Vad hände med Facit efter att Electrolux hade tagit över företaget?

2. 1972 började det bli alltmer tydligt
att Facit var på väg mot konkurs…

7. Frågan
var nu hur
allt detta
skulle
lösas…

11. Skulle ’samhället’ (staten) ta sitt ansvar och låta
skattebetalarna stå för notan?

12. Palme väntade på att Facits VD skulle
knacka på dörren…

14. … Eller skulle någon köpa ett företag
med en död teknologi?

17. Till slut blev det Electrolux och Hans
Werthén som köpte Facit.

21. Facit köptes
för 80
kronor per
aktie. Bara
några år
tidigare
hade aktien
toppat på
390 kronor.

23. Werthén porträtterades som räddaren…

24. … och ibland som plundraren.

25. Electrolux köpte massvis av företag
under den här tiden och Werthén var
känd för att ha hård nypor när det kom
till omstruktureringar.

26. Det har berättats om mötet då köpet
offentliggjordes. Alla Facit-direktörerna
satt uppe på scen iklädda svarta
kostymer, vit skjorta och slips…

27. … Det första Werthén gjorde när han
kom in var att ta av sig kavajen och
lätta på slipsknuten…

28. … Varpå alla andra genast gjorde likadant.

29. Skådespelet visade med all önskvärd
tydlighet vem som dirigerade tillställningen.

30. Hursomhelst,
vad skulle ett
bolag som
Electrolux ha
för glädje av
Facit?

31. Och tjänade Electrolux på att köpa
Facit för en tjugofemöring?

32. Även dessa summor kan visa sig
vara ett högt pris om ett företag går
med förlust…

33. Electrolux
hade köpt
Facit för
slaktvärdet
på bolaget.

34. Visst fanns det realtillgångar som
Electrolux hade glädje av…

35. … I Strömstad
lade man ner
produktionen
av Odhner-
maskiner…

37. … och
började
tillverka
fläktar till de
kylskåp som
monterades i
Motala.

40. Bolaget fick också en hel del statliga
subventioner för att bibehålla en
del av jobben i Göteborg.

42. … Det blev dock allt annat än en
lönsam affär och Electrolux
kastade in handduken så snart en
möjlighet gavs.

44. Man kan också fråga sig vad
substansvärdet på Facit egentligen
uppgick till.

45. Överums skogar kunder förvisso
säljas till ett värde av 40 miljoner.

46. Men det fanns andra bokförda
tillgångar vars värde var av mer
tveksam karaktär.

47. Lager av plåtbitar, axlar, fjädrar och
andra komponenter för mekaniska
räknare var ju i själva verket inte
värda ett enda öre.

48. Och de elektroniska räknarna som
förblev osålda på grund av den snabba
utvecklingen var det nog bara samlare
som var intresserade av.

49. Trots hårda tag och omfattande förändringar
fortsatte Facit att gå med stora förluster…

50. … år efter år…

52. Man fortsatte dessutom förgäves att försöka
utveckla elektroniska räknare…

53. … ett dödsdömt projekt som inte lades ner
förrän bortåt 1977.

54. I Facits årsberättelse 1977 skrivs:
”Den olönsamma produktionen av elektronikräknare
har starkt försämrat gruppens resultat. Den egna
tillverkningen av dessa räknare har avslutats
under det första kvartalet 1977.”

55. Electrolux fick följaktligen stoppa in en hel del
pengar, år efter år…

56. Facits kompetensbas handlade
ytterst om mekanik…

57. … och mekaniken var död.

58. Nog avvecklades en hel del verksamheter och nog
hade Werthén hårda nypor…

59. … Men det var förmodligen inte tillräckligt…

60. … En schweizisk finanstidning skrev att
Electrolux gjorde på fyra månader vad Facit
inte förmådde på fyra år…

61. Det ligger nog en del i detta, men förmodligen
var det ändå inte tillräckligt för att göra en
vinst på affären.

62. Electrolux sålde Facit till Ericsson 1982, där
Werthén för övrigt satt som ordförande.

63. Prislappen? 200 miljoner.

64. Ericsson försökte vid den tiden ge sig in i
datorbranschen och Facit hade gjort liknande
försök, så någon form av logik fanns
åtminstone på pappret.

65. ”Att Ericsson köper Facit av Electrolux är i sig ett
tecken på att vi tycker EIS Ericsson Information
Systems – börjat fungera bra”
// Håkan Ledin, VD för Ericsson.

66. EIS blev ett av Ericssons största fiasko genom
tiderna och notan uppgick till flera miljarder.

67. Ericsson fick slut på haveriet 1988 när EIS
såldes till Nokia och resterna av Facit
hamnade hos norska Entranor, där det sedan
blev mindre för varje år som gick.

68. Hans Werthén fick nog ånyo ångra sina
engagemang inom kontorsautomation.

69. Så, tjänade ’klipparen’ Werthén på köpet av Facit?

70. Electrolux har aldrig velat uttala sig om affären…

71. … Låt oss göra lite överslagsräkning…

72. Facit köptes för 65 MSEK och Electrolux fick
förmodligen plöja ner åtminstone 50 MSEK i denna
förlustverksamhet över de kommande åren…

73. … Skogarna såldes för 40 MSEK men i övrigt är det
inte uppenbart att man hade någon större glädje
av Facits tillgångar.

74. Totalt kanske man alltså hade en kostnad för
ägandet av Facit på 80-90 MSEK…

75. … Vi får inte glömma att det var full fart på
statens sedelpressar under den här tiden.
Med en årlig inflation på 5-10 procent i tio år
lär 200 MSEK 1982 ha varit värt omkring 80
MSEK i 1972 års penningvärde.

76. Det går med andra ord inte att säga om det hela blev
en förlustaffär eller inte, med det står bortom allt
tvivel att det inte var något fynd Werthén gjorde
när han köpte ett blödande Facit.

77. Förmodligen var det en förlustaffär och följaktligen
blev det i slutändan Electrolux aktieägare som fick
stå för notan i form av lägre utdelningar och sämre
kursutveckling.

78. Ett blödande företag tenderar att fortsätta blöda,
oavsett hur hårda nypor den nya ägaren har och
därför blir sådana köp sällan de ’klipp’ de ofta
beskrivs som.

79. Odhners och Facits tidigare VD Lennart von
Kantzow summerade historien med elegans:

80. ”Hans Werthén var glad när han köpte Facit, gladare
när han sålde till Ericsson och gladast när han sålde
alltsammans till Nokia.”

82. Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs
Kommun. Facitarkiven är en fantastisk källa. Och
tack till Rolf Karlsson i Strömstad.

83. Christian Sandström
doktorerar på Chalmers.
Han forskar och föreläser
om teknikskiften.
www.christiansandstrom.org
christian.sandstrom at chalmers.se