Energiberäkningar i tunga stommar - Eva-Lotta Kurkinen, SP
1. Energiberäkningar
i tunga stommar
Eva-Lotta Kurkinen
SP Sveriges tekniska Forskningsinstitut
Energiteknik
Byggnadsfysik och Innemiljö
2. Forskningsprojekt mellan LTH-Cementa-SP-LTU
Mats Öberg, LTH / NCC
Jonathan Karlsson, LTH
Energibesparing genom utnyttjande av
tunga byggnaders termiska beteende Eva-Lotta Kurkinen, SP
baserat på; Lars Wadsö, LTH
• nya material
• konstruktioner Anders Rönneblad, Cementa
• värmelagringssystem Ulf Ohlsson, LTU
Ronny Andersson, Cementa
Victoria Bonath, LTU
3. Kvantifiera nyttan av tunga stommar
• Vilken nytta finns?
• Hur beräknas detta?
• Ger befintliga beräkningsprogram en rättvis bild?
• Vilka behov har vi?
8. Jämförelse av två ytterväggskonstruktioner
CO2 belastningen vid elproduktion är samma
oavsett utetemperatur.
1. Invändig betong med utvändig
cellplastisolering, U=0,189 W/m2K Konstruktionstyp Årlig CO2-belastning
(kg/m2)
Betong- 161
2. Invändig gipsskiva med lätt regelstomme och cellplastvägg
mineralull, U=0,189 W/m2K Gips- 161
mineralullsvägg
CO2 belastningen varierar från 7,9 till
1000 g CO2/kWh beroende på utetemperatur
Konstruktionstyp Årlig CO2-belastning
(kg/m2)
Betong- 1 087
cellplastvägg
Gips- 1 132
mineralullsvägg
Skillnad: 4 %
9. Kvantifiera nyttan av tunga stommar
• Vilken nytta finns?
1. Jämnare innetemperatur
2. Lägre effektbehov
3. Vid smart styrning, lägre uppvärmningsbehov
4. Lägre utsläpp av CO2
• Hur beräknas detta?
• Dynamiska energibalansprogram
• DTN
• Ger befintliga beräkningsprogram en rättvis bild?
10. Energiberäkningar
i tunga stommar
Tack!
Eva-Lotta Kurkinen
SP Sveriges tekniska Forskningsinstitut
Energiteknik
Byggnadsfysik och Innemiljö