uppgiften jag fick av Åhmans VD, Henning Beyer, är att undersöka nya designkoncept i företagets bransch – hiss och hisskorg. Studien har inte några tekniska begränsningar men i tidsperspektiv ska den vara inriktad mot framtiden. Det är möjligt att man tittar på tidigare projekt, eftersom designkoncepten ofta uppgraderas och har ett tidigare koncept som bas. Annan aspekt som måste uppfyllas är att yttrandet av den nya generationen (yngre människor under 30 år) beaktas. Ett hinder är ofta att unga formgivare jobbar i skuggan av stora arkitektbyråer där det är svårt att skilja mellan vilken som är ny och vilken som är en tidigare generations idé. Själv anser jag att det är viktig klara konceptet eftersom det är ett resultat av förenande arbete, där erfarna formgivare utvecklar unga. De unga formgivarna i sin tur kommer med nya idéer, inspirerade av tidigare exemplar. Det är framförallt själva behovet, kommande i början av 2000-talet, som ska vara i fokus än att diskuteras vilka idéer för konceptdesign är utformat av unga formgivare. Metod Yngre människors behov kommer att tas fram genom en enkät i åldrarna mellan 15 och 30 år. Enkäten har som mål att undersöka vilka värderingar de har och hur långt de sätter upp mål för framtiden, vad de tycker är kul. Nya designkoncept kommer jag att leta efter på internet och bland böcker som finns om den här frågan. Jag ska länka hissarnas design med nya stora och intressanta projekt som helhet. Byggnader som har något nytt att säga och genererar nya problem som inte fanns förut ska vara presenterade med bilder, beskrivning och egna funderingar. Idéer för nytt material som kan tillämpas till hisskonstruktion kan också vara i fokus. Det blir intressant till slut, om de nya designkoncept som finns motsvarar yngre människors åsikter. Min arbeteshypotes är att i dag formeras det en generation som är mer ansvarig   9  
  • 10. vad gäller miljö och hållbar utveckling, eller så kallade ”smarta konsumenter”. I nutiden är arkitekturen en respond till modernismen och postmodernismen, dvs. att en byggnad inte är arkitektens individuella reflektion nu längre, utan att det är människornas figur som styr design och konstruktion. Dessutom har medarbetarna i ett stort projekt olika utbildningsbakgrund, olika kompetenser och pratar olika språk. De kommunicerar på ett ”globalt” sätt, med symboler, schema, visualiseringar och ritningar. Åhmans i Åhus. Företagspresentation Åhmans I Åhus, som är ett familje företag, är ofta en del av sådana stora projekt. Det visar att i stora internationella projekt är med båda små och stora spelare, den endaste som krävs är att vara först inom kompetens. Åhmans grundades år 1860 som ett snickeri och tillverkar hissar och hisskorgar sedan 1920, men idag är företaget ledande oberoende tillverkare med cirka 35 anställda. Företaget drivs av verkställande direktör - Henning Beyer och styrelse. Med hjälp av egna moderna och bra organiserade snickerier, konstruktionsavdelning och metallbearbetning, erbjuder de mångårig erfarenhet inom försäljning, utlandsleverans och montering på plats av hissar för nya- och ombyggnadsprojekt. Åhmans har förtjänat förtroendet att leverera till många exklusiva hotell och fastigheter i Norden så som Grand Hotel Stockholm, Gardemoen flygplats Oslo, SAS Radisson i Malmö och InfaCity i Stockholm. Hisskorgar och hisskorgsinredningar levereras främst till Skandinavien och norra Europa, men leveranser har på senare år även gjorts till avlägsna marknader som Kuba, Kina, Tasjkent och Australien.   10  
  • 11. Produkter Åhmans kunder får välja mellan tre prisklasser – Åhmans Regular, Åhmans Medium, Åhmans Premium och Åhmans Special - exklusiva hissar och panoramahissar. Företaget hjälper till med modernisering av gamla hissar, vid projektering eller leverans av nordens bredaste sortiment av hisskomponenter. De har dessutom kompletta system för ombyggning eller renovering av karmar och fronter, samt ombyggning till automatdörrar. Företagsfakta Åhmans i Åhus är ett aktiebolag med verksamhet av ”tillverkning och handel med artiklar inom inrednings- och möbelbranschen samt därmed förenlig verksamhet och tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar”. På data för 2010 är egna kapitalet 7 935 KSEK och aktiekapitalet 600 KSEK. I jämförelse med omsättningen för 2009 ökar den för 2010 från 37 660 KSEK till 41 589 KSEK. Årets resultat för 2010 ökar med 1 196 KSEK. Kassalikviditeten för samma period har minskat nästan till hälften (från 206,5 till 109,9 KSEK, mindre även än i 2008) vilket beror på att anläggningstillgången har ökad medan omsättningstillgången har minskad för den perioden och dessutom har både kort- och långfristiga skulder ökat lite. Soliditeten däremot har inte ändrats, eftersom företaget har ökad sina obeskattade reserver.   11  
  • 12. Åhmans business nätverk I sina affärsrelationer befinner sig Åhmans oftast närmare leverantörerna än slutkonsumenterna. Åhmans har sina egna kunder också och dessutom är en väldigt viktig länk mellan arkitekter, fastighetsägare, konsulter och produktion. Företaget har ett nätverk av fasta leverantörer och tillfälliga sådana. Färdiga produkter levereras till större hissentreprenörer så som Kone, ALT Hissar, ITK, GMV, ThyssenKrupp, Hissgruppen, Nordisk Hiss, Uppsala Hiss, osv som kontaktar arkitekter, fastighetsägare och konsulter direkt eller gör det genom byggföretag om det gäller nya byggnader. På det sättet får företaget tillgång till större internationella projekt.     12  
  • 13. Teori och koncept Hållbar design I den här delen kommer jag att presentera några viktiga punkter av olika författare som har skrivit och funderat på hur det kommer att ser ut i framtiden i sin helhet och dess reflektion av design. En sådan författare är Ann Thorpe som har givit ut boken ”Design för hållbar utveckling” i 2008. Hon undervisar och forskar i design för hållbar utveckling vid Barlett School of Architecture, Londons Universitet, efter examen i ”Design och miljö” och ”Energi och naturtillgångar”. Hon samarbetar med arkitekter och designer för ett ekologiskt byggande och delar ordförandeskapet för US Green Building Coincil’s Cascadia Chapter. Hon har publicerad ett stort antal texter om hållbar utveckling, bland annat i ”On the Ground, a journal on community, design and environment” som hon startade och var redaktör för. Ann Thorpe samlar en rad betydande och inspirerande tänkare och tillgängliggör principer – från dynamik i ekologiska kretslopp till mekanismer i ekonomiska system. Hon går bortom pekpinnar och visar i stället på en rikedom av förhållningssätt för designer och andra. Eftersom designfasen är det första steget i en produkts livscykel finns det en enorm potential till positiva förändringar. Upp till 80% av en produkts miljöprofil avgörs i den här fasen, och att fatta goda beslut i en initial fas är mycket mer effektivt än att städa upp i ett senare led. I boken ”Design för hållbar utveckling” samlar Ann Thorpe ekologi, ekonomi och kultur och förklarar hur dem påverkar design. Termen ”hållbar utveckling” har används först i år 1986 i samband med oron för den globala miljöförstöringen och dess förhållande till vår förståelse av begreppet ”utveckling”. Enligt World Commission on Environment and Development, vill utveckling säga att den skall ”möta de behov vi har idag utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov”(Lewis, H., Gertsakis, J., Grant, T., Morelli, N., Sweetman, A., ”Design+ Environment: A Global Guide ti Designing Greener Goods”, Sheffield, UK: Greenleaf, 2001). Ann Thorpe förklarar vidare att med tidens gång har termen börjat användas inte bara i samband med den ekologiska oron men också sociala, eller som en ny etikett för aktiviteter inom miljöeffektiv tillverkning eller god arbetsmiljö. Bland de olika definitioner för hållbar utveckling som Thorpe använder, är en av fraserna från boken ”How to Do Ecodesign?”(Tischner, U., Schmincke, E., Rubik, F., Prosler, M., Frankfurt: Verlag form, 2000): ”utveckling som stimulerar   13  
  • 14. miljömässiga och sociala förutsättningar som kan främja mänsklig välfärd under obegränsad tid”. Vidare generaliserar hon en egen definition om hållbar utveckling: ”Utveckling som baseras på miljömässiga och sociala betingelser som främjar mänsklig välfärd i obegränsad tid.”(Thorpe, A., ”Design för hållbar utveckling”, 2008, s.12) och för hållbar design: ”Teorier   och metoder för design som baseras på ekologiska, ekonomiska och kulturella betingelser som främjar mänsklig välfärd i obegränsad tid.” Ett intressant påstående i den här boken är att naturen har sina egna sätt att lösa olika problem så det är på tiden att vi lära oss från den, i stället för att använda produkter som är giftiga eller inte kan återvinnas. Av den genererar hon definition för så kallade biomimik: ”Biomimik i design innebär att man låter sig inspireras av naturen för att lösa designproblem. Hittills har biomimik mest varit ett område för ingenjörer och biologer, men formgivare av olika slag borde ta till sig dessa tankegångar. Hajskinn till exempel har inspirerat till nya materialstrukturer för flygplan och simdräkter för att göra dem mer aerodynamiska. Lotusblad har inspirerat till ett nytt slags färg med en självgörande yta. Det kanske mest berömda exemplet är kardborrband som är utformat som en kardborre, en frökapsel som fastnar i kläderna. Ett annat exempel är naturliga vädermönstret som har inspirerat ventilering av byggnader.”(s. 59)                                 Hajskinn inspirerar till olika produkter som Speedos badräkt, flygplan eller Berlins olja kanaler     14  
  • 15.  I kapitlen “Ekonomi” undersöker Ann Thorpe vilka ekonomiska begränsningar står framför en hållbar design. Det är ofta så att miljövänliga produkter har högre priser och därför väljer marknaden ofta andra billigare produkter och uppskattar mindre de andra utan att beräkna kostnaderna som tillkommer i framtiden för att ta bort naturförstöringen. Man lånar från framtiden och diskonterar värden: ” Framtida generationer kanske kommer att ha mer pengar än vi idag, men de kommer förmodligen att ha färre urskogar, vilket gör skogarna mer värdefulla i framtiden. I den mån diskontering av värdet leder till överanvändning av skogarna på framtida generationers bekostnad lånar vi helt enkelt från framtiden för att nå (penningmässig)tillväxt i nuet”(s.91). Hållbar design av hiss I samband med hållbar arkitektur inser Jay A. Popp att hissen inte kan sacka efter denna utveckling av de nya konstruktionerna och idéer. Jay A. Popp är vice verkställande direktör för Lerch Bates Inc. i Asien och Mellanöstern. Han började arbeta för företaget under 1977 inom analys och design av vertikal transport. Han tog sin BS i Environmental Design vid Universitetet i Colorado. Idag är han ansvarig för vertikaltransportsutrustning, administrering av design och konstruktionstjänster, kontraktshandlingar, undersökningar och design. Han är också ansvarig för den kompletta förvaltningen av tjänster inom projektering och konstruktion för Lerch Bates fasadsystems tillgång. Popp är certifierad QEI1 sedan 1988 och är knuten till NAESA International(the National Association of Elevator Safety Authorities), The Council on Tall Buildings and Urban Habitat och The National Association of Vertical Transportation Proffessional:s styrelse. I 2009 skriver han en artikel för www.elevator-world.com om hållbar design av hissar. Där kommenterar han att precis som alla byggnader har en unik design, på samma sätt hissarna i dessa byggnader är unika. ”Hållbar design eller optimering för hiss systemet börjar med en effektiv lobby konstruktion för att optimera fotgängares flöde, lätt tillgång, passagerare lastning och lossning på entréplanslobbyn och ett tillräckligt antal hissar för att minimera passageraren, väntetiderna under högtrafik så att hanteringen av kapaciteten uppfyller kraven på byggnadens hyresrätt. Detta dämpas ytterligare av kvaliteten på de omgivande byggnaderna, kulturella förväntningar och placeringen av byggnaden i den lokala och/eller världens fastighetsmarknad”(Jay A. Popp, 2008). En metod för effektivt fungerande hissar i en byggnad enligt författaren är genom nytankande organisation av positionering av vertikal transport t.ex. större antal långsammare hissar i low-rise1 grupper eller zoner av en multi-rise2 byggnad för att minska initiala kostnader och maximera uthyrbar yta och avkastning i den 1. low-rise building – byggnad med upp till 2 våningar 2. multi-rise building – mellan 4 och 10 v.; hi-rise building – mer än 10 v.   15  
  • 16. övre zonen. I större byggnader används sky lobbys och dubbelplattforms hiss system. Dubbelplattforms system har två hisskorgar i samma vertikala schakt, permanent sammankopplade och de fungerar oberoende av varandra. Detta optimerar kapaciteten av passagerarnas hanterings hiss-system. ”Moderna hissmikroprocessors system förses med någon form av "lärande" eller avancerade möjligheter till beslutsfattande (genetiska algoritmer, fuzzy logic etc.) för att optimera hissens effektivitet. Sofistikerad destination kontroll urvalssystem, ytterligare optimering genom att ge möjlighet för en person att registrera destinationen från en terminal i hissens lobby före påstigning in i hissen. Denna information kommuniceras sedan till hissens kontrollsystem, som omedelbart tilldelar varje persons destination till en viss hiss. Personer som anländer till lobbyn samlas för att minimera antalet stopp som varje hiss skall göra under en given resa. Resultatet är att fler människor kan hanteras med färre stopp under förmiddagens intensiva trafik som går upp under en given tidsperiod. Dessutom blir tillgängliga speciella kontroll funktioner som tillåter hissarna att fungera vid högre hastigheter under den intensiva trafiken som går ner. Detta utnyttjar färre hissar. Kontrollerna är också tillgängliga som möjligt regenerativ befogenhet att lagras tillfälligt och överförs till andra hissar i gruppen under (emergency standby power conditions) och därigenom ger ytterligare kapacitet för hissen att användas av brandmän eller byggnads evakuering.”(Jay A.Popp, 2009) Koncept och design av hissar Som Ann Thorpe förklarar, design har inte en material form utan det är information, eftersom det är teori och trender som är blandat ihop och utvecklad vidare till nya idéer. Idag upplever vi en digital globalisering av ekonomi och kommunikation så att information kan kretsa jorden om några minuter. ”Eftersom digitala information cirkulerar fritt, globalt och snabbt, är det lätt att modifiera den vid nästan varje nätverksknut. Det är svårt att skilja mellan <<visioner>> och vem som har bidragit till vad och hur.(…)Information lämnar spår efter sig vart den än tar vägen, och den ändrar sig hela tiden, utvecklas och anpassar sig, ungefär som om den var levande.”(Thorpe A., Design för hållbar utveckling”2008). På så vis är det svårt att skilja på vilka koncepter som är nya vad gäller arkitektur eftersom ofta det är så att koncept uppgraderas under åren och speciellt idag när vi är nästan helt digitaliserade. Dessutom idéer från olika tidigare perioder lånas och tillämpas till nutiden. När det gäller hisskorgar, däremot, knappt i de senaste år har hissen börjat uppfattas som produkt av designen, vilken jag visar i den här delen.   16  
  • 17. Koncept ”Ropeless Multi-car Lift System” och 3D kontroll hissar År 2000 får Lerch Bate Inc. ansvaret för designen av vertikala transportlösningar i Londons högsta byggnad - The Shard. Kampen med utmaningarna fortsätter upp till 2012 när överlämnandet av alla 40 hissar och rulltrappor blir klara. The Shard är en byggnad som är, för sin största del, en avsmalnande struktur som har ett ständigt minskande fotavtryck när man rör sig upp mot toppen. Lerch Bate följer metoden som föredras av byggnadens arkitekter: stapling enligt användnings- områden inom detta unika torn för multi-användning, samt de tätast ockuperade områdena (dvs. kontor) ligger vid basen; vidare hotellet och offentligvisning nivåer och slutligen, är utrymmen med den lättaste densiteten som är lägenheterna på de översta våningarna. En annan utmaning är hur man tillhandahåller separata entréer och recep- tioner vid egen dedikerad lyftlobby och hiss. I linje med Popps råd används det sky lobby (tre stick)och dubbel-plattform hiss system. På det sättet minskar man hisschakterna med 30-40% och sparar för mer golvyta. The Shard kommer att utnyttja de senaste Lerch Bate:s metoder av dubbel-plattforms destination kontroll(destination dubble deck control – 3Dcontrol) system för hantering av intensiv trafik uppåt och neråt (”up peak” och ”off peak”) och kommer att öka trafiken med 10% utan någon service nedbrytning. Lerch Bates är inte bara nöjd med att tillämpa metoden med två korgar i varje hisschakt utan genomför de för första gången ”Ropeless multi-car lift system”. (se bilagor) med smeknamn ”Skytrak” som gör att flera korgar kan höja upp en schakt och sänka ner angränsande schakt. Dessutom ger samma teknik möjligheten att få vertikal transport efter en böjd eller cirkulär bana, vilket möjliggör en hel ny grad av frihet att utforma radikalt nya former av byggnader och väldigt effektiv service.         17  
  • 18. Burj Khalifa, Dubai En annan byggnad som har använt de senaste   teknologiska uppfinningarna inom hissystem är Burj Khalifa. Tornen, med sina 828m, är nu världens längsta byggnad och det är en del av en helt komplett ”masterplan” i Dubai, Förenande Arabemiraten. De snabbaste dubbel-plattforms hissarna kommer att tjäna passagerarna med en hastighet av 10m/s. Arkitekterna av Burj Khalifa är företaget Skidmore, Owings&Merril LLP från Chicago. Huvudhissen, placeras i den cent- rala kärnan i Burj Khalifa (eller s.k Burj Dubai), har världens högsta hiss 504 meter - mer än höjden av Taipei 101 i Taiwan (448 meter) och har dessutom världens längsta resväg för en hiss. En annan tjänstehiss i spiran har världens högsta landpunkt på 636,9m. Dubbel-plattforms hissar, med inbyggt ljus och underhållningsfunktioner inklusive LCD-skärmar, kommer enbart att vara tillgängliga för besökare av ”At the Top”, Burj Dubai, samt kontors personal som passerar mellan sky lobbyn och nivå 123. ”The Top” är världens högsta utomhus observationsplattform som ligger på nivå 124. De dubbelplattforms enheter som användes för första gången i Mellanöstern av Otis (företag inom Åhmans nätverk), är den högsta stigande dubbelplattformshissar i världen och kommer att ha en kapacitet på 12 till 14 personer per hytt. (För mer information om projektet Burj Khalifa besök http://som.com/content.cfm/burj_khalifa) HYMENOCALLIS – Organisk inspiration Precis som kronblad av en stam sträcker sig tornets vingar från sin centrala kärna. Inte främmande för Mellanöstern design tillämpar arkitekten Adrian Smith mönster från traditionell islamisk arkitektur. Men hans mest inspirerande musa är en regional ökensblomma, Hymenocallis, vars harmoniska struktur är en av de organiserande principerna i tornets konstruktion.     18  
  • 19. Andra intressanta nyheter och idéer om 3D kontroll hissar finns på bloggen ”Future of Transportation” (http://helixator.wordpress. com/). Där kan man även se lösningar för byggnader med unik design som de här: Koncept Helixator Den här idén kommer från de traditionella rulltrappor och behovet att spåras area1, men samtidigt att finnas möjligheter för vertikal transport av mer personer. Helixator som är än så länge bara prototyp(med data från 2009!), har design innovationer som erbjuder möjligheten av en kontinuerlig spiral. Designern Michel Davis säger att det stora tekniska genombrottet är en enkel spårbana som inte fanns förut. Traditionella böjda rulltrappan omfattar flera rälsar från båda sidor av stegen och måste stödjas av komplexa och tunga konstruktioner. Monorails lösningen koncentrerar alla nödvändiga räls i ett central och lätt system. Dessutom är Helixatorn driven av en linjär motor i stället för kedja system där den översta länken i kedjan bär hela vikten av stegen. Helixator är inte en hiss egentligen, utan det liknar mer rulltrapporna, men det är ett förslag som sparar utrymme lika hissarna och dessutom är oberoende av byggnadens form och struktur. Därför var jag nyfiken att få veta mer om det. Det visade sig att det är okänd i Sverige än så länge, men inte omöjligt att användas redan någonstans i världen. 1. Rulltrapporna tar mycket mer area än en hiss schakt.   19  
  • 20. Gigantisk hiss, Norman Foster Bristen av area är ett stort problem i nutiden. Men den gav en unik idé för troligtvis den största hissen i världen. Den är designad av arkitekten Norman Foster som ledande del av konceptet av en byggnad i Manhattan. Arean är bara 7,62x30,48m och är en riktig utmaning för många arkitekter men inte för en av de mest kreativa människor i världen- Sir Foster. 257 Bowery är den nya adressen av konst gallerian ägd av Sperone Westwater. Själva hissen är ett designat stort utrymme som rör sig mellan våningarna.   Den nya byggnaden är nu öppen(i vår 2011) Den är ca40 m lång med 8 våningar. Tre av våningarna är för offentliga gallerier, två för privata visningar, två för kontor och en för ett bibliotek plus mekanisk våning och källare. Som svar på den kompakta platsen, är en del av projektet ett flyttbart galleri med   storlek 3,66x6,10 m som förbinder de övre fyra utställningsvåningarna och ger besökaren möjlighet att gradvis gå mellan nivåerna. Det rymmer 240 personer trotts förväntar man inte så många besökare på en gång. Hissen har en hastighet av 15,24m/min (50’/min) i stället av de vanliga för en hiss 45,72m/min (150’/min). Det är ett framträdande inslag längs   Bowery och är synligt från gatan. Dess lugna takt Hiss-galleri, projekt: Foster+ Partners, New York, 2001 kontrasterar med den snabba trafiken ute på gatan. Vid varje nivå kan utställningsrummet förlängas genom att parkera det rörliga rummet. Ytterligare en hiss och trappor erbjuder alternativt tillträde. Galleriet erbjuder ett utbud av utställningsrummen, som varierar i förhållande till atmosfären. Konstruktionen innehåller en dubbelhöjd på en 27 meter hög utställningsyta på gatunivå, med ett skylight galleri, ett entrésolskydd, en terrass med utsikt över parken, och privatvisnings gallerier på fjärde och femte våningen. Konstverk lagras främst i källaren, medan biblioteket är beläget högst upp i byggnaden, under det mekaniska golvet. Den frästa glasfasad som inrymmer det rörliga rummet, fungerar som en buffertzon som skyddar byggnaden från extrema temperaturer och isolerar samtidigt akustiskt galleriets utrymme.   20  
  • 21. "Konceptet för Sperone Westwater är både en reaktion på Bowery dynamiska urbana karaktär och en vilja att ompröva det sätt som vi engagerar oss med konst i fastställandet av ett galleri. Det rörliga galleriet animerar utsidan av byggnaden och skapar en djärv vertikalt livlig symbol för områdets re-uppfinning och är ett svar på Sperone Westwater:s stora program. Jag hoppas att artisterna kommer att inspireras av galleriets nya rumsliga och strukturella möjligheter " (Norman Foster). Konstruktiva fakta för det flytbara galleriet: Storlek: 3,66x6,10m; höjd: 3,96m (12’x20’; h-13’) Stålramskonstruktion med röda fasader. Driven av hydrauliska kolvssystem.     21  
  • 22. Koncept Cirkulär hiss (se bilagor, Lerch Bates Inc.) Självständiga Multi-korg cirkulär hissar (Indipendent Multi-car Ciculär Elevators, IMCE) är konceptet där korgarna rör sig längs en cirkulerande bana så att de inte är beroende av deras motviktskorgar. Korgarna kan fritt gå på cirkulär bana och stoppa utan att påverka de andra resande korgarna. Byggnaden ovan är ett projekt för IMCE, designad av Unsangdong Architects (http://www.usdspace.com/) från Seoul, Korea för Yeosu EXPO 2012 som kan tillämpa IMCE. Byggnadsonceptet ”Ocean Eco Compounds” kommer att utställa den största delen av EXPOn som innehåller marine teknologi, arkitektur engineering och information teknologi. Projektet tillåter besökaren att uppleva oceanens ekosystem som är relevant med man-made naturen i sin huvud utställningsarea. Det finns ingen begränsning för hur många korgar som placeras ut i dessa system så länge trängseln inte märks. Den kinetiska energin från fallande korgar kan distribueras tillbaka till stigande korgar och på så sätt att skapa jämställd energi cykel som med klassiska motvikterna1(counterweights) Motvikterna har tillämpning till ett annat koncept till, så kallade ”Space Elevator”. 1. motvikt (eng. ”counterweight) – anordning i ett mekaniskt system, som genom sin tyngd håller systemet i jämvikt   22  
  • 23. Koncept ”Space elevator”. Science and fiction   ”Space Elevator” är ett förslag till struktur som transporterar material från himlakroppsytan till rymden. Många varianter har föreslagits, men koncep- tet refererar oftast till en hiss som sträcker sig från jordytan till geostationära yttre ut i rymden, med en motvikt som sitter fäst vid den yttre änden. Genom att fästa en motvikt i slutet, gör tröghet att kabeln stannar sträckt, motverkande gravitations-kraften på nedre delarna och därmed låta hissen att stanna i geostationär bana. Själva motvikten kan ta en av följande former: 1. En tung, fångade asteroid (som visas i diagrammet); 2. Space dock1(En ”space dock” eller moderskepp är fiktiv typ av 'dry dock' rymdskepp som skulle kunna lokaliseras i en låg planets orbit/bana). Trotts, konceptet har blivit åtagen till verkliga enheter av space dock som kan byggas med nuvarande teknologi), rymdstation2 eller spaceport3 placerad bortom den geostationära banan, eller 3. En förlängning av själva kabeln långt bortom geostationär bana.         23  
  • 24. Konceptet ”Space elevator” kom för första gången i 1895 när Konstantin Tsiolkovsky, rysk vetenskapsman, såg på Eiffel Tornen i Paris. Han föreställde sig ett torg som når rymden. Under 1900-talet introducerar författaren Arthur Clarke konceptet för ”Space elevator” i boken ”The Fountains of Paradise”, 1978. Konceptet visar på att rymden kommer att nås utan rymdskepp. I stället en transport enhet kommer att klättra på en fixerad struktur (kedja eller balk), svävande i rymden från en fast geostationär satellit 35 000 km ovan jorden. Därefter inspirerar konceptet både ”science fiction”-författare och vetenskapare. Huvud poängen är att hittas ett lätt, men ändå starkt, material för MClimber, Michigans Universitet spåret och ett säkert sätt för transport av människor och gods. I nutiden blev NASA intresserad av utvecklingen av en hög teknologi hiss som ska höja upp i utrymmet och grundade ”Elevator 2010”, en serie av tävlingar med pris för totalt $4 miljoner för lag som lyckas att uppfinna teknologi som kan hjälpa utvecklingen av ”Space elevator” senast 2010. Tävlingen började den 20:e oktober 2006 och laget från Michigans Universitet ”MClimber” vann ett av priserna. År 2009 vann ett lag från Seattle $900 000 för sitt projekt. Laget ”LaserMotive” presenterade hemgjort kabel-klättrare (cable-climber) som hann klättra upp spår långt 900m, hällt av helikopter, med hastighet av 13 km/h. I Europa är vi också intresserade av den här idén. En organisation, European Space Elevator Challenge (EuSEC), som drivs av studenter i Tyskland har ansvaret för tävlingen, där alla intresserade kan registrera sitt deltagande. EuSEC grundades av WARR (Vetenskaplig Abetsgrupp för Raketteknik och Rymdfart). Själva Arbetsgruppen tillhör IRT, Institutet för Rymdfjär vid TU München. Chad Lorsung från team USA/Japan och Andreas Hein från EuSEC svarade på mina frågor angående denna studie och jag ska presentera de i delen Empiri. En annan organisation, The International Space Elevator Consortium (ISEC), främjar utveckling, konstruktion och drift av Space Elevator som en revolutionär och effektivt väg till rymden för hela mänskligheten. ISEC består av organisationer och enskilda personer från hela världen som delar en vision av mänskligheten i rymden. På sin hemsida förklarar ISEC vad framtidens Space Elevator är, och framför allt, varför alla är så entusiasmerade av den. En sådan konstruktion skulle spara otroligt mycket pengar (i stället av rymdfärja). Principen är samma som ovan och här finns några idéer på hur det kommer att ladda klättringsenheterna. Dem inte kommer att ha några bensinreservoarer utan de kommer att använda energi från solen och laserstrålar projekterad från jorden. Från början kommer   24  
  • 25. klättraren att bära 20 ton och efter vidare utveckling upp till 100 och även 1000ton på en gång. Rymden har inspirerat både vetenskapsmän och drömmare. Den är en kraftig magnet för ungdomarna som stimulerar dem att rikta sina intressen mot framtiden. Filmer som Star Wars, Star Trek och Stargate har varit favoriter för flera generationer. Bilden till vänster är en sådan hisskorg, inspirerad av rymden. Panoramahiss, Optima Lift, Ryssland Till vänster: Spaceport America, New Mexico Foster+Partners projekt kommer att bli den första rymdstationen i världen för rymdturister. Här kommer man att använda hissar med kapacitet för 12 personer för vertikal transportering till 3 olika nivåer.   25  
  • 26. Koncept Domaquarèe Medan vissa människor stirrar på stjärnorna, attraheras andra av den djupa havsvärlden. Ett projekt som är inspirerat av charmen av vattens liv är den unika hisskorgen på Radisson SAS Hotel i Berlin. Radisson SAS hotell är en del av "City- kvarteret" i Tysklands huvudstad, dock är identiteten på byggnaden drastiskt förändrad och full av esprit. Om man komma in i innergården via passagen, måste man bara se upp till en överraskande bild av världens största saltvattens- akvarium. Ett 16 meters högt cylindrisk akvarium gjort av en skarvfri akryl cylinder skapar en mycket verklig bild av motivet "vatten". Denna havsvärld kan upplevas ännu mer när man använder den inglasade hissen som går rakt igenom akvariet. Ljusgården är täckt med en folie som är en filigran av pneumatiska samt nät-liknande konstruktioner. Dess utseende är i linje med den närliggande kontorsbyggnaden. Från sockel av sten upp till den två våningar höga, inglasade tak, kan man observera utformade detaljer, särskilt när man tittar på de använda naturliga stenarna och det tunna, membran-liknande taket. Byggherren av den här underbara konstruktionen är DIFA AG och arkitekterna NPT-Tchoban - Voss. Den här innovativ akrylsdesign slår alla rekord som värdens största cylindriska akvarium. Stående på över 16 meter i höjd med 11 meter i diameter, rymmer AquaDom nästan 1 000 000 liter vatten och mer än 100 olika arter av fisk. Besökaren som använder hissen i mitten av cylindern klättrar genom vattnets djup, ser en häpnadsväckandesamling av färgglada koraller, klippformationer och en myriad med mer än 2 000 fiskar. För skapandet av denna fantastiska värld står konsulterna av konstruktions- lösningar från ICM. ICM står för International Concept Management Inc. och är företag som ger undervattensvärlden till ytan genom innovativa projekt som omdefinierar konsten och vetenskapen av konceptuell design. ICM grundades 1995 (som ett systerbolag till Reynolds PolymerTechnology, Inc.) och är världs- ledande inom konstruktion, tillverkning och installation av akryl. Den här design/ bygg firman är unik och erkänd i hela världen för sin djärvhet och kreativitet som ständigt driver framåt rumsliga gränser, gränserna av inredning och utställnings- design. Den visionära ICM laget utvecklade nästan omöjliga akvariums design för att möta både kostnader och tid begränsningar - och för att kunna uppfylla arkitekternas vision. Den resulterande design innehåller perfekt vatten klarhet (en enorm bedrift med tanke på akvariets höjd och vattentryck) och unika utseendes-möjligheter, kännetecknas av strukturella faktorer som gör att rätt fiskart leva i varje nivå av akvariet och samtidigt skydda mindre fiskar från deras större predatorer, och drar in naturligt solljus som behövs för att   26  
  • 27. stödja akut hotade arter. Domaquareé Radisson SAS Hotel, Berlin Hiss för ”Thrillseekers” I nutiden är det ganska vanligt att åka en helt inglasad hiss men det här exemplet har även ett genomsynligt golv så det är inte många som skulle våga åka hissen, men för alla de med vilda önskningar från livet är det en otrolig upplevelse. Byggnaden som hissen finns i är Sky Tower, Aukland, på Nya Zeeland. I stunden som man åker uppåt förstår man begreppen ”Marken försvinner under fötterna”. Hissens golv är tillverkad av förstärkt glas som produceras genom att lägga en beläggning av tunt material på en yta av en platta av glas som tillval och silverfärgat, beläggning består av en blandning av silikon och epoxiharts på ena sidan av glaset, och torkning vid rumstemperatur. Ett lager av högt exoterma omättad polyesterharts är sedan belagd på motsatta ytan av glaset och torkas. Glaset placeras i en form med den olackerade ytan nedåt. En lämplig mängd ödmjuk-exoterma omättad polyesterharts hälls i formen. Ett lager av högt exoterma omättad polyesterharts är belagd på en yta av en platta av armering och torkas. Innan de låga-exoterma omättad polyesterharts är helt torr, är armeringsmaterial överdrog på glaset med den belagda ytan av armering nedåt. Den resulterande monteringen pressas sedan och torkas.   27  
  • 28. Hiss interiör, team Master of Architecture I år, Yale University, mars 2011 Ett intressant projekt för hiss interiör hittade jag på en blogg av en student som gick sitt första år på ett Magister program i Arkitektur på Yale University. Hennes namn är Daisy Ames. I en artikel presenterar hon ett ovanligt förslag för en hissdesign som är ett gemensamt arbete av hennes grupp. Den här är slutprodukten av gruppens design som de ville arbeta inom ett utrymme som fostrar obekväma situationer – i väntan på att din våning ska dyka upp att börja kommunicera med andra. Medan de lekte med tanken på att tvinga folk att stå obehagligt nära varandra, bestämde de sig för att undersöka olika reaktioner som folk skulle interagera med en konstru- erad yta. Denna "yta" har en bänk, fotstöd, ”ryggstöd” och ett egendomligt placerat hinder som hämmar förmågan att stå i mitten. En liten nackdel här kommer med städningen och kan ”bli en krass verklighet” som min lärare arkitekten Per Reinholtz med rätt noterade. Eftersom i den studie vi undersöker koncept, behöver vi inte ”copy and paste” utan man lånar information och låter sig inspireras. Jag har nämnt tidigare att fördelen i skapandet av koncept är att en idé kan utvecklas genom visualiseringar och på så sätt diskuteras och elimineras eventuella nackdelar.     28  
  • 29. Hiss lobby Arkitekterna läger ofta tid och inspiration just på den här delen, speciellt när det gäller hotell eller annan underhållnings byggnad. Några bra exemplar är NPS Tchoban Voss hotell i Berlin - Music&Lifestyle Hotel Nhow, 2011:   Och www. xenu.net/archive/spb Stephen M. Lee Hiss lobbyn kan även bli en form av konst om man har rätt attityd och massor av fantasi. Nästa projekt (se bilderna, s.30) är gjort i samarbete med konstnären James Turrell, arkitekterna Kohn Pedersen Fox, New York—(Douglas Hocking, design principal; Paul Katz, managing partner; Christopher Stoddard, project manager; Theordore Carpinelli, Li Min Ching, Miranti Gumayana, Wendy Hanes, John Lucas, Lloyd Sigal, project team); belysning formgivare Isometrix London och programmeraren Benjamin Pearcy. Byggnaden finns i New York nära Times Square och är Kohn Pederson Foxs kontor enhet. Från början funderade de på glas till utsidan men insåg att vikten av ett enda blad skulle ha varit oöverkomliga. Att hänga en sådan bit var också en   29  
  • 30. alltför hög tröskel. Mycket lättare hartsmaterial tillverkades av företaget 3form och träffade både konstnärens estetiska och arkitektens tekniska behov. Medan de flesta New Yorks lobbygrupper tenderar att vara av trä och sten (och med ett ord - dyra), avslutar lobbyn på 505 Fifth Avenue enkelt i både färg och material: vitmålade puts och gips för väggar och tak, en mörk granit för golv. "Turrell ville bara ha puts och gips som ska träffa ljuset", säger Hocking. Men konstnären var ganska specifik i sina krav för vit färg, väggarna är dekoratör vit, medan taket är två bländarsteg mörkare. "Det grundlägger hela sammansättningen av optiken", säger Hocking, som konstaterar att det inte var den svåraste av anbudsansökningar att uppfylla. "Du går till Benjamin Moore och ta fram en off- white", säger han. "Det är inte som att plocka några exotiska stenar." London baserade företaget Isometrix utformade den här fantastiska ljusdesign- en till vänster. Källa: ARCHITECT Magazine Publicerad: 2007-10-01 Av Edward Keegan     30  
  • 31. Nya material och design idéer för hiss I samband med teman för ”framtidens hiss” och yngre människors perspektiv kommer jag att låna några goda exemplar av designidéer från en film. Den är inspirerad av en tecknad serie (Aeon Flux), men vad har Hollywood produktionen med samma namn har bidragit med är en vision av framtidens arkitektur. Aeon Flux är filmad i Berlin och presenterar ett koncept för en dystopisk värld med organisk arkitektur sett 400 år framåt. Trots att livet i den sista staden i Jorden, Bregna, är farlig och totalitär, har regissören Karyn Kusama kreerad den som en vacker värld fylld med ”strange energy”, bakom vilken inget är som det verka vara. Med fokus på detaljer kommer jag att undersöka bland några originella och unika design idéer. Förutom filmen finns obegränsade varianter och jag ska försöka att inkludera några bra förslag. Belysning och ljus Belysnings arrangering är som komponering av musik. I en hiss är ljuset väldigt viktigt för den positiva upplevelsen. Förutom teknik(http://ljuskultur.se/fakta-och- miljo/teknik/) finns det många tankar om vad vi vill med ljuset, hur vi vill påverka och vad vill vi uttrycka. Hur vi kommer att designa belysning beror i första hand på om vi har en panoramahiss eller en stängd(utan direkt dagsljus) hisskorg. Det finns många möjligheter att leka med dagsljus eller belysning och jag ska försöka ge några intressanta exemplar som inte är nödvändigtvis från hissar men de ger idéer som kan tillämpas i detta område. Ett bra exempel på interiör med hjälp av ljus är tydligt nämnande projekt för hiss lobby till Kohn Pederson Fox:s byggnad. Att leka med dagsljus…. 1. Hall i Bregna 2. GROßEN vindkanaler 3. Aeons sovrum Se större bilder här: (http://bregna2415.webs.com/gallery.htm) under Set Photographs   31  
  • 32. Se större bilder här:(  http://bregna2415.webs.com/gallery.htm) under Set Photographs och Stills … Och belysning Hollywood produktionen Aeon Flux har sin arkitektur och stil av charm tack vare formgivare som har lyckats att skapa en helt annan värld och i samband med filmens sätt att uttrycka framtiden. Med väl utvalda byggnader i Berlin behövdes det inte mycket scendekor utan bara det rätta ljuset som förändrar allt till annan byggnad med ett helt   annat ändamål och framtidsutseende. Det talar om för oss att i nutiden och redan på 1700-talet hade arkitekterna skapat en design som även kan vara aktuell för framtiden. Tidigare nämnde jag ett företag utvecklade projektet KPF kontor byggnaden. På Isometrix hemsida (http://www.isometrix.co.uk/) hittar man många vackra idéer för ljusupplevelser och några av dem verkar vara inspirerade av filmen Aeon Flux.   32  
  • 33. För att skapa en verklig unik miljö arbetar ofta designer och arkitekter med olika företag som tillverkar vissa produkter och ger form till deras idéer. Många arkitekter har skapat koncept som vidare användas till andra område (t.ex. Zaha Hadid, Santiago Callatrava osv) Nemo Cassina är ett företag som har jobbat med några av de bästa formgivare i nutiden, t.ex. Norman+Partners, Karim Rashid, Vico Magistretti, Ikaru Mori och mm. De är presenterade av återförsäljare i Europa, Amerika och Fjärran Östern och bl.a. i Sverige genom Ljusgruppen AB. På bilden ISI System av Nemo Cassina, Italien har jag tagit exempel på deras ISI System som skulle passa bra i en hiss. I samband med belysning för hiss besökte jag Jimmy Löf på Ljusgruppen i Malmö. Där fick jag en hel ny värld med inspiration bland senaste modeller av Modular, Belgien och LucePlan, Italien. Alldeles spontant gjorde jag lista på belysning som skulle ge ny känsla in i hissen(se bilagor). Belysning och Dataprogram Att designa belysning är inte lätt arbete. Förutom själva utseendet finns det en hel del planering och beräkningar som måste göras. Med handberäkningar och gamla datorprogram kunde resultatet endast redovisas med siffror. Visserligen kan dessa värden jämföras med krav och standarder, men för den som inte är fackman är resultaten svåra att förstå. Med visualiseringar kan man på ett mycket enkelt sätt visa för en beställare eller användare hur det kommer att se ut, eller hur man tror att det kommer att se ut. Datorerna utgör sätt att kommunicera och förklara. Genom tiderna har många program används och även nästa alla som sysslar med design av ljus har sina egna program samtidigt som utvecklingen går mot universialisering. Två sådana program är DIALux och Relux. Båda har fått god spridning i Europa och båda är översatta till svenska. För den som projekterar är det givetvis bra med öppna program där man kan använda armaturer av olika fabrikat. Först och främst behöver man inte lära sig så många olika program. Man får förmodligen en större säkerhet och blir skickligast på det program man använder mest.   33  
  • 34. Material Carbon fiber Det här materialet var ett tips av studenterna som sysslar med projektet Space elevator. Carbon fiber (eller på svenska Kolfiber) används tillsammans med epoxi-, poly- eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till flygplan, bilar, motorcyklar, hjälmar, båtar, kanoter, cyklar, fiskespön, fiskerullar, skidor, tennisracketar, rullbräden, vapen och mycket annat. De fördelarna som jag tycker gör materialet lämpligt till hisskorgar är bl.a. att det kan ske i olika obegränsade former lika plastprodukterna. Den stora skillnaden här är att Kolfiber är väldigt stark, det är brandsäkert och ett väldigt lätt material. Produkterna av kolfiber har samma egenskaper som sådana tillverkade av stål men utgör endast 40% av deras vikt. Det gör att kolfiber börjar tillämpas till byggindustri och anläggningar, vilket kommer att förändra drastiskt den här branschen. Kolfiber finner sin tillämpning i byggindustrin genom arkitektoniska element, trappor, catwalk (mode podium), industriella konstruktioner, moderna möbler osv. Med kolfiber kan vi skapa helt ovanliga ”flytande” former eller konstruktionsdelar, av vilka krävs att vara starka och lätta. Dessutom är produkterna av kolfiber väldigt vackra. (http://www.carbonbydesign.com/structure.html) (http://www.thearchistudio.com/design-services/koh-samui-architect-service- architectural-concept-development/architectural-product-design) Eftersom kolfiber produkterna tillverkas i kombination med många olika ämnen beroende av produktens ändamål, var jag nyfiken på att fortsätta min undersökning för mer information om detta material. Jag fick svar från Lars Viebke som sysslar mycket med kolfiber här i Sverige. Kolfibern omblandas oftast med flera olika sortsplast så det kan inte återvinnas fullständigt förutom att dess energi används vid bränning. Än så länge produceras produkterna på förhand och kostnaden är hög så det kan inte handla om serieproduktion. Dock, när det gäller specialhissar, kan kolfiber ge en bra möjlighet för vilda idéer,   34  
  • 35. t.ex ovanliga ytor. Producenter av kolfiber cello har dessutom bevisad att deras produkter har ett likadant men med ett mycket kraftigare ljud än den traditionella trä cello. Se hur man gör kolfiber cello:…………………………………….. http://www.youtube.com/watch?v=J_gI3chGtww Detta gav mig en idé att man kan skapa unik hiss med till ex ett inbyggt musikinstrument (typ harpa eller någonting liknande) direkt på väggen av hissen.   Corian Materialet produceras av koncernen DuPont och är en vacker lösning som lämpar sig lika bra i privat som i offentligt miljö. Dessutom är det miljövänlig, enligt dem. Corian är ett material som har många fördelar om man tänker på hissdesign. *Det är ett vackert material, som kan bearbetas, fogas och formas till en praktiskt taget valfri design. *Kan sammanfogas utan synliga fogar, vilket gör, att det inte bildas skarvar som samlar på sig smuts och bakterier. *Gediget material som känns varmt vid beröring och har djup och luminiscens. *Oerhört hållbart, behöver inte bytas ut inom överskådlig tid. *Kan repareras och återställas vid skada. *En installation kan senare omarbetas utan att ändringen syns. *Hygieniskt, lätt att göra rent, möglar inte. *Fläcktåligt, även brännmärken går att ta bort. *Det homogena, porfria materialet avvisar fukt, smuts och bakterier. *Matchar väl andra material som kakel, rostfritt, trä och glas. Bilden ovan visar en del av 9 kv meters lägenhet som är utformat helt i Corian. Det är typisk exempel på att man kan skapa mycket upplevelse även i små areor. Därför tycker jag att med hjälp av Corian skulle var möjligt att skapa fina känslor, t.ex genom lek med ljus och alla 100 färgar som materialet erbjuder. Det finns andra möjliga nya material som kan tillämpas till hiss, t.ex förstärkt glas som jag nämnde vid hissen i Skytower, Nea Zeeland eller paneler Paroc som är gjorda av ”stenull” och är väldigt brandsäkra. Andra material kan undersökas i boken ”New Materials & New Technilogies Applied to Elevators” av Antonio Miravete.   35  
  • 36. Empiri Enkät och undersökning I samband med olika teman har jag undersökt yngre människors åsikter om framtidens hiss. Målet var att få veta vad de skulle tycka att är kul i en hiss så att arkitekterna kan beakta just behovet framtidens konsumenter. En enkät var utskickad till människor upp till 30 år med minimala resurser och den kan inte räknas som representativ men resultaten är intressanta nog för att ge en idé om detta ämne. Först ska jag presentera svar på mina frågor av två studenter som sysslar med projektet ”Space Elevator” inom EuSEC. Andreas Hein är från Tyskland och är bl.a. ansvarig för projektets press information. Chad Lorsung är en medlem av Team USA/Japan. Båda två är intressanta för den här studien eftersom de representerar yngre människor som dessutom sysslar med utveckling av en produkt som är inriktad mot framtiden och djärva drömmar. Jag har ställt lite annorlunda frågor till dem än frågorna i enkäten för jag tyckte att deras överblick är bredare än andra yngre människor som inte sysslar med sådan teknik och koncept. Presenterade svar är endast personliga åsikter av de svarande. Frågor och svar 1. Varför du är intresserad av utveckling av Space Elevator? Andreas: Space Elevator kan ändra sättet vi reser ut i rymden dramatiskt genom att minska sina kostnader och har ett mycket effektivare fysikaliska princip än raketer. Dessutom stimulerar det min fantasi. Det är fascinerande att tänka sig att kliva in i en hytt och åka upp till rymden! Chad: Jag är intresserad av att utveckla en Space Elevator, eftersom det är en utmaning och eftersom det aldrig har gjorts tidigare. Bara njuta av den på grund av den elektronik utmaningen. Typ av koppling som sätter ihop ett pussel för mig. 2. Varför, enligt dig, är Space Elevator viktig för människorna på jorden? A: Med Space Elevator rymdaktiviteter kan diversifiera. Detta kommer förmodligen inte att ske omedelbart, men stegvis. Kommersiella rymdverksamhet kommer att gynnas av lägre transportkostnader och en snabbare leverans av nyttolaster ut i rymden. Tillförlitligheten bör också vara högre jämfört med raketer. Härmed bifogas två dokument jag presenterade under 2009 om några möjliga tillämpningar av Space Elevator för rymdverksamhet.(se bilagor) C: Själv tycker jag att det är viktigt för folk att prova nya saker. Några saker   36  
  • 37. fungerar och andra inte. The Space Elevator idén verkar precis som ett sätt att få alla att bevittna utrymme eller kanske flytta till en annan planet om det behövs. Och effektivare, tror jag. 3. Tror du Space Elevator har någon tillämpning i byggnadskonstruktion och arkitektur? A:   Om kol nanorör (Carbon nanotubes) utvecklas ytterligare och kan användas som ett material i industriell skala, jag är säker på att detta material kommer att användas i byggnadskonstruktion och arkitektur för att möjliggöra konstruktioner som ansågs omöjligt förut. Det finns redan några publikationer om detta ämne. C: På denna fråga du kanske hänvisar till kolfiber? Jag tror att kolfiber redan har många användningsområden i bilar, tennisracket etc. Men jag tror många mer användningsområden också.   4. Om vi betraktar Space Elevator i tydlig design aspekt (interiör och exteriör), hur det skulle se ut och var skulle konstruktörerna få inspiration från (Till exempel filmer, böcker, natur (biomimic), avancerad arkitektur)? A: När det gäller det yttre, är jag övertygad om att konstruktionen kommer att vara strikt funktionella som i alla fall av rymdfarkoster. Om du tittar i befintliga klättrare Space Elevator modeller, visar de redan ganska liknande egenskaper och utvecklats på intressanta sätt:…………………………………………………………. http://www.se.kleinquadriert.de/PR/fotos/japan/JP_Konkurrenten.jpg http://www.xconomy.com/seattle/2010/04/13/beaming-power-to-uavs-space- elevators-and-someday-earth-the-lasermotive-story/attachment/lm_robot/ In i interiören definitivt finns det utrymme för design frågor när det gäller t.ex. transport av turister/besättning är berörda. Inspirationen kommer förmodligen först till kvarn från befintliga filmer, böcker men jag kan tänka mig att biomimetiska mönster är också tänkbara. C: Jag tror faktiskt struktur och hur det kommer se ut beror på hur det behövs för att hålla upp och arbeta. Till exempel ett flygplan är något rund för styrka, men om vi hittar något starkare och lättare, kan formen ta en annan form triangel, t.ex.   37  
  • 38. Enkät Förutom dess, en enkät (se bilagor) hade hjälpt den studie och det var skickat till yngre människor framför allt i Sverige, men andra länder också tog medverkan. Det finns allmänna frågor om respondenternas profil; specifika frågor, som är i samband med deras bostad och vanor i samband med detta; frågor om vad de inspireras av; och frågor om deras åsikter och vad tycker de är kul i samband med hissar. Några av frågorna innehåller bilder för bättre beskrivning. Med frågor 2,3,4 respondenterna funderar på vad de inspireras av. Frågor 5,6,17 har som mål att få veta vad de tycker är roligt. Frågor 7,8,9 undersöker deras attityd till ovanliga byggnader. Frågor 10,11,12,13,14 handlar om deras vanor i samband med byggnader och hur ofta i så fall de brukar använda hissar. Med svar på frågor 15 och 16 som innehåller hissbilder, får vi veta om hur de känner sig i olika hissmiljöer. De hissarna är existerande och några av de är extrema eller ovanliga, andra är klassiska. Fråga 16 undersöker om yngre människor tolererar intimitet i offentligt miljö. Fråga 20 handlar om deras ambitioner. Ju högre ambitioner man har, ju högre kräv han/hon har om design bl.a. Enkäten har inte fått tillräckligt svar, därför man kan inte generalisera resultaten. Dock, det är gjort i rätt åldersgrupp och är användbar till grundreflektioner. Analys Praxis visar att framtidsbyggnaderna blir högre och högre men yngre människor vill gärna bo i ett lägre hus (bostad). Högre byggnader har ett annat ändamål än boende och kräver nya problemlösningar för vertikala transporten inom de med varje designlösning. Hur framtidshissen kommer att se ut är inte helt klar, eftersom det är väldigt få designers som ”vågar att komma in hisskorgen” utan det är mest byggherren som projekterar dem och resultaten är ofta ”inside the box”. Enligt Per Reinholtz är hissen en passage och inte en upplevelse. Han berättar att i sitt arbete fick han framför allt att välja färg på golv eller väggar i byggnadens hiss.   38  
  • 39. I Sverige är arkitekterna inte projektledare samtidigt och har mycket mindre ansvar för projektet. På det sättet är byggherren som levererar hissen. Medan t.ex. i mitt hemland bl. andra länder har arkitekten huvudroll och huvudansvar för den hela projektet och ofta är inblandad i den minsta detalj, om inte – det är han som bestämmer designfirma som tar hand om detta med gemensamma konsultationer. I så fall är det väldigt viktigt att uppfattas vem vilken roll har i ett projekt och hur kan inspireras just han/hon som är ansvarig för hissens utseende.     39  
  • 40. Slutsatser Resultat Resultatet av den här studien är att vi faktiskt ställer en ny fråga som inte har diskuterades så mycket förut: hur man kan förvända hissen till en upplevelse genom framgångsrik design och tänkande med mindre begränsningar (skapande av ett koncept precis som för alla andra produkter på marknaden). Egna reflektioner De yngre människor som har deltagit i min undersökning inspireras framför allt från filmer och musik. En stark magnet är rymden som inspirerar unga människor till att bli uppfinnare, dvs. att förvandla drömmar till verklighet. De vill gärna prova på något ovanligt men det är fortfarande få som vågar satsa på extrema upplevelser. Antoni Gaudís basilika i Barcelona Sagrada Familia från enkäten visade att unga människor fortfarande är mer benägna att relatera byggnaden till framtiden än till det förflutna. Detta bekräftar min uppfattning att man kan bli inspirerad av byggnader från tidigare perioder och fortfarande bli framgångsrika (t.ex. byggnaderna i filmen Aeon Flux). Vad kan man undersöka vidare i samband med hissen? Det kan vara yngre människors attityd för mindre utrymme och känslor som skratt, rädsla, öppenhet/slutenhet i samband med att dela ett litet utrymme med okända personer. Eftersom enkäten innehåller bilder och det var på word fil, hade jag ingen möjlighet att nå massor av människor på ett digitalt sätt, utan det skulle vara möjligt med pappers kopior. Vad som kan göras annorlunda, är t.ex. om man utformar en enkät helt med text, gärna på mall av online undersökningar som SurveyMesh. En sådan enkät kan man lägga t.ex. på en hemsida. Det är möjligt att göras vid utformningen av publiceringsmaterialen för Åhmans i Åhus som kommer att ha projektrapporten som bas.   40  
  • 41.     Litteraturförteckning 1. Hein, A. ”Analysis of Possible Changes in Spacecraft Design Due to the Usage of a Space Elevator for Transportation”, TU Muenchen, Institute of Astronautics, Garching, Germany 2. Keinonen, T., Takala, R., Jaasko, V. ”Product Concept Design: A Revew at the Conceptual Design of Products in Industri”, 2006 3. Miravete, A.”, New Materials & New Technologies Applied to Elevators”, 2002 4. Popp, J., ”Elevator Sustainable Design”, 2009, www.elevator-world.com 5. Thorpe, A. ”Design för hållbar utveckling, 2008 6. www.victorlombardi.com/about.shtml 7. www.ahmans.se 8. www.zaha-hadid.com 9. www.foster+partners.com 10. http://the-shard.com/ 11. http://som.com/content.cfm/burj_khalifa 12. http://helixator.wordpress.com/category/helixator/ 13. www.usdspace.com 14. http://en.wikipedia.org/wiki/Space_elevator 15. http://eusec.warr.de/ 16. www.icm-corp.com 17. www.corian.com 18. http://www.kolfiber.info.se/ och Viebke, L. 19. www.paroc.se 20. http://www.optimalift.ru/index.php?new_division_id=549 21. http://daisyames.com/post/5448480104/eleinstall 22. http://www.nps-tchoban-voss.de/ 23. http://bregna2415.webs.com/gallery.htm 24. ljuskultur.se 25. http://www.isometrix.co.uk/ 26. http://www.nemo.cassina.it/ 27. http://www.carbonbydesign.com/ 28. www.italdesign.com 29. http://www.speronewestwater.com/cgi- bin/iowa/articles/record.html?record=744 30. http://www.nytimes.com/2009/10/21/ arts/design/21foster.html?_r=3&ref=arts 31. http://www.fastcodesign.com/1662349/norman-foster-completes-moving- gallery-in-a-giant-elevator   41