1. Pedagogiska Teorier

2. Kunskapssynen är en integrerad del av samhällets grundsyn. Förändringar i arbetsliv och samhälle formar mål för utbildning och attityder till lärande. För att förstå dagens syn på kunskap och kompetens måste vi kasta en blick tillbaka.

3. Sokrates (400frk) Mäster - lärlings traditionen skapades redan på medeltiden. (600-talet) Redan på den här tiden betonade han reflektionens betydelse i lärprocessen Sokratiska samtalet. Lärjungen utvecklar sitt tänkande genom lärarens insiktsfulla frågor som fördjupar lärjungens förståelse. Mästaren var en förebild och arbetsledare och lärjungen skulle träna sina färdigheter för att bli skicklig i yrket. Han gjorde en liknelse med en kvinna som skulle föda. Detta för att illustrera HUR mentorn/handledaren genom samtal kan hjälpa lärjungen att ”föda” en insikt som inte kan förmedlas av andra. Aristoteles myntade begreppet ”praktiskt tänkande” Phronesis man värderar kunskap om vad och även kunskap om hur.

4. VAD? Vad avser innehållet i det som skall läras ut. Handlar om målet. HUR? Hur! skall det du skall lära ut, förmedlas? Didaktik Undervisningslära Konsten att lära andra lära 1592-1670 Johan Amos Comenius Skrev boken ”Didactica Magna” Han menade att didaktik var en teori om konsten att undervisa. Varför? Varför? Hur ser motivet ut, varför du skall lära ut. Vetskapen om det som skall läras ut kräver att du innan tagit reda på Innehåll i undervisningen? Metod, tillvägagångssätt? Administrativa kunskaper? Utgångsläget du har att röra dig inom Identifiera kunskapsbehovet Emotionella kunskaper, reflektion? Denna konst bör vila på såväl beprövad erfarenhet som vetenskaplig grund

5. RETORIK Som begrepp myntades retorik redan under Antiken. 700 f. Kr – 400 e. Kr Aristoteles pratade redan på sin tid om konsten att övertyga. Han inordnade retoriken i ett vetenskapligt system. Talarkonst Konsten att övertyga Vältalighet Sannolikheten att bli trodd

7. Ivan Pavlov

8. B F Skinner Studier på djur. Kritiker säger: Att tänkande och mentala processer inte kan observeras. Kunskapsöverläge hos undervisaren och den lärande är underordnad. Autonomin begränsas & människan blir en passiv robot Kunskap ses som en produkt. Förmedling av budskap. Kan man översätta beteende från djur till människor

9. Martin Heidegger 1886-1976 Livsvärldsfenomenologi Fenomenologi kommer från grekiskans ”phainestai” som betyder att visa sig, att uppenbara sig eller avslöja sig. Den svenska motsvarigheten till phainestai är fenomen. Femenologin är ursprungligen en filosofisk skolbildning. En femenolog menar att genom systematisk reflektion nå fram till universella och oförfalskade strukturer som finns i människors uppfattning av världen. Marton studerade på 70-talet med hjälp av femenologiska metoder och kvalitativ forskning hur lärandet går till. Edmund Husserl 1859-1938 (Fenomen = saken så som den visar sig). Människan erfar världen genom att erfara ett fenomen.

11. Reflektion är viktig för att förstå begrepp och generella principer.

12. Tänkandet och förnuftet styr kunskapssökandet.

13. Lärande är en konstruktiv process och människan tar inte passivt emot information utan hon själv konstruerar en förståelse av det som skall läras in. (Piaget 1896 - 1980) Hans syn på utveckling vilar på biologisk grund. Han menade att alla barn går igenom olika faser i livet och att man som pedagog måste förstå dessa faser för att kunna anpassa lärandet. Kritiker påstår att Det är inte tänkandet i sig som är av intresse utan människan som helhet i ett livssammanhang.

14. Sociokulturell tradition. Människan är en social varelse i ett kulturellt sammanhang. Genom språket förs vi samman och lärandet byggs. Mänsklig utveckling och lärande kan inte särskiljas ifrån tradition, kultur eller historia. Läraren har en stor betydelse som handledare av elevers och studenters lärande. De måste först lyssna på den lärande, observera dem och försöka förstå i vilken utvecklingsfas de befinner sig så att de med lämpliga uppgifter och viss handledning kan hjälpa dem till nästa utvecklingszon. Tänkandet föds med språket sade Vygotskij Han talar om att lek och arbete hör ihop Intresset och motivationen är de största drivkrafterna till ny kunskap Han anser att intelligens kan definieras som förmågan att tillgodogöra sig undervisning Lev Vygotskij (1896-1934)

16. Önskan att veta och förstå är viktigt för känslan av trygghet och självförverkligande.

18. Han ville inte dressera de lärande utan han ville att studenterna skulle frigöra sig och bli mera självstyrande genom dialog och delaktighet och att lärare & studenter får en personligare kontakt. REFLEKTION . Paulo Freire (1921 - 1997), ”Reflection-In-Action” Fokus har flyttats från det yttre beteendet till de tankar, reflektioner och samtal som ger oss insikt i den verklighet där vi agerar. Istället för stimulus och respons gäller insikt och handling. Donald Schön(1930-1997) ”The Reflective practitioner” Han menar att i sitt lärande använder man sitt omdöme man känner på sig och man använder sin intuition. Man kan inte enbart bli professionell i sitt yrke enbart genom att tillämpa forskningsresultat. Teori & praktik måste förenas för att det skall bli en personlig kunskap.

19. Vetande, insikter av praktisk art. Kunskaper tillägnade efter praktisk träning en viss blick för något. Aktiviteten är tyst men inte den underliggande kunskapen. Införstådd kunskap ”tacit knowledge” Omedveten kunskap Kunskap som är svår att verbalisera Michael Polanyi (1891-1976) TYST KUNSKAP Kunskap som inte är uttalad ”Tacit knowledge” Föreställningar om verkligheten Värderingar, känslor, attityder, färdigheter. Beteendemönster efter kulturell särart. Vårt sätt att bete oss på. Kommunikation & samspel, gester. ”Implicit kunskap” & Sätt ord på Påståendekunskapen

20. Påstående kunskap Kunskap som kan artikuleras språkligt och skriftligt. Färdighetskunskap/ förtrogenhetskunskap Dessa kunskaper kan inte tillkomma om man inte får pröva den inlärda påståendekunskapen. Ingen tyst kunskap heller ingen påståendekunskap. Hantverksmässig kunskap Kunskaper vi får via övning, efter övning upprättar vi en viss säkerhet. Att veta vad man skall göra och hur man skall göra det.

21. Inspiration Problemformulering 2 3 1. Planering Lektionsstruktur, undervisningsrutiner, lärcentrerade handlingar. Studentens sätt att hantera tankeprocesser. Viktigt att studenten får bena ut det den vill undersöka. Viktigt med handledning för att begränsa frågans djup och bredd. Mål man vill uppnå och vilka arbetsformer som främjar arbetssättet. 4 Resultaten av en handling kan leda till en ny erfarenhet som i sin tur föder en ny fråga, känsla eller tanke. Informationsinsamling Kunskapsprocessen Val av läromedia, bild, ljud, musik, film, skönlitteratur, laborationer eller föreläsningar. Presentation 6 På vilket sätt skall man framföra det man lärt sig. Seminarier, rollspel, föreläsning. Uppföljning 7 5 Bearbetning Vad är relevant och vad är överflödigt och utifrån den nya kunskapen gå vidare och ställa följdfrågor. För att skapa kunskap innebär att i frågan kritiskt granska sovra analysera & strukturera frågan som skall belysas. (Doktor Carol, Kuhlthau. 1993)

23. Egna känslor (t.ex. motivation, ansvar, behov av inre eller yttre struktur)

24. Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp),

25. Fysiologiska faktorer (t.ex. behov av näringsintag)

26. Psykologiskt processande (t.ex. analytiskt eller reflekterande angreppssätt) Dunn & Dunns 21 faktorer för framgångsrikt lärande

27. Det är svårt att se i litteraturen hur sjuksköterskans funktion som pedagog har gestaltats & beskrivits… Sköterskan beskrivs ofta ha en Undervisande funktion mot närstående. Patientundervisande funktion Handledande funktion till studenter och kollegor

28. Man undervisade hur arbetsuppgifterna skulle utföras på bästa sätt. Ibland fick äldre studenter undervisa yngre. Under 1900 talet har sjuksköterskans pedagogiska roll varit att Instruera och handleda studenter och kollegor… Bistå i hälsoupplysning och ge rådgivning… Industrialismen ökade utbildningsbehovet & kunskapsöverföringen från lärare gick till stora grupper.

29. 1948 -1964 räknas som efterkrigstiden & då började sjuksköterskorna assistera läkarna i större utsträckning.. På 50-talet var undervisningen väldigt medicinskt inriktad. 1955 infördes ”undervisningsmetodik” i sjuksköterskeutbildningen & det integrerades med andra ämnen och upplevdes som ett diffust begrepp. I efterkrigstiden lyfts folkhemmet fram. Rationalitet & funktionalitet blir honnörsord i en tid av framtidstro & förnyelse. Läromedelsmaterial, filmer & bilderband blir medel för att organisera kunskapshanteringen.

30. 1964 till 1978 fick pedagogiken en mera central roll men den var inte tydlig. De pedagogiska uppgifterna fokuserades på arbetsledarrollen och den handledande funktionen man hade som sjuksköterska. 1978 till 1992 Pedagogik och psykologi lyftes fram i utbildningen. Man börjar utse ansvariga över vårdplaneringen och arbetsledningen på avdelningen och parallellt med detta skulle man handleda studenter.

31. Framtidens lärandemiljö är det så kallade Laboratoriet Staffan Selander är professor i didaktik vid Lärarhögskolan i Stockholm I Laboratoriet stimuleras eleverna att utforska, experimentera och ta ansvar för sitt eget lärande. Här får dialogen och tankeutbytet åter hög status i kunskapsprocessen och läraren får återigen en handledande funktion.

32. Ska du få dina studenters respekt ska du vara i tid till lektionen och vill du bli älskad av dem så skall du avsluta i tid… SLUT