2. Deltagande
Sven-Inge Arnell, projektledare Motala kommun
Mats Helander, Chef samhällsbyggnad Regionförbundet Östsam
Joakim Ljungkvist, VD Tillväxt Motala
Lena Sundholm, projektledare Gamla Motala Verkstad Bildning
Leif Sjögren, stadsbyggnadschef KLF Stadsbyggnad
Rolf Persson, mark- och exploateringschef KLF Stadsbyggnad
Margareta Hagman, marknadskommunikatör KLF Stab
Jan Holmberg, utvecklingschef KLF Stab
Lars-Göran Holmberg, näringslivschef KLF Stab
Marie Kristoffersson, miljöstrateg KLF Stab
Innehållsförteckning
Innehållsförteckningen är tom eftersom inga av styckestilarna som markerats i
dokumentgranskaren används i dokumentet.
Rapporten är sammanställd av Marie Kristoffersson, miljöstrateg KLF Stab
3. 1
1.1
Inledning
Bakgrund
Syftet med projektet Framtidens Motala är att utnyttja den förbättrade tillgängligheten som
infrastruktursatsningarna i dubbelspåret Motala-Mjölby samt den nya genomfarten för riksväg
50 genererar som en hävstång för tillväxt. Genom ökad tillgänglighet och attraktivitet som
boendeort ska sysselsättningen i kommunen förbättras. Projektet som finansieras med bidrag
från Tillväxtverket och Regionförbundet Östsam genomförs i samverkan med lokala och
regionala aktörer.
Enligt beslutad projektplan ska inledningsvis kommunens underlagsmaterial inventeras,
uppdateras och kompletteras. En av de metoder som ska användas är en s k SWOT-analys.
1.2 Syfte
Att sammanställa den samlade kunskapen om hur Motala som ort kan hantera de möjligheter
och utmaningar som den nya situationen med förbättrade kommunikationer erbjuder.
Analysen ska ge underlag för prioritering av insatsområden, framtagande av strategier och
åtgärder för tillväxt som sammanfattas i en utvecklingsplan för Motala.
2 Metod
Analysen har begränsats till att omfatta Motala som ort vilket kan innefatta alla aspekter från
geografiska förutsättningar, relationer till omland samt alla aktörer verksamma på orten.
2.1 SWOT-analys som verktyg
SWOT-analys är en allmänt känd metod som tillämpas för att identifiera styrkor, svagheter,
möjligheter samt hot i en organisation eller som i det här fallet, en ort samt att beskriva
åtgärder för att stärka ortens konkurrenskraft i framtiden. Förkortningen SWOT baseras på
dess engelska betydelse:
• Strengths – styrkor hos orten och som man oftast kan påverka.
• Weaknesses – svagheter hos orten som oftast kan påverkas.
• Opportunities – möjligheter som omvärlden erbjuder och som svårligen är påverkbar
av aktörer på orten .
• Threats – hot som finns i omvärlden och som är svåra att påverka för lokala aktörer.
Steg 1.
Det första momentet är att genomföra en bred och förutsättningslös inventering av interna
styrkor och svagheter samt externa hot och möjligheter.
Steg 2.
Att värdera hot och möjligheter i syfte att identifiera de farligaste hoten och de bästa
möjligheterna samt bedömas utifrån påverkansgrad och sannolikheten att de är relevanta i det
lokala perspektivet.
Steg 3.
4. Styrkorna analyseras utifrån ett VRIO-perspektiv för att se vilka som är hållbara över tiden.
VRIO-analys innebär att man beskriver en orts eller organisations resurser utifrån ett
värdebaserat perspektiv (värdefull, relativt ovanlig, imiterbar, organiserad på ett effektivt sätt.
Steg 4.
Den avslutande SWOT-analysen genomförs i syfte att generera en handlingsplan med åtgärder
som krävs för att rusta organisationen eller orten för framtidens utmaningar.
• Interna svagheter ska åtgärdas och konverteras till styrkor.
• Externa hot ska avväpnas och vändas till möjligheter.
• Möjligheter ska identifieras och utvecklas
• Styrkor ska utnyttjas
2.2 Genomförande
Analysen har utförts av projektgruppen för Framtidens Motala. I gruppen ingår tjänstemän
från Motala kommun samt representanter för Regionförbundet Östsam samt Tillväxt Motala.
Den inledande inventeringen av styrkor, svagheter, möjligheter och hot genomfördes under
vårvintern 2013. En öppen och bred förslagsfas resulterade i ett hundratal aspekter som
bearbetades och strukturerades för att ge underlag för den fortsatta analysen av styrkor,
svagheter, hot och möjligheter.
De 17 utvalda styrkorna analyserades vidare enligt VRIO utifrån värde (Value), ovanlighet
(Rareness), hur svårimiterade (Imitate) eller utnyttjad (Organisation) varje aspekt bedömdes
vara. Resultatet redovisas i en VRIO-matris, se 3.1.
Möjligheter och hot värderades utifrån sannolikhet respektive påverkansgrad i en
matrismodell i syfte att identifiera aspekter med hög påverkansgrad och hög sannolikhet.
Resultatet i matrismodellen ger underlag för att formulera samt prioritera aktiviteter och
åtgärder i det fortsatta arbetet med handlingsplanen.
Materialet baseras på en kombination av befintliga fakta och gruppens bedömningar.
Underlagsmaterial i form av statistik, kommunens planeringsförutsättningar, Östsams analys
av företagsstrukturen Motala har nyttjats. För fakta se studiematerialet ”Framtidens Motala”
som sammanställts av projektledare Sven-Inge Arnell.
5.
6. 3
3.1
Resultat
Styrkor och svagheter i Motala som ort
Enligt definitionen i SWOT-analysen som metod kan styrkor beskrivas dels som
konkurrensfördelar som en ort besitter och dels vad man är duktig på i nuläget.
Definitionen av en svaghet är saker som man skulle kunna göra bättre eller där man
underpresterar idag jämfört med andra aktörer.
Projektgruppen sammanfattade den inledande inventeringen i totalt 17 styrkor och lika många
svagheter som tagits fram oberoende av varandra. Aspekterna har sorterats i en ordning som i
viss mån speglar korrelationer mellan styrkor och svagheter.
Grupperade styrkor
Goda pendlingsmöjligheter inom regionen
Sjönära lägen för nya bostäder
God tillgång på mark och lokaler för exploatering (företag)
Urban identitet
Balans mellan centrum- och externhandel
Varamobaden
Göta Kanal
Professionella arrangemang: Vätternrundan
Diversifierat näringsliv
Produktionstekniskt kunnande i toppklass
Starkt industriellt arv
Kommunalt miljöarbete i framkant
Specialistsjukvård i framkant
Vård och omsorg i framkant
Trygg och säker kommun
Bra logistiskt läge
Stolthet och starkt engagemang för Motala
Varumärkesstrategi på plats
7. Grupperade svagheter
Lite för lång pendlingstid till regioncentra
Låg investeringsvilja i nyproduktion
Få aktörer på lokal bostadsmarknad
Avsaknad av ett kommunalt operativt fastighetsbolag
Liten privat tjänstesektor
Låg placering i boende och näringslivsranking
Svag tradition av entreprenörskap och företagande
Svag lönsamhet i lokalt näringsliv
Matchningsproblem på arbetsmarknaden
Låg utbildningsnivå
Hög ungdomsarbetslöshet
Lågt självförtroende
Bristande förtroende och tillit
Brist på handlingsorientering
Ovilja att prioritera
Jantelag och bruksmentalitet
Svag matchning mellan Motala och starka varumärken med lokal koppling
3.2 Externa hot och möjligheter som påverkar Motala
Projektgruppen identifierade ett antal aspekter i vår omvärld som kan innebära såväl hot som
möjligheter för Motala som ort. De beskrivna aspekterna är generella men kan i olika hög
grad påverka den lokala utvecklingen.
Möjligheter kan vara intressanta trender som vi ser i vår omvärld eller generella förändringar
i form av teknikutveckling, lagstiftning, demografiska förändringar etc som kan verka till
Motalas fördel.
Ett hot kan vara nya hinder som förväntas uppstå eller händelser i vår omvärld som kan
försvåra för oss i vårt utvecklingsarbete.
Projektgruppen sammanfattade den inledande inventeringen 13 möjligheter och 11 hot som
här sorterats i en ordning som kan användas som en utgångspunkt för analys av eventuella
kopplingar och beröringspunkter.
8. Grupperade möjligheter
"Du är var du bor" Image, "hipp-faktor"
Storytelling kopplad till historiska landmärken
Urban stadsmiljö lockar
Sjönära boende hög attraktionsfaktor
Livskvalitet styr val av bostadsort
Boende på landet som trend
Utveckling av infrastruktur inom och mellan regioner och kommuner
Ökade trafikflöden passerar orten (tåg/väg)
Fler tjänsteföretag
Handel och besöksnäring ökar
Upplevelseturism ökar
Ökat intresse för entreprenörskap
Tillit och förtroende grund för utveckling
Grupperade hot
Svag kännedom om Motala som plats
Utarmning av centrumhandel
Kompetensbrist i lokal industri
Hög konkurrens från andra kommuners boendeprofilering
Färre tjänstemannajobb inom statlig verksamhet
Miljökonsekvenser av arbetspendling
Färre jobb inom tillverkningsindustri
Konkurrens från andra kommuners handelscentra
Lågkonjunktur
Synliga effekter av framtidsarbete uteblir
Oenighet mellan olika aktörer i genomförande
9. Analys
3.3 Vilka är våra bästa möjligheter?
Övergripande trender i samhället påverkar stadens eller organisationens möjligheter att dra
nytta av befintliga styrkor. Alla trender kommer inte att påverka orten lika mycket beroende
på de lokala förutsättningarna. I en s k möjlighetsmatris analyserades samtliga identifierade
möjligheter utifrån grad av påverkan och sannolikhet att möjligheten ska realiseras i Motala
som ort. Tre av fyra möjliga kombinationer erhölls. Ingen av de identifierade aspekterna
bedömdes ha låg påverkan i kombination med låg sannolikhet. Se bilaga 2.
Hög påverkan – hög sannolikhet
• Boende ger identitet och image – ” du är var du bor”
• Landmärken och storytelling viktiga för en orts identitet
• Sjönära boende hög attraktionsfaktor
• Livskvalitet styr val av bostadsort
• Boende på landet som ny stark trend
• Handel och besöksnäring ökar
•
Upplevelseturism ökar
Möjligheter som bedöms ha både stor påverkan och samtidigt med stor sannolikhet kommer
att vara relevanta i det lokala perspektivet har stor potential i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Hög påverkan – låg sannolikhet
•
•
•
•
Urban stadsmiljö lockar
Utvecklad infrastruktur inom / mellan regioner
Fler tjänsteföretag
Ökat intresse för entreprenörskap och nyföretagande
Möjligheter där sannolikheten bedöms som låg men där påverkan är hög kan vara områden
som kräver särskilda insatser om de bedöms som viktiga för ortens framtida utveckling i den
fortsatta analysen.
Låg påverkan – hög sannolikhet
•
Ökade trafikflöden passerar orten (järnväg/väg)
Möjligheter som både bedöms ha låg påverkan bör prioriteras lägre i det fortsatta
utvecklingsarbetet även
3.4 Vilka är de största hoten?
Samtliga identifierade hot som redovisades i punkt 3.2 har analyserats i en s k hotmatris
utifrån grad av påverkan och sannolikhet att hotet ska påverka Motala som ort. Tre av fyra
möjliga kombinationer erhölls. Ingen av de identifierade aspekterna bedömdes ha låg
påverkan i kombination med låg sannolikhet. Se bilaga 1
Hög påverkan – hög sannolikhet
•
•
•
•
Svag kännedom om Motala
Kompetensbrist i lokal industri
Hög konkurrens från andra kommuners boendeprofilering
Ny kollektivtrafik ej bra nog
Hög påverkan – låg sannolikhet
10. •
•
•
Utarmning av centrumhandel
Konkurrens från andra kommuners handelscentra
Oenighet mellan aktörer
Låg påverkan – hög sannolikhet
•
•
•
•
Färre tjänstemannajobb inom statlig verksamhet
Miljökonsekvenser av pendling
Färre jobb inom tillverkningsindustri
Lågkonjunktur
3.5 Styrkor att nyttja i utvecklingsarbetet?
Totalt värderades 17 identifierade styrkor/resurser enligt metoden i VRIO-analysen. Resultatet
kan sammanfattas i tre olika kategorier av styrkor.
•
•
•
Unika värden som är svåra att imitera och kopiera men är dåligt utnyttjade i
organisationen.
Aspekter som bedöms vara av stort värde för Motalas tillväxt men som i en nationell
och regional jämförelse inte är ovanliga.
Styrkor som vare sig är ovanliga eller svåra att imitera men som bedöms som
avgörande för ortens framtida utveckling.
Styrka
Värde
Ovanlig
Svårimiterad Utnyttjad
Prioritera
Value
Rareness
Imitate
Organization
Professionella arrangemang: Vätternrundan
Ja
Ja
Ja
Nja
Ja
Sjönära lägen för nya bostäder
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Varamobaden
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Göta Kanal
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Varumärkesstrategi på plats
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Goda pendlingsmöjligheter inom regionen
Ja
Nej
Ja
Urban identitet - Balans mellan centrum- och
externhandel
Ja
Nej
Ja
Stolthet och starkt engagemang för Motala
Ja
Nej
Ja (kopplad
till vatten)
Diversifierat näringsliv
Ja
Nej
Ja
Specialistsjukvård i framkant
Ja
Ja
God tillgång på mark och lokaler för exploatering
(företag)
Kommunalt miljöarbete i framkant
Ja
Nej
Ja
Nej
Vård och omsorg i framkant
Ja
Nej
Produktionstekniskt kunnande i toppklass
Ja
Nej
Trygg och säker kommun
Ja
Nej
Starkt industriellt arv
Ja
Nej
Bra logistiskt läge
Nja
Nej
Nej
3.5.1 Värdefulla, ovanliga samt svåra att kopiera
Syftet med analysen är att identifiera de aspekter som uppfyller samtliga kriterier enligt VRIO
som en utgångspunkt för organisationens varumärke. Fem aspekter bedömdes som värdefulla
och svåra att imitera. De värderades samtidigt som svagt utnyttjade vilket bör beaktas i det
fortsatta arbetet med handlingsplanen.
11. Professionella arrangemang; Vätternrundan
Bland de professionella arrangemang med koppling till Motala är Vätternrundan både störst
och mest väletablerat. Varumärket har till viss del utnyttjats i kommunens marknadsföring
men bedömningen är att det finns en potential att fördjupa och förstärka kopplingen.
Vätternrundan värde för Motala som ort kan svårligen överskattas. Vätternrundan har sedan
1966 arrangerats för och av det lokala föreningslivet och årligen fördelas flera miljoner
mellan de lokala föreningar som bidrar med ideella arbetsinsatser. Föreningens ideella
engagemang som sponsor av barncancerfonden och Naturskyddsföreningen samt ett
engagemang i hållbarhetsfrågor skapar mervärden. Vätternrundan är exempelvis första
idrottsevenemang i Sverige som hållbarhetscertifierats. Den Turismekonomiska effekten av
Vätternrundan uppmättes 2013 till 53 miljoner (exkl. deltagaravgifter). Därtill ligger det i
Vätternrundans hållbarhetspolicy att prioritera lokala leverantörer.
Sjönära lägen för bostäder
Den goda tillgången till sjönära lägen för nya bostäder är en unik och svårimiterad tillgång.
Inom tätorten Motala finns ca 5 mil strandlinje. Utmed vissa sträckor finns idag bebyggelse.
Vissa strandnära områden har stora värden för rekreation och friluftsliv som badplatser,
kanalstråkets dragvägar och stignät i grönområden som Råssnäs och Marieberg. Trots detta är
bedömningen att det bör finnas möjlighet att föreslå områden där ny bostadsbebyggelse kan
etableras. Arbetsgruppen ser även en möjlighet att förädla existerande strandnära bebyggelse
till bostäder/bostadsområden som intressant.
Göta kanal
I Motala finns Göta kanalbolagets huvudkontor samt en tydlig historisk koppling till kanalens
framväxt med Motala verkstad som tekniskt nav. 1998 tilldelades Göta kanal utmärkelsen
"International Historic Civil Engineering Landmark" en utmärkelse som ger kanalen samma
dignitet som t.ex. Eiffeltornet. Av kanalens 15 gästhamnar är hamnen i Motala centrum med
56 gästplatser den största. Ungefär 1,7 milj. människor besöker kanalområdet som helhet
varje år. Under öppettiden 17 maj - 11 sept färdas ca 4.500 fritidsbåtar och 15
passagerarfartyg på kanalen. Arbetsgruppens bedömning är att värdet av detta inte till fullo
utnyttjats i kommunens utvecklingsarbete.
Varamobaden
Varamobaden, Nordens längsta insjöstrand bara 2 km från Motala centrum. Området har en
lång tradition som badort. I området blandas idag permanent bebyggelse med traditionella
sommarstugor och olika typer av verksamheter. Många privata initiativ verkar för en
utveckling och kommunen har sedan 2005 konsekvent men med relativt små resurser drivit ett
arbete för att förädla området. Den nya genomfarten för riksväg 50 med en ny infart till
Varamobaden kommer att ge nya och bättre förutsättningar för området som besöksmål.
Varumärkesstrategi på plats
Normalt föregås marknadsföringsprocessen av en analysfas där SWOT är en av de metoder
som kan användas. I Motala påbörjade redan 2007 en process att ta fram ett platsvarumärke.
Arbetet har genomförts i olika etapper. Många har under åren involverats i arbetet att
kartlägga ortens konkurrensfördelar och att skapa en gemensam bild som uttrycker kärnan i
12. Motalas identitet. I maj 2013 lanserades det nya varumärket och en varumärkesstrategi.
Varumärket ”Motala, Östergötlands sjöstad” bekräftas av den genomförda SWOT-analysen.
Enligt klassisk marknadsföringsteori ska varumärket vara ett löfte om den totala upplevelsen
som en kund kan förvänta sig att få. Om varumärkesstrategin synkroniseras med
handlingsplanen för Framtidens Motala och dess aktiviteter kan varumärket stärkas.
3.5.2 Viktiga att utveckla för tillväxt
Fyra av de aspekter som i inventeringsfasen identifierades som styrkor bedömdes i analysen
inte som tillräckligt ovanliga för att vara användbara i marknadsföringssyfte. Arbetsgruppens
samlade bedömning är dock att de följande fyra punkterna är avgörande för ortens utveckling
och framtida tillväxt.
Goda pendlingsmöjligheter inom regionen
Motala position i regionen stärks genom anslutningen till det regionala pendeltågssystemet.
För att få full effekt krävs ytterligare åtgärder med fokus på hela resan från dörr till dörr.
Inom projektet Den hållbara regionen (DAR) som drivs av KTH, studeras hur stadens struktur
och infrasystem kan samspela för att skapa goda förutsättningar för regional tillväxt och ett
hållbart transportsystem. Projektet bör kunna ge värdefulla inspel till det fortsatta arbetet med
handlingsplanen.
Urban identitet – balans mellan centrum och externhandel
Motala stad har genom sin storlek och historik en tydlig urban identitet. Den växande
externhandeln kompletteras av ett brett utbud av butiker i centrum. Enligt stadsvisionen för
2025 har stadskärnan stor betydelse för vår identitet som motalabor och som motor för
Motalas framtida utveckling. Ett Motala som är attraktivt och kan locka till sig nya invånare ,
företag och turister måste ha en inbjudande, levande och vårdad statskärna. Det påbörjade
utvecklingsarbetet bedöms därför som en viktig förutsättning för att kunna uppfylla
tillväxtmålet för Motala. Staden har dock inte tillräckliga kvaliteter som miljö för att i sig
utgöra en attraktion.
Stolthet och engagemang för Motala – med koppling till vatten
Undersökningar rörande vad motalaborna är mest stolta över och förknippar med sin stad
visar entydigt att det är värden kopplade till vatten som engagerar mest. Engagemanget kan ta
sig olika uttryck. Ibland yttrar det sig som frustration över uteblivna åtgärder men lika ofta
som en lojalitet och glädje över uppnådda resultat. Exempelvis har Trafikverket sällan eller
aldrig haft så hög andel nöjda med ett projekt som i kundundersökningen rörande riksväg 50
där 91 % av invånarna i Motala tätort hade en positiv eller mycket positiv inställning till
projektet.
Diversifierat näringsliv
Motalas näringsliv har traditionellt dominerats av stora företag med många anställda.
Övergången till ett mer diversifierat näringsliv präglat av mindre aktiebolag bedöms minska
kommunens sårbarhet och ge en robust grund för vår arbetsmarknad.
3.5.3 Värdefulla men inte unika
De åtta återstående aspekterna bedöms samtliga som värdefulla för kommunens utveckling
men inte unika. Inom flera av dessa områden finns unik spetskompetens som i rätt
13. sammanhang kan nyttjas för att stärka varumärket eller underbygga en process. Det finns även
för flera av dessa aspekter ett inslag av ”hygienfaktor” där en såväl boende som besökare och
potentiella inflyttare förväntar sig att vissa grundkrav är uppfyllda. Exempel som illustrerar
detta är en bra skolverksamhet, en trygg och säker stad, ren miljö och god offentlig service.
Dessa aspekter bör därför ägnas stor omsorg i den ordinarie verksamhetsutvecklingen.
Starka sidor med tydlig koppling till tillväxt är vårt starka industriella arv, ett
produktionstekniskt kunnande i världsklass och en god tillgång på mark och lokaler för
företag. Det logistiska läget utmed Bergslagsdiagonalen och närheten till E4 bedöms som bra
och med potential att bli ännu bättre. Detta är styrkor att vårda och utveckla. I nuläget bedöms
de dock inte som tillräckligt unika för att bygga en plattform för ett platsvarumärke.
Den offentliga sektorn förväntas leverera service med hög kvalitet som garanterar alla boende
ett tryggt och bekvämt liv. Närheten till ett akutsjukhus med specialistkompetens inom vissa
nischer, vård och omsorg i framkant är andra viktiga aspekter i valet av bostadsort där Motala
kan redovisa trovärdiga argument. Kommunens miljöarbete ligger i framkant enligt tidningen
Miljöaktuellts kommunrankning. Vi har även ett gediget arbete inom områden som folkhälsa
och brottsförebyggande åtgärder. Motala kommun är sedan år 1990 certifierade som en trygg
och säker kommun enligt WHO´s standard.
4
SWOT-analys
5
Åtgärder
Ska beskrivas och redovisas efter slutförd analys.
14. 6
Sammanfattning och slutsats
Projektgruppen för Framtidens Motala har genomför en SWOT-analys för Motala tätort som
underlag den handlingsplan som ska formuleras inom ramen för projektet. I den inledande
inventeringsfasen beskrevs ett hundratal aspekter som sammanfattats i 17 styrkor som
analyserats vidare enligt VRIO. Syftet med VRIO-analysen är att identifiera de aspekter som
kan ge underlag för organisationens unika varumärke.
Resultatet kan sammanfattas i tre olika kategorier av styrkor.
1. Unika värden som är svåra att imitera och kopiera men är dåligt utnyttjade i
organisationen.
Fem aspekter som samtliga har koppling till vatten bedömdes som värdefulla och svåra att
imitera. Vätternrundan, sjönära lägen för bostäder, Göta kanal, Varamobaden samt det faktum
att det redan finns en varumärkesstrategi på plats. Projektgruppens bedömning är att samtliga
dessa aspekter skulle kunna nyttjas bättre i organisationen. Avgörande för framgång är att
kommunen med samarbetspartners kan leverera konkreta resultat som stärker de aspekter som
identifierats för att bekräfta och öka värdet av varumärket ”Motala- Östergötlands sjöstad”.
2. Aspekter som bedöms vara av stort värde för Motalas tillväxt men som i en nationell
och regional jämförelse inte är ovanliga.
Det bör framhållas att aspekter och verksamheter som inte är unika kan ha en avgörande
betydelse för kommunens tillväxt. Exempel på detta som framkommit i SWOT-analysen är
tillgången till goda pendlingsmöjligheter, en urban identiteten och attraktiv stadsmiljön,
kommuninvånarnas engagemang för orten och ett diversifierat näringsliv. I en nationell och
regional jämförelse kan många andra orter erbjuda goda förutsättningar i dessa avseenden
varför det i en konkurrenssituation är farligt att underprestera på dessa områden
3. Styrkor som vare sig är ovanliga eller svåra att imitera men som bedöms som
avgörande för ortens framtida utveckling.
Ett motsvarande resonemang kan tillämpas på många delar av den ordinarie verksamheten.
Den offentliga verksamheten förväntas leverera tjänster och produkter med hög kvalitet och
god service och om så inte sker får detta konsekvenser för kommunens varumärke. Dessa
aspekter bör därför ägnas stor omsorg i den ordinarie verksamhetsutvecklingen och kopplas
till utvecklingsarbetet i Framtidens Motala. Hur företag och verksamheter förvaltar det
industriella arvet med ett högt produktionstekniskt kunnande och det goda logistiska läget
kommer även detta att ha en avgörande betydelse där goda resultat kommer att stärka
varumärket.
Nödvändiga åtgärder
Svaghet i modellen – saknar interna möjligheter och hot!