SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 1
Baixar para ler offline
Jämförelse av tre algoritmer för styrning av variabla hastigheter – en trafiksimuleringsstudie
ITS baserade på kommunikation mellan fordon och mellan fordon och infrastrukturen, s.k.
samverkande system, är under införande i nästa generations fordon och infrastruktur. Detta beror
framförallt på att utvecklingen av teknik för denna typ av kommunikation har förbättrats och blivit
mer lättillgänglig på senare år. Ökad effektivitet, minskad miljöpåverkan och ökad säkerhet är
effekter som samverkande system förväntas bidra med. De förväntade effekter som kan uppkomma
är beroende av typ av system och även negativa effekter kan uppstå.
Variabla hastighetsgränssystem (Variable speed limit systems (VSLS)) finns idag implementerade som
delar av Motorvägsstyrningssystem (MCS) eller som enskilda system. Syftet med variabla
hastighetsgränser är att, baserat på en eller flera specifika faktorer, såsom flöde, hastighet,
väderförhållanden etc., visa rekommenderade eller tvingande variabla hastighetsgränser till
fordonen på vägen. Man vill på så sätt bibehålla vägens kapacitet, förbättra säkerheten eller minska
trafikens miljöpåverkan.
Algoritmerna för att bestämma hastigheten som visas på de variabla hastighetsskyltarna i
motorvägsmiljö är ofta baserade på flöde eller medelhastighet. I det MCS system som finns i
Stockholm idag är medelhastighet den parameter som används för att styra de variabla
hastigheterna. När medelhastigheten kommer under en viss gräns justeras hastighetsgränsen ned
och då medelhastigheten ökar igen och når en övre gräns justeras hastighetsgränsen upp igen.
Studier har visat att denna typ av algoritm för att styra hastighetsgränserna endast har marginell
påverkan på kapaciteten på vägen. Indikationer om vissa effekter med avseende på miljöpåverkan
och säkerhet, ofta mätt i form av variation i hastighet, har påvisats. Resultaten från tidigare studier är
dock väldigt varierande och med hänsyn till säkerhet är valet av mått kritiskt för hur stor effekt man
får. Genom att introducera mer avancerade algoritmer skulle man kunna öka effektiviteten för de
system som finns idag. I denna studie jämförs tre algoritmer med olika syften: (1) öka effektiviteten
genom att behålla flödet så nära kapacitetsnivå som möjligt, (2) öka effektiviteten genom att
detektera chockvågor och om möjligt lösa upp dessa, (3) öka effektiviteten genom att detektera
eventuella säkerhetsfarliga situationer och basera de variabla hastighetsgränserna på detta. För
utvärdera de tre algoritmerna har en trafiksimuleringsstudie utförts. Effekter relaterade till
effektivitet och miljöpåverkan presenteras.

Mais conteúdo relacionado

Destaque

Destaque (16)

resume_ravi_iitk
resume_ravi_iitkresume_ravi_iitk
resume_ravi_iitk
 
L'alliance SSR-Swisscom-Ringier est dangereuse
L'alliance SSR-Swisscom-Ringier est dangereuseL'alliance SSR-Swisscom-Ringier est dangereuse
L'alliance SSR-Swisscom-Ringier est dangereuse
 
B 37 km
B 37 kmB 37 km
B 37 km
 
Outsourceit- At a glance
Outsourceit- At a glanceOutsourceit- At a glance
Outsourceit- At a glance
 
Recruitment of secon
Recruitment of seconRecruitment of secon
Recruitment of secon
 
Tratamiento del dolor y recuperación de lesiones en Las Palmas
Tratamiento del dolor y recuperación de lesiones en Las PalmasTratamiento del dolor y recuperación de lesiones en Las Palmas
Tratamiento del dolor y recuperación de lesiones en Las Palmas
 
Desfragmentacion.
Desfragmentacion.Desfragmentacion.
Desfragmentacion.
 
La copa se deja querer
La copa se deja quererLa copa se deja querer
La copa se deja querer
 
VINOD KUMAR C V
VINOD KUMAR C VVINOD KUMAR C V
VINOD KUMAR C V
 
Створення флораріуму
Створення флораріумуСтворення флораріуму
Створення флораріуму
 
Capitulo17
Capitulo17Capitulo17
Capitulo17
 
Sin título 1
Sin título 1Sin título 1
Sin título 1
 
Kunskapsfrågor Affärsjuridik begrepp 1 diagnos
Kunskapsfrågor Affärsjuridik begrepp 1  diagnosKunskapsfrågor Affärsjuridik begrepp 1  diagnos
Kunskapsfrågor Affärsjuridik begrepp 1 diagnos
 
Roles and-function-of-technology-in-21 st
Roles and-function-of-technology-in-21 stRoles and-function-of-technology-in-21 st
Roles and-function-of-technology-in-21 st
 
Maths sama
Maths samaMaths sama
Maths sama
 
Marketing plan furelife.slideshow.ok
Marketing plan furelife.slideshow.okMarketing plan furelife.slideshow.ok
Marketing plan furelife.slideshow.ok
 

Semelhante a Session 6 Ellen Grumert Andreas Tapani

Semelhante a Session 6 Ellen Grumert Andreas Tapani (9)

Session 12 Ellen Grumert
Session 12 Ellen GrumertSession 12 Ellen Grumert
Session 12 Ellen Grumert
 
Session 47 Claes Tingvall
Session 47 Claes TingvallSession 47 Claes Tingvall
Session 47 Claes Tingvall
 
Session 15 András Varhelyi
Session 15 András VarhelyiSession 15 András Varhelyi
Session 15 András Varhelyi
 
Session 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan GrahnSession 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan Grahn
 
Session 56 Clas Rydergren
Session 56 Clas RydergrenSession 56 Clas Rydergren
Session 56 Clas Rydergren
 
Session 61 Josef Nilsson
Session 61 Josef NilssonSession 61 Josef Nilsson
Session 61 Josef Nilsson
 
Session 47 Åsa Ersson
Session 47 Åsa ErssonSession 47 Åsa Ersson
Session 47 Åsa Ersson
 
Session 27_1 Magnus Hjälmdahl
Session 27_1 Magnus HjälmdahlSession 27_1 Magnus Hjälmdahl
Session 27_1 Magnus Hjälmdahl
 
Session 44 Sten Hammarlund
Session 44 Sten HammarlundSession 44 Sten Hammarlund
Session 44 Sten Hammarlund
 

Session 6 Ellen Grumert Andreas Tapani

  • 1. Jämförelse av tre algoritmer för styrning av variabla hastigheter – en trafiksimuleringsstudie ITS baserade på kommunikation mellan fordon och mellan fordon och infrastrukturen, s.k. samverkande system, är under införande i nästa generations fordon och infrastruktur. Detta beror framförallt på att utvecklingen av teknik för denna typ av kommunikation har förbättrats och blivit mer lättillgänglig på senare år. Ökad effektivitet, minskad miljöpåverkan och ökad säkerhet är effekter som samverkande system förväntas bidra med. De förväntade effekter som kan uppkomma är beroende av typ av system och även negativa effekter kan uppstå. Variabla hastighetsgränssystem (Variable speed limit systems (VSLS)) finns idag implementerade som delar av Motorvägsstyrningssystem (MCS) eller som enskilda system. Syftet med variabla hastighetsgränser är att, baserat på en eller flera specifika faktorer, såsom flöde, hastighet, väderförhållanden etc., visa rekommenderade eller tvingande variabla hastighetsgränser till fordonen på vägen. Man vill på så sätt bibehålla vägens kapacitet, förbättra säkerheten eller minska trafikens miljöpåverkan. Algoritmerna för att bestämma hastigheten som visas på de variabla hastighetsskyltarna i motorvägsmiljö är ofta baserade på flöde eller medelhastighet. I det MCS system som finns i Stockholm idag är medelhastighet den parameter som används för att styra de variabla hastigheterna. När medelhastigheten kommer under en viss gräns justeras hastighetsgränsen ned och då medelhastigheten ökar igen och når en övre gräns justeras hastighetsgränsen upp igen. Studier har visat att denna typ av algoritm för att styra hastighetsgränserna endast har marginell påverkan på kapaciteten på vägen. Indikationer om vissa effekter med avseende på miljöpåverkan och säkerhet, ofta mätt i form av variation i hastighet, har påvisats. Resultaten från tidigare studier är dock väldigt varierande och med hänsyn till säkerhet är valet av mått kritiskt för hur stor effekt man får. Genom att introducera mer avancerade algoritmer skulle man kunna öka effektiviteten för de system som finns idag. I denna studie jämförs tre algoritmer med olika syften: (1) öka effektiviteten genom att behålla flödet så nära kapacitetsnivå som möjligt, (2) öka effektiviteten genom att detektera chockvågor och om möjligt lösa upp dessa, (3) öka effektiviteten genom att detektera eventuella säkerhetsfarliga situationer och basera de variabla hastighetsgränserna på detta. För utvärdera de tre algoritmerna har en trafiksimuleringsstudie utförts. Effekter relaterade till effektivitet och miljöpåverkan presenteras.