Vad blev det för pension 2011? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie där pensionsnivån för pensionärerna i det reformerade pensionssystemet analyseras. I år kartlägger Folksam samtliga årskullar födda mellan 1938 och 1943 och undersökningen omfattar 410 713 personer. Se bilagor för rapporten i sin helhet, samt tabeller per län.

1. Vad blev det för
pension 2011?
En jämförelse mellan pension och slutlön
för årskullarna 1938 till 1943
S11097 11-04

2. Sammanfattning
Vad blev det för pension 2011? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie där
pensionsnivån för pensionärerna i det reformerade pensionssystemet analyseras. I år
kartlägger vi samtliga årskullar födda mellan 1938 och 1943, som tog ut hel allmän
ålderspension från och med det år de fyllde 65 år.1 I likhet med tidigare år baseras rapporten
på en särskild registerbearbetning som Statistiska Centralbyrån har gjort på Folksam
uppdrag. Totalt ingår 410 713 individer i undersökningen.
I rapporten jämför vi pensionärernas totala pension med deras slutlön, det vill säga den
genomsnittliga förvärvsinkomsten från de sista fyra åren före pension. Mot bakgrund av att
det allmänna pensionssystemet är premiebestämt så har vi valt att endast ta med individer
som är födda i Sverige eller som har ett invandringsår som ligger minst 30 år bakåt i tiden.
Utöver allmän pension granskade vi också förekomsten av tjänstepension, privat pension,
bostadstillägg samt arbetsinkomster som individerna hade året efter att de gick i pension.
Årets undersökning kan sammanfattas i följande punkter:
• Den sammantagna pensionsnivån sjönk för årskullarna födda mellan åren 1938 och
1942 från 86,1 till 80,8 procent av slutlönen, men har ökat till 81,7 procent för den
senaste årskullen födda år 1943.
• Att pensionsnivån minskade för årskullarna mellan 1938 och 1942 beror på att den
allmänna pensionen minskade från 61,3 till 54,2 procent av slutlönen för dessa
årskullar. Tjänstepensionen har emellertid stigit för samtliga årskullar mellan 1938
och 1943 från 16,6 till 19,8 procent av slutlönen. Medan den privata pensionens
andel av slutlönen tenderar att minska trots att det privata pensionssparandet har
ökat.
• Den genomsnittliga pensionsnivån för kvinnor födda 1943 uppgick till 14 950 kr i
månaden, vilket motsvarar 72 procent av den genomsnittliga pensionen för män
(20 900 kronor/månaden).
• Andelen personer med tjänstepension har ökat om än svagt när vi jämför årskull 1938
med 1943, från 90 till 92 procent. Tjänstepensionssystemen har lägst täckningsgrad
bland låginkomsttagarna där andelen uppgår till 77 procent, medan teckningsgraden
bland höginkomsttagarna är 98 procent.
• Många pensionärer har kvar en fot i arbetslivet, samtidigt som de tar ur hel
ålderspension. Av 1938:orna var det 31 procent som hade arbetsinkomster året efter
att de hade gått i pension. Motsvarande andel för 1943: orna är 42 procent.
• I kronor räknat fick Stockholmarna som pensionerades år 2008 den högsta
pensionen i landet, medan norrbottningarna fick den högsta pensionen i förhållande
till slutlönen, 83,5 procent. På andra plats kommer Gotland där 1943:orna fick 83,3
procent av slutlönen i pension. Men i kronor räknat fick gotlänningarna den lägsta
pensionen.
• Den högsta pensionsnivån bland kvinnor hittar vi i Halland där kompensationsnivån
uppgick till 83,1 procent av slutlönen, vilket är högre än vad männen länet fick, 81,7
procent. Även i Skåne, Blekinge och Stockholm fick kvinnorna högre pension än
1
Personer som har tagit ut allmän pension innan eller efter 65 års ålder ingår följaktligen inte i den undersökta
populationen.
1

3. männen och i Kronoberg är pensionerna mellan kvinnor och män jämlika. I kronor
räknat är situationen en annan. Då är det endast kvinnorna i Stockholm som fick
högre pension än andra män och det är männen på Gotland. I alla andra län fick
kvinnorna lägre pension än männen oavsett vilket län vi jämför med.
Håkan Svärdman
Välfärdsanalytiker på Folksam
Stockholm maj 2011
2

4. Bakgrund
Det allmänna pensionssystemet bestod tidigare av folkpension, pensionstillskott och ATP.
År 1994 beslutade riksdagen att införa det nya reformerade allmänna pensionssystemet,
som trädde ikraft 1999. Systemets inkomstgrundande ålderspension består av tre delar,
inkomstpension, tilläggspension (gäller för mellangenerationen som är födda 1938 – 1953)
och premiepension.
Inkomst- och premiepension grundar sig på hela livsinkomsten. Inga nedre eller övre
åldersgränser finns för intjänandet av dessa pensioner. Tilläggspension är en
sammanläggning av tidigare ATP och folkpension. Grundtryggheten i systemet utgörs av
garantipension. Den grundar sig på bosättning i Sverige för dem som har haft låg eller ingen
inkomst av arbete.
3

5. Pensionsnivån har stabiliserats
Som tidigare nämndes jämför vi pensionärernas genomsnittliga pension mot deras
genomsnittliga slutlön för att därigenom få en så korrekt uppfattning som möjligt om deras
ekonomiska standard. Vi har valt att definiera slutlön utifrån genomsnittet för pensionärernas
förvärvsinkomst från de sista fyra åren innan de gick i pension.
Vi rensar alltså inte bort inkomster som ligger över pensionssystemets intjänandetak som
idag är på 32 560 kronor eller reducerar slutlönen till en pensionsgrundad inkomst (PGI),
som motsvarar 93 procent av förvärvsinkomsten under intjänandetaket. Vi jämför alltså hela
pensionen mot hela slutlönen, det vill säga det faktiska utfallet för reformerade
pensionssystemet som sjösattes år 1999.
Den gängse trenden sedan den första årskullen som omfattas av det reformerade pensions-
systemet har varit att pensionsnivån som andel av slutlönen successivt har minskat. 2
Pensionsnivån sjönk med 6,2 procent om vi jämför årskullarna 1938 till 1942. Men när vi
jämför den senaste årskullen, 1943:orna med 1942:orna har pensionsnivån ökat med en
procentenhet (se diagram 1). För årskull 1943 uppgår den totala pensionen till 81,7 procent
för samtliga och 81,2 procent för kvinnor och 82,1 procent för män. Det innebär att skillnaden
i pension mellan kvinnor och män har minskat jämfört med föregående årskull. Men
fortfarande kan vi konstatera att kvinnors pensioner har minskat med 6,9 procent, från 87,2
till 81,2 procent av slutlönen. Motsvarande andel för männen är 3,8 procent. Viktigt att notera
är att vi jämför bruttolön mot bruttopension. Skulle vi ta hänsyn till skillnaden i beskattning
mellan lön och pension sänks pensionsnivån med uppskattningsvis 3 - 4 procentenheter.3
Diagram 1: Total pension som andel av slutlön, procent
100
90 86,1 85,1 83,4 82 81,7
80,8
80
70
61,3 60,7 58,6
60 56,3 54,2 54,9
50
40
30
18 19,2 19,8
16,6 16,7 17,1
20
7,2 6,8 7 7 6,8 6,5
10
0
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Total pension slutlön Allmän pension Tjänstepension Privat pension
2
Total pension är respektive årskulls genomsnittliga deklarerade pension året efter att de har gått i pension. Den består av
allmän pension, tjänstepension och privat pensionsförsäkring. Den totala pensionen jämförs med slutlönen som är omräknade
till de priser som gällde året efter pensionsåret. Anledningen till att vi har valt året efter pensionsåret är att pensioneringen sker
löpande under året. Som pensionär definierar vi en person som vid 65 år tar ut 100 procent i allmän pension, men som året
innan inte tog ut någon sådan pension.
3
I Pensionssystemets årsredovisning 2010 uppges att pensionsnivån sänks med cirka 2,7 procentenheter ifall man tar hänsyn
till skillnaden i beskattning mellan lön och pension. Om vi antar att bruttopensionen för årskull 1943 skulle beskattas på samma
sätt som lön skulle den genomsnittliga nettopensionen höjas med drygt 940 kronor per månad, ifall vi utgår från skattetabell 31
för 2010 (genomsnittspensionen är 213 452 kr i 2009 års priser). Slutlönen för 1943:orna är 261 221 kr. Nettoslutlönen enligt
skattetabell 31 (2010) blir 203 748 kr och nettopensionen blir 158 148 kr, vilket ger en kompensationsnivå på 78 procent.
4

6. Orsaken till att den totala pensionen för de första fem årskullarna minskat som andel av
slutlönen är att pensionsnivån i den allmänna pensionen successivt har minskat från 61,3
procent av slutlönen för årskull 1938 till 54,2 procent för årskull 1942. För årskull 1943 ökade
istället den allmänna pensionen till 54,9 procent.
Den högre procentuella allmänna pensionsnivån för de äldre årskullarna bero på att de får en
större andel av sin pension beräknad enligt de mer förmånligare ATP-reglerna. Årskull 1938
omfattas endast till 20 procent av inkomstpensionssystemet, medan resterande delen av den
allmänna pensionen beräknas enligt ATP-reglerna. För årskull 1943 har ATP-delen minskat
till 55 procent och inkomstpensionen uppgår till 45 procent.
Jämför vi pensionsnivån för kvinnor i de aktuella årskullarna så har deras allmänna pension
minskat med 11,3 procent och motsvarande andel för männen är 9,6 procent (diagram 2).
Till skillnad från allmänna pensionen så har tjänstepensionssystemens kompensationsnivå
förstärks för samtliga årskullar som ingår i undersökningen, från 16,7 till 19,8 procent av
slutlönen. Den privata pensionens andel av slutlönen tenderar däremot mot att minska och
uppgick till drygt 6,5 procent för årskull 1943.
I kronor motsvarar den totala bruttopensionen 14 700 kronor i månaden för årskull 1938,
varav den allmänna pensionen uppgick till 10 500 kronor (i 2004 års priser). För årskull 1943
uppgick den totala bruttopensionen till 17 790 kronor i månanden, varav 11 940 kronor i
allmän pension (i 2009 års priser).
Den genomsnittliga pensionsnivån för kvinnor födda 1943 uppgick till 14 950 kronor i
månaden år 2009, vilket motsvarar 72 procent av den genomsnittliga pensionen för män i
samma årskull (20 900 kronor/månaden).
Diagram 2: Total pension som andel av slutlön för kvinnor och män,
procent
88 87,2
86,1
86 85,3 85,1 85,3 84,9
83,4 83,6
84 83,1
82,6
82 82,1
81,6 81,7
82 81,3 81,2
80,8
79,9
80
78
76
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Alla Kvinnor Män
5

7. Diagram 3: Den allmänna pensionens andel av slutlönen för kvinnor
och män, procent
70 61,3
64,3
60,7 62,5 59,2
58,9 58,5 60,2 57,3
56,3 57,8 55,1 54,2 56,1 52,8 54,9 57 53,2
60
50
40
30
20
10
0
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Alla Kvinnor Män
Diagram 4: Pensionsnivå i förhållande till slutlön, kr/månad
25000
20000
15000
10000
5000
0
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Slutlön Total pension Allmän pension
6

8. Låginkomsttagare får mer i pension än vad de fick i lön
För att få en uppskattning om hur pensionsnivån blir för olika grupper i samhället har vi delat
upp samtliga pensionärer utifrån deras tidigare inkomstnivå.4 Personer som var
låginkomsttagare innan pensioneringen fick en förbättring av sin ekonomiska situation som
pensionärer. Deras pension motsvarar mellan 115 och 110 procent av slutlönen beroende på
årskull. Medelinkomsttagare ligger mellan 84 och 82 procent av slutlönen medan
höginkomsttagarna ligger mellan 76 och 73 procent (se diagram 5). För omkring en fjärdedel
av låginkomsttagarna förbättras deras ekonomiska situation av att de även får bostadstillägg.
Även om låginkomsttagarna får en pension som är högre än tidigare lön är ersättningen
relativt låg. I genomsnitt får en låginkomsttagare som är född 1943 drygt 11 350 kronor i
månaden i total pension, varav den allmänna pensionen uppgick till närmare 9 220 kr i 2009
års priser.
Andelen pensionärer som var låginkomsttagare innan de pensionerades minskar från 31
procent för 1938:orna till 24 procent för 1943:orna. Flertalet låginkomsttagare är kvinnor,
men andelen har minskat från 76 procent för 1938:orna till 71 procent för 1943:orna.
Diagram 5: Total pension som andel av slutlön för låg-, medel- och
höginkomsttagare, procent.
140
114,8 115 114,3 114,3
120 111 109,8
100 86,1 84,2 85,1 83,5 83,4 82,1 82 80,8 80,8 79,7 81,7 81,6
75,7 75,5 74,2 73,7 73,1 72,9
80
60
40
20
0
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Alla Låginkomsttagare Medelinkomsttagare Höginkomsttagare
4
Låginkomsttagare är pensionärer som har en inkomst som ligger under den första kvartilen för personer mellan 24 –64 år
utifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår. Medelinkomsttagare är pensionärer som har
inkomst som ligger mellan första och tredje kvartilen och höginkomsttagare ligger över den tredje kvartilen för personer mellan
24 – 64 år utifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår.
7

9. Tjänstepensionen spelar större roll
Utan tjänstepension eller avtalspension som den också kallas, är det svårt att bibehålla sin
ekonomiska standard som pensionär. Tjänstepensionen baseras i regel på ett kollektivavtal
mellan fackförbund och arbetsgivare. Det finns även individuella tjänstepensioner som
arbetsgivaren betalar.
Tjänstepensionens andel av slutlönen har ökat från 16,7 procent för 1938:orna till 19,8
procent för 1943:orna.5 Andelen personer med tjänstepension har ökat om än svagt när vi
jämför årskull 1938 med 1943, från 90 till 92 procent. Tjänstepensionssystemen har lägst
täckningsgrad bland låginkomsttagarna där andelen uppgår till 77 procent, medan
teckningsgraden bland höginkomsttagarna är 98 procent. Av samtliga pensionärer som ingår
i vår undersökning kan vi därför anta att antalet utan tjänstepension uppgår till närmare
40 000 personer.6
Andelen med privat pensionsförsäkring ökar bland ålderspensionärerna. Av 1938:orna har
41 procent en privat pensionsförsäkring medan motsvarande andel för 1943:orna är 47
procent. Men även om fler har en privat pensionsförsäkring har inte dess andel av slutlönen
ökat, utan snarare minskat något. Särskilt hos männen. Andelen kvinnor med privat
pensionsförsäkring har ökat relativt kraftigt om vi jämför 1938:orna med 1943:orna, från 40,8
till 50,2 procent (21 procent). Motsvarande andel för männen ökade från 40 till 44,2 procent.
Diagram 6:Tjänstepensionens andel av slutlönen, samtliga
(procent)
25 22,5 23
21
19,4 19,3 19,8 19,2 19,8
20 18
16,7 16,7 17,1
15,9
15,2
14,4
15 13,3 13,7 13,7
10
5
0
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Alla Kvinnor Män
5
Att tjänstepensionens andel av slutlönen ligger över 10 procent för låg- och medelinkomsttagarna beror troligen på att många
tar ut denna pension under en begränsad tid i stället för livsvarigt.
6
Enligt en statistik från SCB som Collectum har utgått från i sina beräkningar kommer man fram till 16 procent av befolkningen
över 65 år saknar kollektivavtalad tjänstepension.. Det betyder att omkring 260 000 personer får leva på den allmänna
pensionen.
8

10. Diagram 7: Andel med tjänstepension, samtliga (procent).
94
92,8
93 92,4
92,6
92,1 92,2
91,8 91,8
92 91,5 91,4 91,5
91,1 91,2
91 90,4
90,6
90 89,9
90 89,5
89,1
89
88
87
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Alla Kvinnor Män
Diagram 8: Total pension som andel av slutlön för låg-, medel- och
höginkomsttagare, procent.
30 26,8 27
24,6 25,3
24 24,1
25
20
15 15,6
13,7 13,8 14,4
13,4
15 11,9 12,5 13
11 11,2 11,2
10
5
0
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Låginkomsttagare Medelinkomsttagare Höginkomsttagare
9

11. Färre med bostadstillägg och fler med arbetsinkomster
Andelen ålderspensionärer med bostadstillägg minskar från 9,8 procent för 1938:orna till 8,5
procent för 1943:orna. Det är mer än dubbelt så många kvinnor än män som har
bostadstillägg. Det blir allt vanligare att pensionärer har kvar en fot i arbetslivet, samtidigt
som de tar ur hel ålderspension efter 65-årsdagen. Av 1938:orna var det 31 procent som
hade arbetsinkomster året efter att de hade gått i pension. Motsvarande andel för 1943: orna
är 42 procent. Av höginkomsttagarna inom denna årskull var det 63 procent som hade
inkomster från arbete ett år efter att de hade gått i pension. Deras genomsnittliga årsinkomst
uppgick till 93 000 kronor under år 2009. Av medelinkomsttagaren var det 41 procent som
fortsatt att arbete och de hade en genomsnittlig årsinkomst på 26 500 kronor. Drygt 25
procent av låginkomsttagarna arbetade och deras genomsnittliga årsinkomst uppgick 9 200
kronor.
Diagram 9: Andel pensionärer med bostadstillägg, samtliga
(procent)
14 13 13 13,2
12,1
11,4
12 11,2
9,8 9,7 9,7
10 8,9
8,5
8,3
8
6,1 5,9 5,8
5,4 5,4
6 5,1
4
2
0
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Alla Kvinnor Män
Diagram 10: Pension och arbetsinkomstere
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1938 1939 1940 1941 1942 1943
Andel med arbetsinkomst Pension som andel av slutlön
10

12. I tre av Sveriges län har kvinnorna högre pension än männen
I kronor räknat fick Stockholmarna som pensionerades år 2008 den högsta pensionen i
landet, medan norrbottningarna fick den hösta pensionen i förhållande till slutlönen, 83,5
procent. På andra plats kommer Gotland där 1943:orna fick 85,3 procent av slutlönen i
pension. Men i kronor räknat fick gotlänningarna den lägsta pensionen.
Av samtliga födda år 1943 och som tog ut hel pension år 2008 var det männen i Norrbotten
som fick den högsta pensionen av alla i landet, 85,6 procent av slutlönen. Den högsta
pensionsnivån bland kvinnor hittar vi i Halland där kompensationsnivån uppgick till 83,1
procent av slutlönen, vilket är högre än vad männen länet fick, 81,7 procent. Även i Skåne,
Blekinge och Stockholm fick kvinnorna högre pension än männen och i Kronoberg är
pensionerna mellan kvinnor och män jämlika. I kronor räknat är situationen en annan. Då är
det endast kvinnorna i Stockholm som har högre pension än andra män och det är männen
på Gotland. I alla andra län har kvinnorna lägre pension än männen oavsett vilket län vi
jämför med.
Den lägsta pensionen som andel av slutlön har kvinnorna i Jönköpings län, som noterar 78,6
procent. Den lägsta pensionen bland män återfinns i Kronobergs län, 80,4 procent
Tabell 1: Slutlön och pension för årskull födda 1943 i respektive län, samtliga.
Län Slutlön Total pension av slutlön Total pension
Norrbottens län 249 784 kr 208 560 kr 83,5
Gotlands län 221 366 kr 184 462 kr 83,3
Västerbottens län 252 403 kr 209 975 kr 83,2
Södermanlands län 256 089 kr 211 945 kr 82,8
Jämtlands län 242 122 kr 199 526 kr 82,4
Kalmar län 236 598 kr 194 626 kr 82,3
Hallands län 256 950 kr 211 457 kr 82,3
Skåne län 258 087 kr 211 828 kr 82,1
Gävleborgs län 244 803 kr 200 546 kr 81,9
Västernorrlands län 253 540 kr 207 677 kr 81,9
Örebro län 252 604 kr 206 337 kr 81,7
Stockholms län 300 430 kr 245 476 kr 81,7
Östergötlands län 252 176 kr 205 688 kr 81,6
Västra Götalands län 262 047 kr 213 452 kr 81,5
Västmanlands län 264 655 kr 215 589 kr 81,5
Värmlands län 249 332 kr 203 077 kr 81,4
Uppsala län 267 926 kr 217 850 kr 81,3
Dalarnas län 250 409 kr 202 143 kr 80,7
Blekinge län 251 319 kr 202 089 kr 80,4
Kronobergs län 256 395 kr 205 208 kr 80
Jönköpings län 257 121 kr 204 707 kr 79,6
11

13. Tabell 2: Slutlön och pension för årskull 1943 i respektive län, kvinnor och män.
Total pension av slutlön i Total pension som andel av
Slutlön, kr/år kr/år slutlön (%).
Län kvinnor män kvinnor män kvinnor män
Hallands län 209 943 kr 313 365 kr 174 363 kr 255 977 kr 83,1 % 81,7 %
Södermanlands län 215 478 kr 300 464 kr 178 304 kr 248 706 kr 82,7 % 82,8 %
Skåne län 215 981 kr 307 399 kr 178 122 kr 251 303 kr 82,5 % 81,8 %
Gotlands län 205 962 kr 238 718 kr 169 317 kr 201 521 kr 82,2 % 84,4 %
Stockholms län 249 542 kr 351 133 kr 204 949 kr 285 855 kr 82,1 % 81,4 %
Kalmar län 204 003 kr 274 222 kr 166 198 kr 227 439 kr 81,5 % 82,9 %
Örebro län 213 579 kr 295 239 kr 173 687 kr 242 009 kr 81,3 % 82,0 %
Östergötlands län 210 824 kr 297 892 kr 171 048 kr 243 984 kr 81,1 % 81,9 %
Värmlands län 211 164 kr 291 841 kr 171 140 kr 238 645 kr 81,0 % 81,8 %
Norrbottens län 218 697 kr 282 296 kr 177 012 kr 241 556 kr 80,9 % 85,6 %
Västernorrlands län 222 729 kr 288 872 kr 180 039 kr 239 371 kr 80,8 % 82,9 %
Uppsala län 229 261 kr 310 525 kr 185 276 kr 253 737 kr 80,8 % 81,7 %
Västerbottens län 222 152 kr 286 606 kr 179 323 kr 244 631 kr 80,7 % 85,4 %
Gävleborgs län 211 916 kr 281 166 kr 171 020 kr 233 194 kr 80,7 % 82,9 %
Västra Götalands län 223 265 kr 304 625 kr 179 655 kr 250 558 kr 80,5 % 82,3 %
Blekinge län 209 006 kr 297 613 kr 168 174 kr 239 195 kr 80,5 % 80,4 %
Dalarnas län 209 872 kr 295 288 kr 168 448 kr 239 448 kr 80,3 % 81,1 %
Jämtlands län 216 536 kr 264 399 kr 173 427 kr 225 311 kr 80,1 % 85,2 %
Västmanlands län 221 524 kr 313 726 kr 177 339 kr 259 109 kr 80,1 % 82,6 %
Kronobergs län 213 655 kr 303 850 kr 171 013 kr 243 175 kr 80,0 % 80,0 %
Jönköpings län 217 485 kr 302 958 kr 170 996 kr 243 691 kr 78,6 % 80,4 %
12